VII ASPO Conference Barcelona 2008

On www.peakoil.net you can find presentations from the VII ASPO Conference in Barcelona and notes written by Dick Lawrence, Pieter Cornelissen and Charlie Hall

New friends / Nya vänner

Iceland stands at the edge of bankruptcy. Recently their Prime Minister Geir Haarde said, “In times like these we must look for new friends”. By new friends he meant Russia. From teetering on the edge of ruin Russia has raised itself. The high oil prices of recent years in combination with increased exports have given Russia the world’s third largest foreign currency reserves. It has no problem loaning money to Iceland.

 

But China has even larger reserves. Unlike Russia, it is export incomes rather than oil that have filled the Chinese cashbox. Now that the rest of the world trembles under the current economic crisis China can act. For a number of years we have seen that they are investing in anything that has to do with energy and raw materials. They know that energy is the foundation for any nation’s wellbeing.

 

China’s prime minister Wen Jiaboa has been in Moscow and has met his colleague Putin. Despite the enormous currency reserves and the enormous oil- and gas-incomes of recent years, Russia still needs to borrow money for new investments. Rumour has it that they have found a new friend, China. The size of the loan is coupled to the volume of oil that will, in future, be exported from Russia to China. One might think that 300,000 barrels per day, i.e. 5% of today’s Russian exports, is a small stream but in only ten years it may amount to 10% of Russian exports.

 

We see now that Russian oil production is decreasing. According to the calculations that we have made, in 10 years we can expect production to be only half of what it is today. Russian domestic consumption will rise and their production will decrease. For a long time now, Russia has indicated that it is interested in long term contracts where there is a clear connection between investments and production. They were open to such discussions with the EU but EU interest was weak. Now Russia has found a new friend and the flow of oil to Europe will decrease, but this will help us with our climate targets.

(Swedish)

Island står på randen till konkurs. Nyligen sa premiärminister Geir Haarde ”I tider som dessa måste vi söka efter nya vänner”. Med nya vänner menade han Ryssland. Från att ha balanserat på ruinens brant har Ryssland rest sig och de senaste årens höga oljepris i kombination med ökad export har medfört att Ryssland nu har världens tredje största valutareserv. Det är inga problem att låna ut pengar till Island.

 

Men Kina har ännu större reserver. Till skillnad mot Ryssland är det inte olja som fyllt på den kinesiska kassakistan utan enorma exportinkomster. Man har nu världens största valutareserv. Då övriga världen darrar under den nuvarande ekonomiska krisen kan Kina agera. Sedan flera år tillbaka kan vi se att man investerar i allt som är kopplat till energi och råvaror. Man vet att energi är basen för varje lands välfärd.

 

Kinas premiärminister Wen Jiaboa har varit i Moskva och träffar sin kollega Putin. Trots de enorma valutareserverna och de senaste årens enorma olje- och gasinkomsterna behöver man låna kapital till nya investeringar. Enligt rykten har man nu hittat en ny vän, Kina. Lånets storlek är kopplad till den mängd olja som i framtiden kommer att flyta från Ryssland till Kina. Det kan tyckas att 300.000 fat per dag, det vill säga 5% av dagens Ryska export, är ett litet flöde i marginalen, men redan om 10 år kan det vara 10 procent av den Ryska exporten.

 

Vi ser nu att den Ryska oljeproduktionen minskar och enligt beräkningar som vi har gjort kan vi förvänta oss att den om 10 år bara är hälften av vad den är idag. Den inhemska konsumtionen kommer att öka och produktionen minska. Ryssland har länge markerat att man är intresserad av långsiktiga kontrakt där det finns ett klart samband mellan investeringar och produktion. Man har öppnat för sådana diskussioner med EU, men intresset har varit svalt. Nu har man funnit en ny vän och oljeflödet till Europa kommer att minska, men vi får hjälp med att nå våra klimatmål.   

OPEC and the oil price / OPEC och oljepriset

At the moments it feels as though my standard answer to the question on the future price of oil, ”It will be what we are willing to pay” is more justified than ever. It is primarily the Americans who have reduced their consumption. Over the last four weeks consumption in the USA has been 18.7 million barrels per day. That is 8.5% lower than it was approximately one year ago, i.e. 1.7 million barrels per day less. The USA consumes approximately 25% of the world’s oil and if consumption for the rest of the world has decreased by the same amount as the USA’s reduction, then the global decrease would be on the order of 3.5 million barrels per day. The decision from OPEC to reduce production by 1-2 million barrels per day will not lead to a shortage of oil. We see now that the decision has had no effect on the price. At the moment oil is selling for $64 per barrel.

 

The International Energy Agency, IEA, has earlier stated that global growth of 3% per year requires increased oil consumption of 1.4% per year. The question is now how a global oil consumption drop of 4-5% will affect global growth. The psychological effect can be that we all buy fewer things which will slow the economy. The winner is the environment since carbon dioxide output will decrease.

 

(Swedish)

 

Just nu känns det som om mitt stående svar på frågan om framtidens pris på olja, ”Det blir vad vi är villiga att betala”, är mer motiverat än någonsin. Det är framförallt amerikanarna som dragit ner på konsumtionen. De senaste fyra veckornas konsumtion i USA är nu 18.7 miljoner fat om dagen och det är 8.5 % lägre än vad det var för ett år sedan, dvs 1.7 miljoner fat om dagen mindre. USA har konsumerat ungefär 25 procent av världens olja och om konsumtionen för övriga 75 procent av världen är av samma storleksordning skulle den globala nedgången vara av storleksordningen 3.5 miljoner fat om dagen. Ett beslut från OPEC att minska produktionen med 1-2 miljoner fat om dagen kommer inte att ge en brist på olja. Vi ser nu att beslutet inte hade någon effekt på priset och just nu säljs oljan för $64 per fat.  

 

International Energy Agency. IEA, har tidigare sagt att en global tillväxt med 3 procent om året kräver en ökad oljekonsumtion med 1,4 procent om året. Frågan är nu hur en global nedgång på 4 – 5 procent kommer att påverka den globala tillväxten. Den psykologiska effekten kan bli att vi alla köper färre prylar och det bromsar ekonomin. Vinnare är miljön eftersom koldioxidutsläppen minskar.

100 months of ASPO / 100 månader med ASPO

ASPO, the Association for the Study of Peak Oil & Gas was, at first, a small network that received a newsletter every month from Colin Campbell.  I was invited to participate when I spoke with him in December 2000. I needed some figures and I had received his telephone number in an email. He said that several people had encouraged him to start an association and he even discussed a suitable name. When the first newsletter was written the name became ASPO and he noted that ASPO was “in formation”. I considered it for a few weeks but, in newsletter 3 one can read that “Kjell Aleklett is interested in becoming a member” and Colin noted that the newsletter was being sent to 13 people. Since 2003 I have been chairperson for the ASPO network with 25 members.

 Last Wednesday, ASPO International had its annual general meeting and we have now made all the decisions required to be accepted as a NGO, a Non-Governmental Organisation, under the auspices of the United Nations. I have been given the authority to lead the new organisation until the next annual meeting. ASPO is now comprised of more than 20 national organisations and more are in the process of being formed, www.peakoil.net.

This means that Colin’s network can hand over the Peak Oil question to the new organisation. Most of the old members currently participate in the national ASPO associations. Colin is approaching his 100^th newsletter and now there are close to 100,000 people that read it. Together we have had 100 months of ASPO.  

(Swedish)

ASPO, the Association for the Study of Peak Oil & Gas, var från början Colin Campbells lilla nätverk som fick ett nyhetsbrev varje månad. Själv blev jag inbjuden att vara med då jag pratade med honom i december 2000. Jag behövde några figurer och i ett mail hade jag fått hans telefonnummer. Han berättade att flera personer uppmuntrat honom att starta en förening och han diskuterad även ett lämpligt namn. Då det första nyhetsbrevet skrevs blev det ASPO och han markerade att ASPO var ”in formation”. Jag funderade några veckor men i nyhetsbrev 3 kan man läsa att Kjell Aleklett är intresserad av att bli medlem och Colin noterade att nyhetsbrevet skickats till 13 personer.  Sedan 2003 har jag varit ordförande för nätverket ASPO med 25 medlemmar.

I onsdag hade ASPO International årsmöte och nu har vi tagit alla beslut som behövs för att accepteras som en NGO organisation, Non Government Organisation, under FN:s paraply och fram till nästa årsmöte har jag fått förtroende att leda den nya organisationen. Vi är nu över 20 nationella organisationer och fler är på gång att bildas, www.peakoil.net.

Det betyder att Colins nätverk kan lämna över Peak Oil frågan till den nya organisationen. De flesta av de gamla medlemmarna finns nu med i nationella ASPO-föreningar. Colin är på väg mot sitt hundrade nyhetsbrev och nu är det närmare 100.000 som läser det. Tillsammans har vi haft 100 månader med ASPO.

ASPO-7 day 2 / ASPO-7 dag 2

This year’s ASPO conference in Barcelona concluded with a day where we discussed how Peak Oil will affect us in the future. A summary will follow in a few days on the ASPO homepage. There were 13 presentations in total plus my summary of the conference.

Very frequently I receive questions about my view on the future price of oil and I usually answer that the price will be what we are willing to pay. An explanation of the high price of oil in July is that China filled its reserves before the Olympics and they were willing to pay a high price since they wanted all their preparations to go perfectly. The volume that was sold increased by 1 million barrels per day. The storages of the oil producing nations were emptied. Now sales have declined by 1 million barrels per day and the price has fallen to a level that it would have if the “Olympics Effect” could be removed from the equation. The question is if we will ever see a higher production level.

(Swedish)

 Årets ASPO- konferens i Barcelona avslutades med en dag där vi diskuterade hur Peak Oil kommer att påverka oss i framtiden. En sammanfattning kommer om några dagar på ASPO:s hemsida. Totalt var det 13 föredrag och min sammanfattning av konferensen.

 Väldigt ofta får jag frågor om min åsikt om framtidens pris på olja och vanligtvis brukar jag svara att priset blir vad vi är villiga att betala. En förklaring till det höga oljepriset i juli är att Kina fyllde på sina reserver inför olympiaden och man var villiga att betala ett högt pris eftersom allting skulle vara perfekt. Den volym som såldes ökade med 1 miljon fat om dagen. De oljeproducerande ländernas lager tömdes. Nu har försäljningen minskat med 1 miljon fat om dagen och priset har gått ner till en nivå som det skulle ha om man bortser från ”Olympiadeffekten”.  Frågan är om vi någonsin kommer att se en högre produktionssiffra. 

 

 

 

 

 

ASPO conference no. 7 in Barcelona / ASPO konferens nr 7 in Barcelona

Today the seventh annual ASPO conference in Barcelona, Spain began (conference home page) and this years theme is “Peak Oil: from below ground to above ground”. Catalonia’s minister for innovation, Josep Huguet, gave the opening speech and he discussed the importance of innovation for the future.

As presidet of ASPO I spoke of the organisation’s development from the first conference in Uppsala in 2002 (when ASPO was 20 people from around Europe) till today where we are an international organisation with divisions in 25 nations. Many more nations now plan to organise to become members of ASPO International. A detailed review of the conference will be available from the ASPO home page.

 

(Swedish)

I dag började den sjunde årliga ASPO konferensen i Barcelona, Spanien (konferensens hemsida), och årets tema är ”Peak Oil; from below ground to above ground”. Kataloniens innovationsminister Josep Huguet invigningstalade och han diskuterade innovationers betydelse för framtiden.

Som ordförande för ASPO berättade jag om organisationens utveckling från den första konferensen i Uppsala 2002, då ASPO var 20 personer från Europa, till idag då vi är en internationell organisation med underavdelningar i ca 25 länder. Många fler länder planerar nu att organisera sig och bli medlemmar i ASPO International. Detaljerat referat från konferensen kommer att bli tillgängligt på ASPO:s hemsida, www.peakoil.net.

In July we reached the Peak Oil Price / I juli nådde vi Peak Oil Price

That is the headline of an article in Dagens Industri [a Swedish national daily industry newspaper]. Yesterday, Nils Åkesson, a journalist at that newspaper, called me and asked a number of questions. The article was then posted on the newspaper’s internet site before noon today. Here are the lines from the article that caught the headline writer’s eye:

He argues that there is a risk that weaker demand will restrict production in line with the decline in the global economy. ”We cannot expect increased demand during the next two years. During that time production from existing oilfields will have fallen so far that reinstating today’s production level will be difficult.” At the same time, this makes him doubtful that the oil price will ever rise up to new record levels. He reasons that there is a risk that a shortage of oil will hold back economic growth which, ironically, can dampen demand “In July we reached ”peak oil price”. The question is if we can ever again have such a dynamic economy that can support such a price (adjusted for inflation).”

In terms of a plateau, you can look at the blog, ”A little tuft can often overturn a large load”. The background material for my musings is the history of oil’s real price (i.e. adjusted for inflation). We can see that we had a peak in 1979 at US$105 and that it took 29 years before we reached the next substantial peak.

When speaking about the price of oil I usually say that it will be what people are willing to pay, i.e. the price that the economy can tolerate. In May the head of Airbus said that the entire aviation industry would collapse if the price reached $200 per barrel. Aviation is such an important component of the world economy that this is possibly an important economic limit on the oil price. What we see now is that there is possibly already a limit at US$150. The oil price will rise eventually.

During the 29 years between the peaks there has been no shortage of oil to make the economy run. Now we find ourselves in a new situation. Oil production is not finished but it will decrease. 52 of the world’s 65 largest oil producing nations have already reached their maximum production. Next to Saudi Arabia, Russia has been the world’s largest producer but its production is now turning downwards completely in line with our estimates.

When I say that production in Norway is decreasing I base this on detailed studies that have been presented in a peer-reviewed article (se Energy Policy).

(Swedish)
It is interesting to read all the ”expert commentary” and it would be interesting to meet you all in a lecture theatre and go through all the data and all the details of our calculations.

Det här är rubriken på en artikel i Dagens Industri (läs artikel). Igår ringde Nils Åkesson och ställde några och nätupplagan la ut artikeln i förmiddags. Här är sekvensen som rubriksättarna fastnade för:

Han argumenterar att svagare efterfrågan riskerar att fortsätta krympa produktionen i takt med att den globala konjunkturen viker nedåt.

“Vi kan inte förvänta oss en ökad efterfrågan de närmaste två åren. Under den perioden har produktionen i existerande oljefält sjunkit så mycket, att bara återställa dagens nivå blir svårt.”

Det gör honom samtidigt tveksam till om oljepriset någonsin orkar upp på nya rekordnivåer. Oljebrist riskerar att hämma tillväxten vilket ironiskt nog kan dämpa efterfrågan, resonerar han.

“I juli nådde vi ‘peak oil price’. Frågan är om vi får en så blomstrande ekonomi som kommer att kräva ett sådant pris igen, rensat för inflation.”

Vad det gäller platå kan ni titta på bloggen ”En liten tuva stjälper ofta stort lass”.

Bakgrundsmaterialet till mina funderingar är den historiska bilden av oljans realpris, dvs justerat för inflationen. Vi ser då att vi hade en topp 1979 på 105 dollar och att det tog 29 år innan vi nådde nästa markanta topp.

Vad det gäller priset på olja brukar jag säga att det blir vad vi är villiga att betala, det vill säga det pris som vår ekonomi kan tåla. I maj sa chefen för Airbus att hela flygindustrin kommer att haverera om priset blir $200 per fat. Flyg är en så viktig komponent i den globala ekonomin så där har vi kanske en ekonomisk gräns för oljan. Vad vi ser nu är att det kanske finns en gräns redan vid $150. Oljepriset kommer att stiga så småningom

Under de 29 åren mellan topparna har det inte varit någon brist på olja som smörjmedel åt ekonomin. Nu befinner vi oss i ett nytt läge. Oljan tar inte slut, men produktionen kommer att minska. Vi har att 52 av världens 65 största oljeproducerande länder har nått maximal produktion. Jämte Saudiarabien har Ryssland varit världens störste producent men nu viker produktionen, helt enligt våra beräkningar.

Då jag säger att produktionen i Norge minskar bygger det på omfattande studier som finns presenterad i en av forskare granskad artikel (se Energy Policy).

Det är intressant att läsa alla ”expertkommentarer” och det skulle vara intressant att träffa er alla i en föreläsningssal och gå igenom alla data och alla detaljer i våra beräkningar.

Ford and GM and the need for supporting vehicle research / Satsning på fordonsforskning

The rating agency Standard & Poor’s have put Ford and GM on credit watch with negative implications, saying the automakers could face “a serious challenge to liquidity” in 2009. GM and Ford own the Swedish car factories Saab and Volvo Cars with a production that has been focused on the American market. This has been successful for some years, but now as the economy collapses in the USA the sales of Saab and Volvo are following the downward trend of their parent companies.

At the same time the Swedish government announced a plan to provide large-scale support for vehicle research. With Peak Oil just around the corner such an investment could appear misguided. However, I believe that we need this investment. The fact that the Saab 9-3 was recently declared the world’s safest car shows that Swedish technology is world-leading but just now that does not appear to help sales.

Many believe that the car has no future, but the fact is that we must continue to accept the car since our society would not function without it. Of every 100 km that we Swedes travel we use cars for 82 km, busses for 9 km, trains for 7 km and, finally, air travel for 2 km. The corresponding figures for the USA are 88 km by car, 10 km by air and 2 km by bus and train. Our economy requires that we can travel to our work and to shops for purchases. A doubling of train traffic is desirable but, in that case, we in Sweden will convert 7 car km to 7 train km and in the USA much less. We will still be dependent on the car.

The support for vehicle research that the Swedish government has announced is required so that we, in future, will be able to travel by car without being dependent on oil or with significantly less gasoline and diesel than today. Reduced gasoline consumption will result in the closure of many gasoline stations in rural areas and many that really need cars will be stranded. The only form of energy that we all have access to wherever we live is electricity. A future were everyone will be able to survive regardless of where they reside requires successful research that, ultimately, will give us a car that is mainly driven by electricity.

The automobile industry is enormously important for the American and Swedish economy. The car will be important for Americans and Swedes in the future and increasing numbers of people in the world will travel by car. The politicians in Sweden are using the environment as the foremost reason for supporting this vehicle research. We that work with Global Energy Systems at Uppsala University also think that the environment is important, but we know that Peak Oil is the factor that makes the investment absolutely necessary.

Sweden and the USA need to work together to create the post-Peak Oil car. One difference between Sweden and the USA is that the Swedish government in 2005 recognised the problem of Peak Oil and started an investigation that they named “How to make Sweden Less Dependent on Oil”. What the American Government is asking for is more drilling around the coast. Today off-shore production in the USA gives around 1.2 million barrels per day. The new regions might give the same volume 7 to 10 years from now, but the need for imports will still be over 10 million barrels per day. The elected President in November should jump on the Swedish wagon.

(Swedish)
Den svenska regeringen planerar att storsatsa på fordonsforskning och med Peak Oil bakom hörnet kan en sådan satsning verka felriktad. Jag tror att vi behöver denna satsning.

Att Saab 9-3 nyligen utsågs till världens säkraste bil visar att svensk teknik är världsledande, men det tycks inte hjälpa vad det gäller försäljning. GM och Ford äger Saab och Volvo Personvagnar och satsningen på den amerikanska marknaden har under flera år varit lyckad, nu rasar ekonomin i USA, nu rasar försäljningen av Saab och Volvo.

Många tror att bilen inte har en framtid, men faktum är att vi måste bejaka bilen, vårt samhälle skulle inte fungera utan bil. Då vi svenskar reser 100 km använder vi bilen för 82 km, en buss för 9 km, tåget för 7 km och slutligen flyget för 2 km. Motsvarande siffror för USA är 88 km bil, 10 km flyg och 2 km buss och tåg. Vår ekonomi kräver att vi kan åka till våra jobb och till affärer för att handla. En fördubbling av tågtrafiken är önskvärd men kommer i så fall att förflytta 7 km bil till 7 km tåg. Vi är fortfarande beroende av bilen.

Den satsning på fordonsforskning som regeringen markerar krävs för att vi i framtiden skall kunna åka bil utan att vara beroende av olja, eller med betydligt mindre bensin och diesel än i dag. Minskad bensinförbrukning kommer att stänga många bensinstationer på landsbygden och många som verkligen behöver bilen blir strandsatta. Den enda energiform som vi alla har tillgång till var vi än bor är elektricitet. En framtid där ”Alla skall leva” oavsett var vi bor kräver forskningsframgångar som i slutändan ger oss en bil som framförallt drivs med el.

Bilindustrin är enormt viktig för svensk ekonomi, bilen kommer att vara viktig för oss svenskar i framtiden, allt fler personer i världen kommer att åka bil. Politiker använder miljön som främsta motivering för satsningen. Vi som arbetar med globala energisystem tycker också att miljön är viktig, men vi vet att Peak Oil är den faktor som gör att satsningen är helt nödvändig.

”A little tuft can often overturn a large load” / ”Liten tuva stjälper ofta stort lass”

The saying, “A little tuft can often overturn a large load” can be read in Petrus Laale’s book of proverbs. Petrul Laale lived in Denmark during the 15th century and many of his Latin proverbs are thought to date from the 1350s. The saying shows that dramatic things happened even in that time.

The cost for the Iraq war

The load that has now overturned is the finance world’s wagon with virtual money. The question is if the US$700,000,000,000 that the American government is now pumping into the economy is real or virtual. To understand the scale of the issue we can compare this amount with the total cost for the Iraq war. During the six years of the war it has cost the American taxpayer nearly $600 billion. During these six years the total oil production in Iraq has been approximately 4.3 billion barrels. Many consider that oil was the reason for the war and if that is the case then the military cost has been the equivalent of US$140 per barrel.

We have discussed the load but what about the tuft? My assertion is that it was the “Peak Oil Price” that was the destabilising factor. Too many people who borrowed money to buy houses at low interest could not handle the interest payments on the loans when interest increased in combination with increasing energy costs and inflation. The houses were repossessed by the banks who could not find new buyers which then caused the collapse.

According to the Energy Information Agency, EIA, we have consumed the following volumes of oil in recent years counted in millions of barrels per day (mbpd): (2004) 83.10 mbpd, (2005) 84.56 mbpd, (2006) 84.52 mbpd, (2007) 84.40 mbpd. This year’s first six months showed an average of 85.55 mbpd but now consumption is dropping. We are on a production plateau that follows our “worst case”. In 2004 the International Energy Agency’s prediction for 2010 was that we would consume over 90 million barrels per day. Now we know that it will be significantly lower.

Scenarios from Global Energy Systems, Uppsala University, Sweden.

When they put the wagon back onto its wheels again new oil will be needed to get it moving. Compared with earlier crashes the volume of new oil will be limited and new, clever energy solutions will be needed. It is time to plan for a future after Peak Oil.

(Swedeish)

Ordspråket ”Liten tuva stjälper ofta stort lass” finns att läsa i Petrus Laales ordspråksbok. Petrus Laale levde i Danmark under 1400-talet och många av hans latinska ordspråk anses hörröra från 1350-talet. Ordspråket visar att det även på den tiden hände dramatiska händelser.

Det lass som nu har stjälpts är finansvärldens vagn med imaginära värdepapper. Frågan är om de 700.000.000.000$ som amerikanska staten nu pumpar in är verkliga eller imaginära. För att förstå dimensionen kan vi jämföra med USA:s totala kostnader för Irakkriget. Under de 6 år som det pågått har det kostat de amerikanska skattebetalarna nästan 600 miljarder dollar. Under dessa 6 år har den totala oljeproduktionen i Irak varit ungefär 4.3 miljarder fat. Många anser att oljan var anledningen till kriget, och om det är fallet har vi en militärkostnaden som motsvarar 140$ per fat.

Vi har diskuterat lasset, men var finns tuvan? Min tes är att det var ”Peak Oil Price” som var den utlösande faktorn. Allt för många låntagare klarade inte utav bostadsräntorna och de ökade energikostnaderna. Husen gick tillbaka till bankerna som inte hittade nya köpare och sedan blev det fritt fall.

Enligt EIA, Energy Information Administration, har vi haft följade oljekonsumtion de senaste åren räknar i miljoner fat om dagen; (2004) 83.10 mbpd, (2005) 84.56 mbpd, (2006) 84.52 mbpd, (2007) 84.40 mbpd. Årets sex första månader hade ett medelvärde på 85.55 mbpd men nu sjunker konsumtionen. Vi har en platåproduktion som följer vårt ”Worst Case”. Just 2004 var IEA:s prognos för 2010 att vi skulle konsumera över 90 miljoner fat om dagen. Nu vet vi att det blir betydligt lägre.

Scenarier från Globala energisystem, Uppsala universitet

Då man nu rättar upp vagnen igen behövs det ny olja för att få fart på hjulen. Jämfört med tidigare haverier är mängden begränsad och det behövs nu nya smarta energilösningar. Det är dags att planera för en framtid efter Peak Oil.

Spam

I just discovered that some comments have been labeled as spam. Sorry, the comments are now there, but I think that some old ones might have been lost.