(Swedish below)
One week ago we were visited by Malin Olofsson from the Swedish Science Radio. She was planning a program on Peak Oil. I was glad to see that she took the time to investigate the problems around Peak Oil. So far this year we have had 10 papers accepted for publication so there was a quite a lot to discuss. One of the papers addresses Sweden’s energy security and Denmark’s oil and gas exports. It came as a great surprise to her that Sweden is currently dependent on Denmark for our energy security. Today, this became one of the items on the morning news program. At the TV’s website they posted the following summary
Text page 119, SVT [Sweden’s Television], Wednesday 2 Dec 2009
Oil from Norway and Denmark running out
Sweden can become completely dependent upon Russia oil within 20 years according to researchers at Uppsala University.
Norway, Denmark and Russia today deliver 90% of the oil but within 8 years Denmark will cease its exports. Within 20 years Norway is estimated to not have more oil than that nation itself needs. According to Swedish Radio’s “Echo” [news program], the Energy authority has no plan for how Sweden’s oil imports will be secured.
“It is the oil companies’ responsibility to manage imports” the Energy Authority’s analyst Urban Kärrmark said to Echo.
That news item was a distilled version of the program that Science Radio sent at 12.10 PM, “Oil on the way to its end?”
This is how Malin Olofsson summarized the piece:
That Urban Kärrmark, the Energy Authority’s expert in this area, should give the answer he gave is quite remarkable. Since the Energy Authority funds part of our research one would expect that he would also take the time to listen and try to understand the research that we do. His actions can have serious consequences for Swedens’ future.
(Swedish)
För en vecka sedan hade vi besök av Malin Olofsson från vetenskapsradion. Hon planerade ett program om Peak Oil. Till min glädje tog hon sig tid att sätta sig in i problematiken runt Peak Oil. Hittills i år har vi fått 10 publikationer godkända för publicering så det var ganska mycket att diskutera. En av dessa handlar om Sveriges energisäkerhet och Danmarks olje- och naturgasexport. Det kom som en stor överraskning att Sverige just nu är beroende av Danmark för vår energisäkerhet. Idag blev detta en av morgonekots nyheter. På TV:s textsidor gjorde man följande sammanfattning.
Textsida 119, SVT, Onsdag 02 dec 2009
Oljan från Norge och Danmark sinar
Sverige kan bli helt beroende av rysk olja inom 20 år, enligt forskare vid Uppsala universitet.
Norge, Danmark och Ryssland levererar i dag 90 procent av oljan, men inom åtta år upphör Danmark med sin export och Norge beräknas inom 20 år inte ha mer olja än landet självt behöver.
Enligt Sveriges Radios Ekoredaktion har Energimyndigheten ingen plan för hur Sveriges oljeimport ska tryggas.
-Det är oljebolagens ansvar att sköta importen, säger Energimyndighetens analytiker Urban Kärrmark till Ekot.
Inslaget var ett koncentrat av programmet som Vetenskapsradion sände kl 12:10:
Oljeeran på väg mot sitt slut? – (http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=2084268)
Så här sammanfattar Malin Olofsson inslaget:
”Enligt fysikprofessorn Kjell Aleklett vid Uppsala universitet nådde vi redan 2008 den globala oljetoppen, det som kallas peak oil och som innebär att oljeproduktionen av de lättillgängliga oljan nått sitt maximum. Att komma bort från vårt oljeberoende borde därför vara högt prioriterat bland politikerna enligt honom. Några som nu gör slag i saken är kommunpolitikerna Fredrik Sjöberg (m) och Boo Östberg (c) i Knivsta kommun. De har sett till att kommunen bland annat både köpt vindkraftverk och byggt cykelvägar. Kommunen skulle också kunna bli självförsörjande av mat visar kommuntjänstemännens beräkningar.
Men på energimyndigheten tycker oljexpertena inte att det behövs någon nationell plan för var Sverige ska få sin olja ifrån i framtiden. Det kommer oljebolagen och marknaden lösa av sig självt menar de.”
Att Urban Kärrmark som Energimyndighetens expert på området lämnar det svar som han gör är ganska anmärkningsvärt. Då Energimyndigheten betalar en del av vår forsning borde man förvänta sig att han tog sig tid att lyssna och försöka sätta sig in i den forskning som vi gör. Hans agerande kan få allvarliga följder för Sveriges framtid.
Aleklett's Energy Mix 
Lars-Eric Bjerke
December 3, 2009
Kjell,
Energimyndighetens uppdrag, enligt Regeringens förordning, anges på deras hemsida. I första paragrafen sägs: “Myndigheten ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.. och bidra till ett ekologiskt uthålligt energisystem.”
Jag uppfattade inte att Urban Kärrmark är omedveten om er och CTH´s forskning, om att det finns risk att oljepriserna ökar då tillgången minskar eller att kriser kan stoppa leveranser. Energimyndigheten skall enligt uppdraget minska oljeberoendet, men de har ju inte själva det effektiva skattevapnet. Myndighetens uppgift kan väl inte vara att skriva långtidskontrakt med med oljebolag för råoljeleverander till privata raffinaderier i Sverige. Det var detta jag uppfattade att Kärrmark svarade helt korrekt på. Vad vill du att de skall göra- återinföra statliga beredskapslager?
Lars-Eric Bjerke
December 3, 2009
forts.
Jag tycker också att citatet att vi är helt beroende av rysk olja om 20 år är tveksamt. Vi kommer att i likhet med de flesta andra länder att vara beroende av värdsmarknaden för sådan råolja som passar våra raffinaderier alternativt köpa raffinerade produkter. (Ett embryo till inhemsk ersättning för diesel kommer nästa år då Preem börjar raffinera tallolja.)
Rolle
December 4, 2009
Har läst igenom flertalet dokument rörande “PeakOlj” på Energimyndigheten hemsida, vad jag ser så har era forskningsresultat slagit igenom.
Det som oroar mig mer är att Sverige tycks ha som strategi att fylla ut det kommande energigapet med en sådan teknisk omogen energikälla som kärnkraft.
För att kärnkraften skall bli en uthållig energikälla krävs att breedertekniken fås att fungera samt kunna generera tillräckligt med klyvbart material.
Varför riskera Sveriges framtida energiförsörjning på en högriskstrategi. Mig veterligen så har ingen genomförbarhetsstudie ens gjorts för denna kärnkraftsstrategi.
Med tanke på energins stora betydelse för vårt samhälle så föreslår jag att vi inriktar oss på de befintliga beprövade energiresurserna, vattenkraft, biokraft samt vindkraft.
Har själv ett flertal vattenkraftverk inom några mils radie, vad jag vet så är det inga närboende som klagar på detta faktum, klagomålen tycks komma från Stockholm samt miljöentusiasterna.
Den dagen då kärnkraften har blivit en sådan mogen teknik att den kan förse Sverige med energi så kan vi återställa våra älvar till ursprungligt tillstånd.
Lars-Eric Bjerke
December 4, 2009
Rolle,
Kärnkraften har sina risker och sina fördelar. Jag läser ibland om dessa på Analysgruppen vid KSU´s hemsida, http://www.analys.se. De är en fristående grupp kunniga människor med anknytning till den svenska kärnkraftindustrin, så man kan förstås, om man vill, hävda att de inte är neutrala. De har följande sammanfattning om urantillgångarna.
“Med utgångspunkt från världens nuvarande kärnkraftproduktion skulle kända lättillgängliga urantillgångar räcka i uppåt 100 år. Med en fördubbling av uranpriset (motsvarar en ökning av bränslekostnaden med 1 öre/kWh)blir kända tillgångar av uran uppåt 10 gånger större.” Motsvarande säger också prof Thomas Lefert
Vad gäller breederreaktorer har ju de fransk/tyska försöken varit dyra och haft problem. Ryssland och Kazakstan däremot har lycka
Lars-Eric Bjerke
December 5, 2009
forts.
lyckats bättre med sina breederreaktorer, som varit i drift under många år och levererat el och fjärrvärme. En bra sammanfattning om kärnkraftläget har T Lefvert gjort i Elforsk rapport 06:24, som finns på nätet.
Rolle
December 5, 2009
Den ryska BN-600 brukar framhävas som det “goda” bredderexemplet. BN-600 är en snabb neutronreaktor dock ej någon breeder.
The fuel cycle for BN-350 and BN-600
reactors was initially planned to use uranium
oxide fuel, which is certainly not ideal for
breeder reactors. A complete conversion of
these reactors to MOX fuel is not possible
owing to their design and physical features.
However, these reactors can be used for testing
up to 25-to-30 fuel assemblies containing
uranium-plutonium oxide fuel.
Click to access 35304892833.pdf
Rolle
December 5, 2009
Några citat från Elforskrapporten 06:24
“Om man kombinerar alla primära (från uranbrytningen) och sekundära urankällor kan
man dra slutsatsen att bränslemarknaden kommer att ha en adekvat försörjning fram till
åtminstone 2015.”
Kommentar:
Efter 2015 kan vi få se ett antal kärnkraftsreaktorer som måste stängas p.g.a uranbrist i väntan på att
uranproduktionskapciten ökar.
“Investeringarna innebär dels att tidigare
olönsamma gruvor kan återuppta driften, dels att man vid prospektering finner nya urantillgångar.
Vid en fördubbling av uranpriset har kända tillgångar av uran i jordskorpan
på detta sätt blivit uppåt 10 gånger större.”
Denna ökning (10 ggr) beror förmodligen främst på att redan kända urantillgångar har överförts
till kategorin ekonomiskt utvinningsbara tillgångar.
Michael
December 5, 2009
“Med en fördubbling av uranpriset (motsvarar en ökning av bränslekostnaden med 1 öre/kWh)blir kända tillgångar av uran uppåt 10 gånger större.”
Unfortunately, it is not money that is required to mine uranium but, rather, energy. An increased uranium price means that more energy will be allocated to this activity allowing ores of lower grade to be mined. This “economic theory of energy” is only valid while energy (e.g. energy from oil used in mining and transport) is abundant (and, therefore, cheap). As oil resources diminish the apparent validity of the economic theory of energy will break down. A couple of essays I have written address this topic:
http://www.energybulletin.net/node/46956
http://www.energybulletin.net/node/48731
Lars-Eric Bjerke
December 5, 2009
Rolle,
Briderreaktorer
BN-350 och BN-600 är natriumkylda snabba breederreaktorer av den typ som verkar troligast vid en eventuell sluten bränslecykel i framtiden, dvs generation IV. Jag antar att du med att säga att BN-350 och BN-600 inte är ”breeders” menar att de med nuvarande uranbränsle inte tillverkar tillräckligt mycket fissilt material för att du skall kalla dem breeders. Det vore intressant om du vet hur mycket fissilt material de skapar med nuvarande bränsle att t.ex. jämföra med våra lättvattenreaktorer där ca 20 % av energin kommer från ”breeding”?
Finns det kärnbränsle år 2015?
Det är ju bara fem år kvar till år 2015. Kärnkraftsägarna har ju ofta bränslekontrakt som sträcker sig så långt fram i tiden och ibland bränsle för flera år framåt i förråd på kärnkraftverken. Om det inte finns uran till kärnkraftproduktion år 2015 borde man redan idag se det på uranpriset, som dock har sjunkit rejält sedan 2007. Vi får kanske facit när Kjell Aleklätts studenter presenterar sina studier om uran.
Michael
Kärnkraftens förbrukning av fossil energi
På hemsidan http://www.environdec.com/reg/026/ visar Vattenfall sin miljövarudeklaration av el från Ringhals. I denna ingår en livscykelanalys som bland annat visar den totala råvaruförbrukningen för att producera en kWt el. Exempelvis krävs totalt 1 g fossila energiråvaror. Det totala energiinnehållet i de fossila råvarorna motsvarar därmed 1 % av energiinehållet i den producerade elen. Jag läste dina välskrivna essäer, men även med uran från låghaltiga fyndigheter som fosfat kommer den fossila förbrukningen att vara i det närmaste försumbar.
Rolle
December 5, 2009
2015: Ca: 35 % av dagens uran för kärnkraften kommer från befintligt vapenuran och nationella lager. Dessa leveranser beräknas upphöra omkring 2015, vilket innebär att uran från gruvbrytning måste öka tillräckligt snabbt för att fylla ut bortfallet, därav en viss oro för att uranindustrin inte klarar av att möta den snabba efterfrågeökningen.
BN-600: Definitionen på en breeder är att den genererar mera bränsle än den förbrukar, så breederfaktor är negativ för BN-600, har tyvärr ingen siffra.
Rolle
December 6, 2009
Lars-Eric
Har fått tag på lite siffror.
BN-600 är konstruerad för breeder factor på
-0.15 och BN-800 -0.02. D.V.S ingen av dessa genererar mera bränsle än vad de förbrukar. Tyvärr så finns det inga siffror på hur utfallet blev i praktiken.
Lars-Eric Bjerke
December 5, 2009
Rolle,
Enligt Wikipedia är “breeding ratio” (sökord) större än 1,2 för BN-350. De kan möjligtvis mena att den har potential för detta med annan laddning än dagens. Ryssarna och Kazakerna har i varje fall visat att det finns tekniska möjligheter till lång stabil drift med natriumkylda snabba reaktorer.
Edwin Pell
December 6, 2009
Breeder reactors use fast neutrons. So the amount of time you have to figure out that you are running too hot is extremely short. In short they can explode like a nuclear bomb. So if one were to use this technology one would want to put the breeder reactor far outside ones own country and just import back the breed fuel for local consumption. How about Chad as the site of the EU breeder farm?
Lars-Eric Bjerke
December 6, 2009
Edwin,
The discussion was originally about reserves of uranium. We are of course well aware the disadvantages and advantages of nuclear power, but I myself am not so familiar with fast breeders, as we don´t have any in Sweden. However, according to my knowledge, both light water reactors and fast breeders can go prompt critical. One example of this is Chernobyl which during the accident had a reactivity well above “one dollar” (prompt criticality). For their control also the fast breeders rely upon the delayed neutrons using control rods in a similar way to the light water reactors. However, the fast breeders can not use the inherent reactivity control of the negative power coefficient consisting of doppler coefficient and void coefficient of well designed light water reactors. (The power coefficient reduces the reactor power if the temperature of the fuel and water respectively increases.) Instead the expansion of the fuel itself in a fast breeder provides a quick negative feedback.
Lars-Eric Bjerke
December 7, 2009
Michael,
Jag har läst dina två essäer igen men lite noggrannare. Det skulle vara intressant om du i dessa också behandlade möjligheten till ökad tillväxt, eller i varje fall minskad recession, genom energieffektivisering speciellt vad gäller fossil energi. Som exempel släpper Australien ut 0,8 då Sverige släpper ut 0,2 kg CO2 per BNP i US$. Ett par detaljkommentar är att i diagrammet ”Energy return on energy invested” har kärnkraft siffran 75 % men enligt Vattenfalls miljövarudeklarationer för kärnkraft i Sverige är siffran 99%. För biobränsle från tempererat klimat anges siffran 5-45 %. För svensk etanol från fodervete anger däremot Agroetanol på sin hemsida 80 %. Jag är därför mer optimistisk om övergången till hållbara energikällor. Både dina essäer och mina kommentarer är dock kvalitativa. Det behövs nog kvantitativa analyser av den typ Globala Energisystem gör för att allt inte bara skall vara gissningar.