It was in Baku that the Nobel brothers’ oil adventure began in the 1800s and Baku is once again on the way to being an important turning point in the history of oil.
The nations around the Caspian Sea have large reserves of oil and gas but the problem has always been to find a suitable export route. The Soviet Union tried to open an export route via Afghanistan and many years of conflict and war resulted. It was mainly the oil in Kazakhstan that was to be exported via this route.
When the Soviet Union collapsed, it became possible for the international oil companies to enter and exploit some of the oil-bearing geological layers in and around the Caspian Sea. In 2000 the giant field Kashagan was discovered in Kazakhstan. It is thought that this field contains 12 billion barrels of oil.
It has taken significantly longer than expected to begin production of this oil but it is estimated that maximal production will be 2 million barrels per day in approximately 10 years time. The field will then be the world’s second most productive. The export route that has been chosen is from Baku in Azerbaijan, past Tbilisi in Georgia. Then there are two alternative paths, one that continues through Turkey to the Mediterranean and one that continues through Georgia to the Black Sea. These oil pipelines will be Europe’s future lifelines.
Oil is power. We now see that Georgia is attempting to align itself with the west and the EU and to break itself loose from Russian influence. Russia would then have no control over the oil from the nations around the Caspian Sea.
The armed conflict that is now underway is not directly motivated by oil, but we must understand Georgia’s strategic importance to understand the political game that is being played out.
(Swedish)
Det var i Baku som bröderna Nobels oljeäventyr började på 1800-talet och Baku är på nytt på väg att bli en viktig knutpunkt för oljan.
Länderna runt Kaspiska havet har stora tillgångar på olja och gas, problemet har alltid varit att hitta en lämplig exportväg. Sovjetunionen satsade på att öppna en exportväg via Afghanistan och många års konflikter och krig blev resultatet. Det var framförallt oljan i Kazakstan som skulle exporteras den vägen.
Då Sovjetunionen föll samman blev det möjligt för de internationella oljebolagen att komma in och exploatera en del av de oljebärande geologiska lagren i och runt Kaspiska havet och år 2000 hittades gigantfältet Kashagan i Kazakstan. Man tror att det finns 12 miljarder fat olja i fältet.
Det har tagit betydligt längre tid än beräknat att få fart på produktionen men man beräknar att maxproduktionen kommer att bli 2 miljoner fat om dagen om ca 10 år, Då blir fältet väldens näst största enskilda producent. Den exportväg som man valt är från Baku i Azerbajdjan, förbi Tbilisi i Georgien. Sedan finns det två vägar, en som går vidare genom Turkiet till Medelhavet och en som går vidare genom Georgien till Svarta havet. Dessa oljeledningar kommer att bli Europas framtida livlinor.
Olja ger makt och nu ser vi att Georgien sökt sig mot väst och EU och försöker att bryta sig loss från den ryska intressesfären. Ryssland får ingen kontroll över oljan från länderna runt Kaspiska havet.
De krigshandlingar som nu pågår motiveras inte utifrån oljan, men vi måste känna till Georgiens strategiska läge för att förstå det politiska spel som nu pågår,
August 11, 2008 at 7:34 pm |
Ingenting i den här konfliktens bakgrund har handlat om olja eller pipelinen. Återstår givetvis atts e om det kommer dit, men som sagt, till dags dato är inte olja en faktor öht.
Rent praktiskt är den största anledningen till Rysslands inblandning att tjetjenska rebeller opererade (-r?) ur Georgien (gränsen är i princip helt okontrollerbar, med mycket höga berg och oländig terräng), och man får här bättre möjlighet att utöva åtminstone viss kontroll över dem. Dessutom har man intresse av att hålla konflikten vid liv, om än “frusen”, för att skapa ett vakuum där allehanda skuggaffärer kan utföras. Sedan är det en chauvinistisk del – att man här kan utöva någon av sin forna makt, eftersom Georgien är såpass svagt som det är. Det har dessutom utvecklats till något av en arena för att hävda sig gentemot “väst” pga NATO-aspirationen, mycket inrikespolitiskt användbart för ryska ledare.
Den sista meningen är i och för sig riktig. I ett större, mycket längre och geopolitiskt strategiskt perspektiv kan man eventuellt se det som en faktor. Men den här konflikten har tillräckligt med “egna” faktorer för att man inte ska ödsla tid på samband som knappt finns och till och med kan vara spuriösa, för att förstå händelseförloppet. Det blir en distraktion med risk för felaktiga slutsatser.
August 17, 2008 at 4:04 am |
[...] Oil and the war in Georgia / Kriget i Georgien och olja It was in Baku that the Nobel brothers’ oil adventure began in the 1800s and Baku is once again on the way to being [...] [...]
August 28, 2008 at 5:09 am |
I svensk press diskuteras inte oljan och piplines i Georgien. Det görs däremot i utländsk press. Kan det ha att göra med att det svenska beroendet av rysk olja?
I tex Stern 080814 finns en intressant karta över befintliga och planerade oljeledningar.
August 30, 2008 at 7:09 pm |
Instämmer med “K0m4″. Olja och naturgas har del i konflikten, men detta är i princip Kalla Kriget om igen. Ryssland vill expandera som euroasiatiskt imperium. Väst/NATO försöker kontra Rysslands framväxt, vilket vi ska vara glada för, med tanke på att:
(1) Ryssarna ligger 10 IQ-instanser under Europa och är kulturellt instabilt pga. att de inte lyckades försvara sig mot mongolerna
(2) Ryssland ser endast till sina egna intressen
(3) Korruptionen är enorm
(4) Ryssland vill antagligen erövra Europa
Den här gången tackar jag västs globalistiska allians för att mota tillbaka Ryssland. Ideologiskt sett är dock Rysslands försvar helt förståeligt.