The signature “Concerned Analyst” makes the following statement:
“While reserve data for coal is questionable, in light of the importance of coal to the global economy, it is essential that credible experts, possibly a group of peak oil analysts, issue a series of extensive, in-depth reports on future coal production.”
I just like to inform that just now the Global Energy Systems Group at Uppsala University has three articles about future coal production submitted for peer reviewing. The first have just been sent in with the final corrections and we hope that it will be accepted for publication within a week. The others are in the peer review process.
On Wednesday this week the Energy Committee of the Swedish Royal Academy of Sciences visited our group for an update off our research. My Ph.D. student Michel Höök then gave a summery of our coal research.
February 27, 2009 at 10:07 pm |
Kjell,
Tidigare har Anders Sivertsson hos er gjort ett examensarbete “En studie av värdens oljeresurser med en jämförelse med IPCCs utsläppsscenarier”, som ju behandlade både gas och olja. Mikael Hööks gör ju motsvarande jämförelse för kol i ovanstående presentation. Det skulle vara intressant att veta vilken högsta koldioxidhalt man får i atmosfären vid “standard case” och “optimistic case” om man kombinerar dessa arbeten.
February 27, 2009 at 10:08 pm |
I dagens ekonomiska system är allt uppbyggt kring tillväxt. Dagens räntesystem kräver en ständigt ökad avkastning på kapital. Tillväxten ifrågasätts nästan aldrig i något sammanhang, utan tas för given. De flesta tänker inte på vad tillväxt egentligen innebär. Redan vid en tillväxt på 2 %, nästan minimum om vår finansminister ska vara nöjd, så går det åt dubbelt så av en vara redan efter 50 år. Vid 3% dubbleras det vid 23 år, vid 4% vid 14 år, osv. Om det sedan gäller olja, kol, uran, vatten, el, fisk, eller vad som helst, är i stort sett ointressant. Man kan verkligen fundera på varifrån alla dessa råvaror ska komma, för att tillfredsställa våra “mänskliga” behov redan om några år.
February 27, 2009 at 10:33 pm |
Hösten 2007 fick jag i uppdrag av OECD att skriva rapporten “Reserve driven forecasts for oil, gas and coal and limits in carbon dioxide emissions”.( http://www.fysast.uu.se/ges/en/publications/reserve-driven-forecasts-for-oil-gas-and-coal-and-limits-in-carbon-dioxide-emissions) Där visas att de fossila bränslena inte räcker till för IPCC:s scenarier. För ett år sedan diskuterade jag detta på DN-debatt, men det verkar som om ingen bryr sig. (http://www.dn.se/opinion/debatt/klimathotet-ar-overdrivet-eftersom-oljan-inte-racker-1.653563) Vi skall snart samla ihop våra publicerade resultat.
February 27, 2009 at 10:44 pm |
Svenne, Vad du beskriver är dilemmat med exponentiell tillväxt. Professor Bartlett har föreläst om detta i många år och hans föreläsning finns på YouTube under titeln: The Most IMPORTANT Video You’ll Ever See. Föreläsningen är uppdelad i 8 delar.
February 27, 2009 at 11:07 pm |
Kjell,
Ja, men det är väldigt tyst i alla medier om ett så enkelt faktum.
February 28, 2009 at 2:14 pm |
Det var debattartikeln i DN som verkligen fick mig att vilja veta mer om Peak Oil och dess tänkbara effekter på samhället. Tanken har svindlat många gånger, det är som någon har sagt, som att hitta en maska i samhällskostymen. Och när man drar lite i den så ramlar alltihop isär. Särskilt tänker jag på de möjliga effekterna på vårt tillväxtkrävande finanssystem.
February 28, 2009 at 3:05 pm |
Svenne det du inte verkar vara medveten om är att tillväxt drivs av teknologisk utveckling. All eknomisk utveckling/tillväxt kan spåras till teknologisk utveckling.
Anledningen till att teknologisk utveckling ger ekonomisk utveckling är att de ger öka produktivitet dvs vi kan producera mer med samma medel.
Ylven du måste förstå att vi har inte eknomisk tillväxt därför att vi har ett “tillväxtkrävande finanssystem”.
Några exempel på sådana innovationer är jordbruksrevolutionen (ca 10000 fkr) och den industriella revolutionen (från 1750 framåt). Båda dessa har i grunden förändrat de livsbetingelser som människan lever under. Det geniala med jordbrukrevolutionen var att vi kunde ta del av den energi som kommer från solen genom växternas fotosyntes.
Anledningen till att dagens ekonomiska system är uppbyggt kring ekonomisk tillväxt är att världen sedan 1750 (ca) har upplevet en ekonomisk tillväxt utan dess like. Orsaken till den industriella revoulutionen var en rad innovationer som ångkraft, järnvägen, förbättrat jordbruk mm.
För 150 år sedan var sverige ett av europas fattigaste länder. Idag är vi ett av världens rikaste. Den bakomliggande orsaken till detta är att teknologiska landvinningar har gjort det möjligt att göra mer med mindre.
Till alla som vill ha perspektiv på resursutnyttjade/eknomisk utveckling kan jag rekomendera boken “Tillväxtens tidevarv” av Richard A. Easterlin . Den är väldigt, väldigt allmänbildande.
Svenne du borde läsa en termin ekonomisk histora, jag är övertygad om att du skulle uppleva det som både roligt och utvecklade.
Förövrigt undrar jag vad du menar med “Dagens räntesystem kräver en ständigt ökad avkastning på kapital”.
February 28, 2009 at 4:37 pm |
Sveriges starkaste tillväxtperiod var under 25 år efter andra världskriget. Då 1970 var vi världens tredje rikaste nation vad det gäller BNP per invånare. Visst var teknikutvecklingen viktig men bränslet till tillväxten var att vi ökade vår energianvändning med 7% per år under 25 år. Något liknade har inte skådats i världen. Om man går ner på detalj så var det ökad användning av olja som var drivkraften. Vi använde då till och med mer olja per BNP än vad USA gjorde. Hade man inte hittat de gigantiska oljefälten i Mellanöstern på 30-, 40- och 50-talet hade vi inte haft bränsle till denna enorma tillväxt.
Under vår senaste tillväxtperiod ökade den globala oljekonsumtionen med ca 10% från 77 till 86 miljoner fat olja om dagen. En detaljerad studie visar att all tillväxt har krävt ökad energianvändning. Vi har nu landat på en oljekonsumtion på 86 mb/d och nu väntar vi på nästa högkonjunktur. Enligt International Energy Agency kräv det på nytt en ökad oljekonsumtion. Vår forskning visar att denna ökning inte är möjlig. Frågan är om vi hinner ställa om vårt energisystem.
February 28, 2009 at 6:06 pm |
Kommentar angående tillväxt.
Det finns ju nuturresurskrävande tillväxt och tillväxt som kräver små eller inga naturresurser. Till de senare hör ju i allmänhet mycket av det som sker på nätet, datorer, telefoni, tjänster och olika former av kultur. Varför vi som grupp ändå väljer att lägga större delen av våra ökande inkomster på prylar förklaras på ett mycket intressant sätt i Staffan Burenstam Linder bok “Den rastlösa nutidsmänniskan. Tidsbrist i överflöd – en ekonomisk studie”, som första gången publicerades 1969. Den kom ut i nytryck för något år sedan.
February 28, 2009 at 9:31 pm |
Kjell,
Tack för referenserna till DN och till ditt “Discussion Paper” i OECD International Transportation Forum. Jag har nu läst båda. Trots att jag är långvarig läsare av ASPOs hemsida, din blogg m.m. kände jag inte till din jämförelse mellan “alla fossila bränslen” och IPCCs scenarier, utan bara jämförelserna för olja och gas. Hoppas att ert fortsatta arbete med kol resulterar i ett papper i någon känd vetenskaplig tidning på motsvarande sätt som Mikael Hööks för olja, så att IPCC (Nebojsa Nakicenovic) måste ta ert arbete på allvar. Jag tror att på sikt vinner den vetenskapliga metodiken. Om ni producerar korrekta granskningsbara artiklar, kan IPCC ej ignorera dessa mer än under en begränsad tid.
Betänk att vår stadsminister och de flesta ledande politiker i världen säger att begränsningen av växthusgaser, så att vi inte ökar medeltemperaturen på jordytan med mer än 2 C, är den viktigaste politiska frågan. Ni däremot påstår att det går nog inte att åstadkomma mer än två graders uppvärmning med fossileldning om IPCCs klimatmodeller stämmer.
Har ni diskuterat denna fråga direkt med någon IPCC-medlem eller politiker?
March 1, 2009 at 12:44 am |
Redan 2003 började jag arbeta med de utsläppsscenarier som IPCC presenterade år 2000. Vårt arbete presenterades i bl a New Scientist som kom ut i oktober 2003 (http://www.newscientist.com/article/dn4216). Nätupplagan släpptes vid midnatt GMT och på förmiddagen samma dag ringde CNN och gjorde en intervju som sändes i deras lunchsändning. Sedan blev det också ett skriftligt inlägg på deras hemsida (http://edition.cnn.com/2003/WORLD/europe/10/02/global.warming/index.html). Representanter för IPCC kontaktades så de borde vara medvetna om vårt arbete. I Sverige har jag haft diskussioner med professorerna Erland Källén och Christian Azar, som båda representerar IPCC, men de bryr sig inte. Jag har skickat min skrift som jag skrev åt OECD till samtliga svenska partiledare, men ingen tycks bry sig. Man har inte tagit kontakt med mig. För snart två år sedan hade jag en presentation på Tällberg Forum där Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterås deltog så han bör veta om vårt arbete. Slutligen hade jag möjlighet att diskutera med Rajendra Pachauri, presidenten för IPCC, förra året i Leipzig och lämnade då över OECD-rapporten. Ingen har brytt sig och jag har inte blivit inbjuden av IPCC att hålla föredrag eller liknande. Det är en kompart tystnad.
March 1, 2009 at 11:09 am |
Olof,
Hela det moderna samhället är totalt beroende av kapital, billiga råvaror, billig energi och nya innovationer. Eftersom jag har ett flertal patent, vet jag att nya innovationer måste ha tillgång till kapital och att det finns ett system som gör att man kan skydda sina idéer från kopiering. Kapital och energi krävs både till utveckling och till tillverkning av de färdiga produkterna och i många fall till reklam, för att de ska nå ut på dagens övermättade marknad. Slutligen krävs det återigen kapital för att de ska kunna köpas. Kapitalet, som i alla steg, nästan uteslutande lånas, driver tillväxten.
Vi säger att någon går till sin bank och ber om ett lån. Lånet kan vara till för att köpa något, driva en industri eller till vad som helst. Om banken tycker att personen, har en säkerhet, eller på annat sätt bedöms vara kapabel att betala tillbaka lånet, så har banken riksbankens tillstånd att skriva ut ett lån. Pengarna som motsvaras av lånet, existerar inte någonstans, förrän skuldbrevet är påskrivet. Banken behöver endast ha en tiondel av dessa pengar i sin inlåning, för att kunna tillverka en skuld, mot något som bedöms vara en säkerhet. Banken kräver sedan att lånet ska betala tillbaka, med ränta. Men eftersom det totalt sett, inte finns tillräckligt med pengar för att betala hela skulden, med ränta, så måste mängden pengar i samhället öka för att motsvara räntan.
På så sätt skapas ekonomisk tillväxt, eftersom pengar skapas, genom att skulder skapas. Den verkliga orsaken till att pengamängden i samhället hela tiden måste öka, är alltså räntan och enda sättet att öka pengamängden, är att hitta på fler sätt att skapa skulder. Att våra banker är väldigt påhittiga ser vi i dagens finanskris.
Då är vi framme vid konsumtionssamhället då, som kräver att nya produkter skapas och att vi hela tiden ökar vår konsumtion, annars stannar tillväxten av och då kollapsar ekonomin, men om vi ökar vår konsumtion så kollapsar tillgången på råvaror. Att det hela kunnat hålla på så här länge, beror enbart på tillgången på billig eller nästan gratis energi och att det inte finns någon prislapp på av naturen tillhandahållna råvaror som rent vatten, ren luft, mm. Om det kostade pengar att ta hand om avfallet efter att våra produkternas korta livslängd passerats, så skulle det mesta av det vi tillverkar aldrig se dagens ljus. Nu tillverkas de flesta varor bara för att de bedöms kunna säljas och inte av ett verkligt behov, det är en stor skillnad mot förr, då ny sorts plog var avgörande mellan att äta sig mätt eller att svälta. Att det hela omöjligtvis kan fortsätta, inser man, när man förstår vad exponentiell tillväxt innebär.
Det hela blev lite längre än vad jag tänkt mig, men jag vill slutligen komma med ett mycket bättre förslag på litteratur och det är en bok av Björn Forsbergs, nämligen: ”Tillväxtens sista dagar”, den kan enkelt beställas via nätet. När man väl läst den, inser man snabbt på vilken fullständigt orimlig grund hela vårt moderna samhälle vilar, trots alla våra tillväxtskapande, oumbärliga innovationer.
March 1, 2009 at 1:33 pm |
Tack Svenne för att du svarade det jag tänkte.
Men visst Olov, finns det en i människan inneboende drift till “tillväxt” i betydelsen förbättringar. Den har legat bakom stor del av den tillväxt vi sett historiskt. Men så kraftfullt som förändringarna varit de senaste 150 åren hade inte varit möjligt om inte energin varit flödande och relativt sett billigt.
March 1, 2009 at 6:30 pm |
Ylven,
Samhällets krav på tillväxt och därmed ökad konsumtion, har ökat från att vara en utvecklingsfas till att bli ett nödvändigt behov, så att vårt ekonomiska systemet ska fungera. Vi får se vad som händer när den billiga energin sinar. Framtida eventuella generationer lär ha åtskilligt att skriva om i alla fall. Först Hitler sedan tillväxt, frågan är vilket som visar sig vara mest förödande. I övrigt vill jag tacka Kjell för en mycket upplysande och välgjord blogg.
March 1, 2009 at 7:07 pm |
Kjell,
Tack för informationen angående din OECD-rapport. Det fick mig att läsa IPCC senaste “Special report on emission scenarios”. Vad jag kan se är det enbart en sammanställning av flera hundra utsläppsscenarier vid vid varierande befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt m.m., som de funnit i litteraturen och därefter delat in i olika familjer. Jag kan inte finna någon värdering av scenarierna eller att det nämndes att det kan finnas en begränsning i naturresurser. Om de inte kontrollerat scenarierna mot möjligheten att utvinna begränsade naturresurser så är de ju utan värde.
Vad gäller politiker antar jag att de i viktiga frågor måste välja sida. De har nog varken tid eller möjlighet att sätt sig in i komplexa frågor i detalj utan måste i detta fall lita på IPCC. Däremot borde Christian Azar, som ju är professor i fysisk resursteori, vara mycket intresserad av ert arbete. Har de inte gjort motsvarande analyser på CTH,(eller andra högskolor) som ni gör i Uppsala så att de kan ifågasätta med tyngd?
March 2, 2009 at 10:34 am |
Enligt Rodes senaste artikel i DN, verkar partikelutsläpp från fossilförbränning och biobränning vara väl så viktiga som CO2 för klimatet, vilket nog förklarar svårigheter att visa att CO2 ger temphöjning på jorden. Enligt Lovelock i New Scientist (jan 2009) finns nu ingen annan utväg ur klimatkrisen, som ju döljs av kylande stoft i atmosfären, än att etablera gigantiska kolsänkor genom att pyrolisera till träkol och gräva ner i marken. Artikel ger ett Malthusianskt scenarium med minskning avjordens befolkning till 1 miljard människor vid seklets slut. En snabb avveckling av det kylande stoftet i atmosfären skulle exponera jorden för en 2 graders högre temperatur redan i dag. En bra beskrivning av ett samhälle utan olja och gas och dess inverkan på matproduktionen beskrives i journalisten Lindsteds bok “Svart Jord”, där en återgång till gamla tiders cirkulerande jordbruksproduktion beskrives med en miljon svenskar tillbaks till jordbruket. I modern tid finns 2 ex på effekten av oljebrist: 1. Nordkorea efter Sovjetunionens kollaps och 2. Cuba, där Cuba med sin mera primitiva jordbrukssektor klarade sig bättre än Nordkorea med sina sovchoser med hög grad av mekanisering.
March 4, 2009 at 12:05 am |
1)Kjell du ska inte se mitt inlägg som kritik mot ditt arbete, jag har följt “peak oil” i ett par år nu och håller med om slutsatserna. Det var intressant det du sa om Sveriges energiökning under 50 och 60-talet var mkt intressant. Dock ska man inte per automatik anta att detta samband mellan oljeanvändning och ekonomisktillväxt gäller idag.
Men som alla livsmedelskonsumeter upplevde i somras och de senaste åren så har oljepriset en direkt inverkan på våra liv. I Artikeln “Oil and the Macroeconomy since World War II”(1983) visade J.D. Hamilton att alla usa:s recessioner hade förgåtts av ett ökat oljepris. Tyvärr är dagens kris ett resultat av någonting värre kollapsen av det finansiella systemet.
2) Svenne du talar om hur banker utlåningsverksamhet går till och sen verkar du påstå (det är svårt att avgöra om ditt resonemang är luddigt eller bara okunnigt) att en ökning av penningmängden ger ekonomisk tillväxt. Sambandet ekonomiskt tillväxt och ökning av penningmängden gäller endast på kort sikt. Om det inte finns en verklig underliggande tillväxt kommer en ökning av PM att ge tillväxt på kort sikt. På medellångssikt kommer penningmängdsökningen att ge upphov till inflation som kommer “äta upp” den falska tillväxten som fanns på kort sikt. Att öka penningmängden i hopp om att “dopa” ekonomin går inte. Det är därför merparten av dagens riksbanker är självständiga, politiker har en otäck tendens att vilja dopa ekonomin ett par år innan ett val. Man kan se penningmängden som en spegling av de tillgångar som finns i samhället. Ökar penningmängden(PM) i takt med den ekonomiska tillväxten är värdet på valutan stabilt. Ökar PM snabbare än ekonomin kommer valutan att tappa i värde (inflation). Ökar PM i en långsammare takt än ekonomin ökar valutan i värde (deflation).
Ekonomi innehåller många kontra intuitiva samband. Och såvida man inte är väldigt väl påläst (läs: du sitter med skolböckerna framför dig) bör man undvika att göra påståenden om tex. sambandet ränta-penningmängd-ekonomisk tillväxt. Det trista med felaktiga påståenden är att de “svärtar ned” ens påståenden som är korrekta.
3)Lars-Eric det du säger är helt sant. I ekonomisk historia menar man på att fram till 1850 (ca) så var jordbruket den dominerade näringsgrenen och den primära källan till ekonomisk tillväxt. Efter 1850 var det industrin,(industriella revolutionen). Och ifrån 1950-70 har vi tjänstesamhället där rationalisering av tjänsteproduktion driver den ekonomiska tillväxten. Idag är ca 1% av arbetsstyrkan in jordbruk, 18% inom industri (och den minskar hela tiden), och resten inom tjänsteproduktion. Samhällsekonomin förändras med en rasande fart. . och redan nu kan man se hur rationaliseringar(dvs produktivitets förbättringar) inom tjänsteproduktionen ger upphov till arbetslöshet för tjänstemän. Idag är en universitetsutbildning inte samma försäkran mot arbetslöshet som det för bara en generation sedan.
4)Huruvida vi hinner ställa om vårat energisystem är den stora frågan som kommer att avgöra hur resten av mitt vuxna liv kommer te sig. Förhoppningsvis kommer den rådande lågkonjunkturen (eller depressionen) att stilla efterfråga på olja ett tag framöver och därmed ge oss ytterliggare lite andrum för att ställa om. Inget ont utan att det för något gott med sig. Det finns en stor potential i elbilar, solceller, vågkraft, batteriteknik och diverse energibesparande innovationer som håller på att utvecklas just nu. Jag kan bara hoppas att peak oil rörelsen har lyckats väcka det allmäna medvetandet i tid. Tyvärr talar de flesta fakta och prognoser på att det inte är så. Peak oil har uppmärksammats först när ökade oljepriser har gett upphov till “en tyst tsunami” i tredje världen tillföljd av ökade livsmedelspriser. Mer nu än tidigare är människan beroende av teknologisk utveckling för att lösa våra problem.
March 19, 2009 at 4:15 pm |
[...] have worked on analyzing production from coal reserves for quite a while now and, in my blog ”Peak Coal is coming” I mentioned that we have been awaiting acceptance of a manuscript by the International Journal of [...]