Peak Oil and ABC News in Australia

One month ago I was contacted by Jeff Waters from ABC News in Australia and this week some of my comments were aired when the news program “PM” made a report titled, “Infrastructure adviser warns of peak oil”. My translator in Australia Michael Lardelli considers that this is one of the most influential news programs on Australian radio. You can listen to the report here (click play to listen under the head line)

or you can read a transcript here:

MARK COLVIN: One of the Federal Government’s top infrastructure advisers is warning of an oil crunch which could send the global economy spiralling back toward recession.

Curtin University’s Professor Peter Newman is on the Government’s Infrastructure Australia Council. He says peak oil – when demand outstrips dwindling supply – has already hit but the global downturn has kept prices low.

Professor Newman even blames oil for causing the global recession in the first place. And he’s not alone. It’s an issue being taken seriously by some local councils which have drawn up peak oil contingencies.

Jeff Waters reports.

JEFF WATERS: It was a theory which emerged in the 1990s. Proponents of the peak oil scenario said the cost of oil and therefore petrol would rise exponentially in the first decade of this century when increasing demand outstripped finite supply. With oil now hovering at about $US85 a barrel it doesn’t seem to have happened – at least in the original timeframe.

But Curtin University professor, Peter Newman, who’s a Federal Government adviser on the Infrastructure Australia Council says we’ve already reached peak oil back in 2008 when it spiked at around $140 a barrel and sent petrol prices soaring.

PETER NEWMAN: Peak oil did happen I believe in 2008. And it didn’t happen because some oil-exporting country had a revolution or something. It just happened because you couldn’t produce enough to meet the demand.

JEFF WATERS: Professor Newman largely blames the global financial crisis on oil prices.

PETER NEWMAN: Subprime mortgages were mostly out on the urban fringes miles away from work. People had to drive. And when the price of fuel tripled in American cities they couldn’t pay their mortgages.

JEFF WATERS: As the global economy has strengthened in recent months so has the oil price. Professor Newman says it doesn’t bode well for recovery.

PETER NEWMAN: As the demand increases again the supply crunch will happen and the price will go up.

JEFF WATERS: Professor Kjell Aleklett is the Swedish-based president of the Association for the Study of Peak Oil and Gas. He’s in agreement with his Australian counterpart.

KJELL ALEKLETT: The fact is that we are producing less oil now than we did in 2008. So just now we have 2008 as the peak year for peak oil.

JEFF WATERS: Professor Aleklett says he thinks the world will find a way around the problem simply because it’ll grind to a halt if it doesn’t.

KJELL ALEKLETT: I’m one of those people who believe that it’s not possible to have a very high price of oil because that will put the end of globalisation. And the fact is that a price of $200 per barrel there will not exist an airline industry any longer and we will see problems with airlines in the future.

JEFF WATERS: On the other side of the debate are academics like the University of South Australia’s Dr Vlado Vivoda.

VLADO VIVODA: What peak oil theorists miss out on is the fact that with the changes in our, with improvements in our technologies and improvements in a drop in oil production costs what is considered oil is changing as well.

I see the definition of what is exploitable oil changes with the changes in the levels of technological efficiency and with changes in the cost of exploration and production of oil.

JEFF WATERS: The question is whether we’ll adopt new technologies fast enough. Some Australian municipal councils have already drawn up peak oil strategies and Professor Peter Newman welcomes big, recent, federal spending on public transport. But he says he’d like to see a full national plan.

PETER NEWMAN: We really do need a national peak oil strategy that can take us through the next two decades of change in our infrastructure requirements.

MARK COLVIN: Infrastructure Australia Council member Professor Peter Newman ending that report from Jeff Waters.

Deep Water Horizon – a nightmare for Carl-Henric Svanberg / Deep Water Horizon – en mardröm för Carl-Henric Svanberg

When Carl-Henric Svanberg became chairman of BP the first journey he took in his new job was a visit to the oil platform Thunder Horse in the Gulf of Mexico. A childhood dream had been fulfilled. (See the blog on Carl-Henric Svanberg) That childhood dream has now morphed into a nightmare after the explosion of the Deep Water Horizon oil platform in the Gulf of Mexico. Today it was reported that 800,000 liters or 5,000 barrels of oil per day is leaking out 1,500 meters below the ocean surface. Yesterday, BP and Carl-Henric Svanberg reported that BP’s net profit during the first quarter of 2010 was 6 billion dollars. Presumably it has also been a dream to report gigantic profits after the year of losses at Ericsson. The question is whether that dream will now also be crushed.

A leak of 800,000 liters or 5,000 barrels per day sounds enormous but if one compares it with a wreaked supertanker with two million barrels of oil then it would take more than a year to equal the same volume. Every day around 25 supertankers are filled with oil that is then sent out onto the seven seas on shorter or longer journeys. It is almost more improbable that there will not be an accident than that an accident will happen now and then. One of the largest of the accidents has been the Exxon Valdez off Alaska’s coast – 42 million liters or 265,000 barrels. That is equivalent to about 50 days of leakage from the current open hole in the Gulf. Then there was the oil tanker Prestige that sank off the coast of Spain. At the time they estimated that 460,000 barrels leaked out and that is equivalent to nearly 100 days of continuous leakage in the Gulf. We can certainly hope that a supertanker with a full load never suffers complete wreckage.

President Obama’s decision to open new coastal areas for oil production has already met great opposition and the accident with the oil platform Deep Water Horizon will give new fuel to that debate.

(Swedish)

Då Carl-Henric Svanberg blev styrelseordförande för BP blev första resan i tjänsten ett besök på oljeplattformen Thunder Horse i Mexikanska Golfen, då gick en pojkdröm i uppfyllelse (se bloggen om Carl-Henric Svanberg). Den pojkdrömen har nu förvandlats till en mardröm då oljeplattformen Deep Water Horizon exploderade i Mexikanska Golfen. Idag meddelar man att det är 800.000 liter eller 5.000 fat olja om dagen som strömmar ut där nere 1500 meter under havsytan. Samtidigt rapporterade i går BP och Carl-Henric Svanberg att BP:s nettovinst under första kvartalet 2010 var 6 miljarder dollar. Förmodligen har det också varit en dröm att rapportera gigantiska vinster efter förlustår med Ericsson, frågan är om den drömmen också kommer att krossas.

Ett utsläpp på 800000 liter eller 5000 fat om dagen låter ofantligt mycket, men om man jämför med en havererad supertanker med 2 miljoner fat olja så skulle det ta mer än ett år innan man kom upp till samma volym. Varje dag fyller man cirka 25 supertankers med olja som sedan skickas ut på de sju haven för kortare eller längre resor. Det är nästan mer osannolikt att det inte skall hända en olycka än att det händer en olycka då och då. De största haverierna är Exxon Valdez utanför Alaskas kust, 42 miljoner liter eller 265.000 fat. Det motsvara ungefär 50 dagars utsläpp från dagens öppna hål i Golfen. Sedan har vi oljetanken Prestige som sjönk utanför Spaniens kust. Då beräknade man att 460.000 fat läckte ut och vi närmar oss 100 dagars kontinuerligt utsläpp i Golfen. Man får verkligen hoppas att en supertanker med full last aldrig får ett totalt haveri.

President Obamas beslut att öppna nya kuststräckor för oljeutvinning har redan mött stort motstånd och olyckan med oljeplattformen Deep Water Horizon kommer att ge nytt bränsle till debatten.

Hälsinglands framtidsvecka 2

Söderhamn är en stad längs Norrlandskustens södra del och det var år 1620 som Gustaf II Adolf grundade staden. Liksom så många andra trähusstäder längs kusten har man drabbats av flera storbränder och den största var år 1876. Men redan 1860 hade man en stor brand och det var efter den branden som det magnifika rådhuset byggdes. Efter branden 1876 var det bara murarna som stod kvar, men ur askan reste sig ett magnifikt återuppbyggt rådhus. I Söderhamns kommun bor det ca 25700 och 10300 bor i staden Söderhamn. Seminariet hölls på Stadshotellet och innan jag tog tåget tillbaka till Uppsala fick jag möjlighet att promenera över det kullerstentäckta rådhustorget mot stadens centrum med gågata. Under seminariet diskuterad vi bl. a. tillväxt och konsumtion. Då man diskuterar framtidens minskade fossila reserver är det vanligt att någon föreslår att vi måste minska vår konsumtion, de tankar framfördes även nu.

Söderhamns rådhus

I början av gågatan fanns en stor skylt som markerade att Securitas hade sitt kontor där. För övrigt fanns det längs gågatan restauranger, caféer och pubbar, bibliotek, och naturligtvis den uppsättning av affärer som man förväntar sig i en stad av Söderhamns storlek; Gallerian Furan med att antal affärer, KappAhl, Dressman, Fanny Womens Wear, Synsam, Frinnes Blommor, ICA, Expert, Blåklinten, Systembolaget, JC, Second Hand, Folkpartiet, Interflora, herr och damfrisörer, med flera. Längst ner på gatan låg begravningsbyrån Fonus och på andra sidan kunde man konstatera att Guldpresenter hade stängt dörrarna och tömt sin affärslokal. Man var drabbade av det faktum att invånarna i Söderhamn hade minskat sin konsumtion.

Jessica Cederberg Wodmar och Martin Hedberg

Nu till seminariet Hotbilder – Motbilder. Först ut var Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, som för de flesta är ett bekant ansikte då han varit TV-meteorolog. Klimat i förändring var titeln på hans föredrag och han började sitt föredrag med att berätta lite om vulkanutbrottet på Island, något vi inte kunde göra något åt, men som trots sina askmoln inte kommer att påverka vårt klimat. Som inledning diskuterade han också skillnaden mellan fakta, övertygelse och åsikt, och menade att det är framförallt viktigt att tänka på detta då man diskuterar klimatet. Han gick igenom temperaturförändringar de senaste 420.000 åren och man såg ett mycket systematiskt mönster. Just nu är vi inne i en cykel där det är varmt, men det har varit varmare. Havsnivån har också varierar under tusentals år och i slutet av förra istiden var den 120 meter lägre än idag, under perioden har den förändrats snabbt, men de senaste 7000 åren har den varit ganska stabil. Här i Sverige har landmassorna som var nedtryckta av isen rört sig uppåt och det kan uppfattas som att havsytan sjunker, men så har det inte varit. Slutkommentaren är att vi kan ha stora förändringar utan att vi människor har påverkat klimatet.

Han fortsatte med en genomgång om hur klimatsystemet fungerade, hur koldioxid cirkulerar, vad som bromsar upp klimatförändringar, vilka återkopplingar som det finns, en genomgång som var mycket undervisande. Eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut bör vi förbereda oss och som exempel diskuterade han sårbarhetsutredningen. Men han konstaterade också att utredningen inte tagit hänsyn till at det finns begränsningar i energireserver. Martin och jag har tidigare varit inbjudna samtidigt till seminarier och min bedömning är att han har tagit fasta på den forskning som vi gör. Han fortsatte med att diskutera några andra utredningar och avslutade med att förklara hur växthuseffekten fungerar och hur koldioxid binds i haven. Låt oss konstatera att det var en skicklig lärare som vi hörde, men det fanns ingen egen forskning, inga ställningstagande, utan bara en bra föreläsning för att öka våra kunskaper om klimat.

Sedan var det min tur och allt det som inte fanns i Martins föredrag det fann i mitt föredrag. Med utgångspunkt från den globala välfärdsekvationen, som jag för första gången presenterade på Brännpunkt den 15 november, berättade jag om vår forskning. Det var om global jordbruksproduktion i förhållande till världens befolknings behov av mat och transportsektorns behov av drivmedel. Det blev en genomgång av Peak Oil och vår artikel ”The Peak of the Oil Age”. Det blev en genomgång av IPCC: scenarier i jämförelse med de forskningsresultat som vi har vad det gäller framtida produktion av olja, naturgas och kol. För att förstå de problem som vi står inför diskuterade jag också energins betydelse för ekonomisk tillväxt. Till sist konstaterade jag att allt för många har allt för lite energi att dela på.

Näst på tur var Jessica Cederberg Wodmar, som tillsammans med den kände TV- meteorologen skrivit boken Klimatkoden. Hon har under 20 år arbetat med klimatfrågan lokalt i Stockholm stad, på Naturvårdsverket och nu på en PR-byrå, som hon själv uttryckte det: ”Jag har kommunicerat klimat”. Den röda tråden i föredraget var 10 klimattrender och föredraget var på sitt sätt ett stort försvarstal för IPCC, funderingar över klimatfrågans betydelse i höstens val och en reklamkampanj för boten Klimatkoden. Hennes förklaring till haveriet i klimatförhandlingarna i Köpenhamn var brist på förtroende och att man nu måste bygga upp ett nytt förtroende inför höstens möte i Mexiko. Vad det gäller framtiden är det mycket tyngre parametrar än förtroende som är avgörande. På nytt saknade jag ställningstaganden i väsentliga frågor underbygg på verklighetens fakta. Jessica är säkert en skicklig kommunikatör, men jag uppfattade inget speciellt klimatbudskap som hon ville kommunicera.

Moderator för seminariet var Jan Forsmark som också representerade ”Omställning Sverige”. ”Transition Towns” är en rörelse som sprider sig från England och deras drivkraft har varit Peak Oil. Omställning Sverige är rörelsens svenska gren. Jan berättade om det omställningen som man bedriver i Svartådalen i Sala kommun. Fastän man är få i förhållande till Sveriges befolkning tycker jag att det är en mycket viktig rörelse då det i framtiden blir allt viktigare att vi anpassa vårt samhälle till det lokala planet. Man kan säga att Transition Towns är ”spinn of” till Peak Oil rörelsen. Sunne ligger nära Uppsala ochjag skall nog besöka dem i Sunne.

Jag vill avsluta med att tacka arrangörerna för inbjudan att vara med och självfallet vill jag önska lycka till med det omställningsarbete som man bedriver i Hälsingland.

Hälsinglands framtidsvecka 1

(English will come)

För två år sedan då min blogg bara var två dagar gammal åkte jag tåg till Hälsingland för att hålla föredrag och ”Dra ända in i Hälsingland” blev rubriken på mitt inlägg. Nu är jag på nytt på väg till landskapet norr om Uppland. Den här veckan är Hälsinglands framtidsvecka och syftet är att ”påskynda omställningen till ett hållbart och resurssnålt lokalsamhälle, och en rättvis värld”. Självfallet är det smickrande att bli inbjuden att vara med som föredragshållare. Det seminarium som jag skall vara med på heter Hotbilder Motbilder.

Talarlistan visar att man vill diskutera klimatet som hotbild, och jag misstänker att IPCC beskrivning av framtidens hotbild finns högt upp på dagordningen. Motbilden blir mitt föredrag som tar upp vår artikel ”Validity of the fossil fuel production outlooks in the IPCC Emission Scenarios”, men öven hotet mot vår framtida matförsörjning.

Andra aktiviteter i Hälsingland denna dag är ett seminarium i Hudiksvall om framtidens ekonomi och i Ovanåker börjar man dagen med Bäversafari och avslutar dagen med att diskutera hur vindkraften kan bli betydelsefukkt för det lokala samhället. Hela veckans sju dagar är fulla med aktiviteter i Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, och Söderhamn. Varje dag finns det något som är intressant.

I nästa inlägg skall jag berätta om seminariet.

The aviation crisis and future forms of transport / Flygkrisen och framtida transporter

A common question at the moment is, “Do you know someone who is affected by the ash from the Eyjafjallajökull volcano? For me the answer is yes since I now should have been in Barcelona to participate in a large European energy conference. We should have flown out Monday and for a long time it looked as though the direct flight from Stockholm would take off but it was not to be. After a long wait I arrived at the travel agent and today’s flight to Barcelona was completely full. The possibility existed to fly to Helsinki and, from there, to fly to Barcelona and so I booked that trip. However, to my disappointment, today’s flights were also cancelled and now there is no point in going.

This give me reason to discuss how we Swedes usually travel. For every 100 kilometers travelled by Swedes on average cars are used for 82 km, busses for 9 km, trains for 7 km and we fly 2 km. There are political forces that wish to close down aviation in southern Sweden and this can, at a maximum, change our travel statistics by one percent. At the moment we can see what the consequences are for society if a rapid change occurs. Most political parties have a doubling of train travel on their agenda in some form or other. Let’s assume that the 7 % increase that this would mean for train travel’s share of all transport is subtracted out of car use. The fact remains that we would still be completely dependent on the car.

For the car industry that we are currently attempting to rescue this is, naturally, good news – there will be a stable customer base in the future. This does not mean that we will use cars as large as those today. A small electric car would be perfect for most people. Hybrids and other alternatives will also be needed and even if we have passed Peak Oil then oil production will not stop but, rather, decline slowly.

Aviation will have the greatest problems and we can see now how dependent we are on air travel. For particular trips there is no alternative. A large problem is that all the airports around the world must have identical fuel to insure that all the different forms of aircraft engines can work. We can introduce alternative fuels for a limited number of cars but it is very difficult to do this for a limited number of aircraft.

Now that Volvo is free of its chains to Ford they can, apparently, speak openly about Peak Oil. Volvo’s head of planning Lex Kerssemarkers has, this week, spoken in Perth and said, ”We all know that oil is running out. We need to find alternative solutions and though we are aware of the alternatives – LPG, CNG, ethanol, electric and so on – we have to introduce these to the market. If we don’t do it now, we won’t be ready in five years when oil may be prohibitively expensive.” Maybe someone at Volvo was listening when they invited me to give a presentation on Peak Oil.

Back to the conference in Barcelona. Now they have sent out a message that they have halved the duration of the conference since too many have reported that they cannot come. This is terribly sad for all those that have spent one year organizing the event and for all those that planned presentations, meetings etc. The question is whether we will now prioritise video-conferences in future.

(Swedish)

En vanlig fråga just nu är: Känner du någon som är drabbad av askan från vulkanen Eyjafjallajökull? Svaret blir ja eftersom jag själv just nu skulle varit i Barcelona för att delta i en stor europeisk energikonferens. Vi skulle ha flugit iväg i går och länge såg det ut som om direktflyget från Stockholm skulle lyfta, men så blev det inte. Efter lång väntan kom jag fram till resebyrån och dagens flyg till Barcelona var helt fullt. Det fanns en möjlighet att flyga till Helsingfors för att flya därifrån till Barcelona och jag bokade in resan. Till min besvikelse blev dagens flygningar också inställda och nu blir det ingen mening att åka.

Detta ger mig anledning att diskuterar hur vi svenskar brukar resa. Om vi förflyttar oss 100 kilometer så använder vi i medeltal bilen för 82 km, vi åker buss i 9 km och tåg i 7 km och vi flyger i 2 km. Det finns politiska krafter för att vi skall stänga ner flyget i södra Sverige och det kan på sin höjd förändra resvanorna med en procent. Vi ser nu vilka samhällskonsekvenser det skulle få om det blev en snabb omställning. Fördubbla tågtrafiken finns med på de flesta partiers agenda i någon form. Låt oss anta att de 7 procent som detta medför tar bort motsvarnade vad det gäller bilåkning. Faktum kvarstår att vi skulle vara helt beroende av bilen.

För den bilindustri som vi försöker rädda är det naturligtvis bra, det finns en stabil kundkrets även i framtiden. Det betyder inte att vi skall använda lika stora bilar som nu. En liten elbil skulle vara perfekt för de flesta. Hybrid och andra alternativ kommer också att behövas och även om vi nu har Peak Oil så tar ju produktionen int slut utan den minskar så sakta.

Flyget kommer att få de största problemen och vi ser nu hur beroende vi är av flyg. För vissa resor finns det inget alternativ. Ett stort problem är att alla flygplatser runt om i världen måste ha identiskt lika bränsle för att garantera att de olika flygmotorerna skall fungera. Vi kan introducera alternativa bränslen för en begränsad mängd bilar, men det är mycket svårt att göra det för en begränsad mängd flygplan.

Nu när Volvo är befriade från oket av Ford kan man tydligen prata om Peak Oil. Volvos planeringschef Lex Kerssemarkers har i veckan uttalat sig i Perth och han sa: ”We all know that oil is running out. We need to find alternative solutions and though we are aware of the alternatives – LPG, CNG, ethanol, electric and so on – we have to introduce these to the market. If we don’t do it now, we won’t be ready in five years when oil may be prohibitively expensive.” Kanske var det någon som lyssnade då jag var inbjuden att hålla föredrag om Peak Oil.

Tillbaka till konferensen i Barcelona. Nu meddelar man att man halverar tiden för konferensen eftersom allt för många tvingats lämna återbud. Fantastiskt tråkigt för alla de som under ett år planerat konferensen och för alla andra som planerat föredrag, möten mm. Frågan är om vi nu kommer att prioritera vidiokonferenser i framtiden.

Aviation halt – good for the environment? / Flygstopp – bra för miljön?

As well as its news reports on TV, Channel SVT has news on its website. At lunchtime Johan Wickén rang and wanted to discuss what I thought about the aviation stoppage from the viewpoint of our research on global energy systems. You can read the article on SVT’s website [in Swedish] but I have also copied it below:

Aviation halt – good for the environment?
Published 16 April 2010 – 13:43 Updated 16 April 2010 – 17:51

A large part of the air traffic in northern and central Europe has been affected by the ash cloud from the volcanic eruption in Iceland. Air and travel companies have lost money as aircraft remain grounded. This relatively small halt in global air traffic has caused chaos and shown how dependent we really are on aviation.

The volcanic eruption is also of interest to environmental researchers who can, now that the air-traffic has been stopped, measure how the atmosphere changes when it is released from the burden of aviation’s emissions: “This is a huge experiment with the environment that we could never afford to do otherwise. From a climate viewpoint it is very important that we take this opportunity to investigate”, says Kjell Aleklett, professor in global energy systems at Uppsala University.

After the terror attacks in New York in 2001 all air traffic was grounded for a couple of days and the climate was affected: “It is very interesting to compare 9/11 with what is happening now. Maybe we can determine similar effects”, says Kjell Aleklett.

Aviation is an important part of society’s infrastructure. Tourism, business and freight transport all require a functioning aviation system. According to the International Panel on Climate Change (IPCC), today aviation represents about 3.5% of human’s total influence on the climate – a proportion that is growing. In Sweden aviation represents 4-5% of total emissions and the transport sector on the whole represents a third of Sweden’s total emissions of carbon dioxide.

Simultaneously, aviation technology is advancing and today’s aircraft are significantly less environmentally damaging than previously. To reduce emissions and convert to alternative, fossil-free fuels in the future is essential if the aviation industry is to survive in the longer term.

Difficult to convert Kjell Aleklett and his co-workers have investigated the future of aviation fuel, “They have tested biofuel in one of the multiple engines on certain aircraft. But if you take the entire industry with freight and everything else there is no possibility that they can convert in the foreseeable future.”

According to Kjell Aleklett the aviation industry is that industry that will be affected worst by declining oil production and rising prices. He believes that a large part of its freight and passenger transport role must be taken over in future by more sustainable alternatives, such as trains.

(Swedish)

Förutom nyhetsförmedling på TV har SVT nyhetsförmedling på sin hemsida. Vid lunchtid ringde Johan Wickén och ville diskutera hur jag såg på flygstoppet utifrån vår forskning om globala energisysem. Ni kan läsa artikeln på SVT:s hemsida (http://svt.se/2.108068/1.1966573/flygstopp_-_bra_for_miljon), men jag citerar den också här:

Flygstopp – bra för miljön?
Publicerad 16 april 2010 – 13:43
Uppdaterad 16 april 2010 – 17:51

En stor del av flygtrafiken i norra och centrala Europa har påverkats av askmolnet från det isländska vulkanutbrottet. Flyg- och resebolagen har förlorat pengar när planen stått kvar på marken och ett förhållandevis litet stopp i den globala flygtrafiken har orsakat kaos och visat hur beroende vi egentligen är av att flyget fungerar

Vulkanutbrottet intresserar även miljöforskare som i och med den inställda flygtrafiken kan mäta hur luften förändras då den slipper utsläppen från flyget: -Det här är ett gigantiskt experiment med miljön som vi aldrig skulle ha råd att göra. Så ur klimatsynpunkt är det ett väldigt viktigt att vi tar tillfälle att forska på det här, säger Kjell Aleklett, professor i globala energisystem vid Uppsala Universitet.

Efter terrorattackerna i New York 2001 ställdes all flygtrafik in i ett par dagar och klimatet förändrades: -Det är väldigt intressant att jämföra den elfte september och det som händer nu. Kanske kan vi dra liknande slutsatser efter det här, säger Kjell Aleklett.

Flyget är en viktig del i samhällets infrastruktur. Turism, affärer och frakttransporter kräver alla en fungerande flygtrafik. Enligt internationella klimatpanelen (IPCC) står flygtrafiken i dag för omkring 3,5 procent av människans totala påverkan på klimatet. En siffra som ökar. I Sverige står flyget för 4-5 procent av de totala utsläppen och transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.

Samtidigt går flygtekniken framåt och dagens plan är betydligt mindre miljöfarliga än tidigare. Att minska utsläppen och ställa om till alternativa och i framtiden fossilfria bränslen är ett måste om flygbranschen ska överleva på sikt.

Svårt att ställa om
Kjell Aleklett och hans medarbetare har forskat på framtiden för flygbränsle.
-Man har testat biobränsle i en av flera motorer på vissa flygplan. Men tar man hela branschen med frakt och allt så finns det inte en chans att man kan ställa om inom överskådlig tid.

Enligt Kjell Aleklett är flygbranschen den industri som drabbas hårdast av en minskad oljeproduktion och stigande priser och tror att en stor andel av frakt- och personaltransport i framtiden måste tas över av mer hållbara alternativ, som tåg.

The Colosseum and Energy Flows

For the past few days I have been in Rome and a visit to the Colosseum is a must when one is there. That arena was opened 80 years after Christ was born by the emperor Titus with an event lasting 100 days. They estimate that over 900 animals and people were killed in the arena during those 100 days. However, it was Titus’ father, the emperor Vespasian, who began the construction of the Colosseum 8 years earlier. That this project took 8 years to build 2000 years ago must make it one of the world’s greatest ever building projects. China had about the same length of time to build its fantastic “Birdnest” stadium for the 2008 Olympic Games. Just think what emperor Vespasian’s architects might have accomplished if they had been given free rein in Beijing! For those who would like more information on the Colesseum you just need to look on the internet (http://www.roman-colosseum.info/index.htm). What I want to discuss now are the significant factors behind the rise and fall of the Roman Empire compared with today’s “Empire”.

A reconstruction of the Colosseum compared with the “Birdnest” in Beijing.

First we can state that powerful and wealthy leaders always have – and presumably always will – build monuments to their greatness. Building arenas to provide the populace with entertainment has always been high up on the agenda. These can be an opera house in Oslo, an Olympic stadium in Beijing, an enclosed arena for skiing in Dubai – and today’s edifices are being built higher and higher the world over. Today, the energy required to build these monuments is provided by fossil fuels but 2000 years ago it was provided by slaves and the food that allowed these slaves to do work. If one deciliter (100 ml) of oil contains 1 kilowatt-hour and one day of work by a man is almost 1 kilowatt-hour then that means that one can replace a barrel of oil, (159 litres), with about 2000 slaves. Today’s importation of oil can be compared with the Roman’s transportation of slaves from newly conquered lands to the capital in Rome. I have tried to find information on how many slaves were required to build the Colosseum but have not yet found any good estimates. A number of 30,000 to 50,000 slaves have been mentioned and that would correspond to work equal to 15-25 barrels of oil per day. At that time there were no sports drinks but every slave received a wine allowance of approximately two bottles per day. That corresponds to an energy intake of at least 1 kilowatt-hour per day. In the evening they ate a large dinner that represented the remainder of their energy intake, in total 2 kilowatt-hours. In oil equivalence they required 60 to 100 barrels per day. The interesting thing is that the Romans were apparently aware that the slaves needed to be properly fed in order to work.

In the year 217 AD the Colosseum was badly damaged by a large fire caused by a lightning strike. The fire destroyed the upper areas made of wood. Repairs were completed only by 240 AD and further repairs were done in 250 or 252 AD and in 320 AD. Repairs were also performed after an earthquake in 443 AD and then in 484 and 508 AD. The arena continued to be used until some time in the 6th century AD. The era when the Colosseum was used corresponded with the heyday of the Roman Empire. During this entire period slaves were the most important source of energy. As the empire expanded they needed more slaves and, ultimately, they reached the end of the road where they could not conquer additional nations to expand the number of slaves. In this way an energy shortage could have been the downfall of the Roman Empire. To buy slaves coins were pressed and trust was created in the value of these coins. The promised value was much greater than the value of the metal in the coin. There were many who wanted to own, in effect, worthless metal rather than real wealth such as farms and this gave the leadership in Rome the possibility to over-consume and live on Monopoly-money. (Wikipedia information on the Roman Empire.)

Today it is not slaves that are transported to the centres of power to do work but, rather, black oil. (However, as an example the labour force in Dubai is bordering on voluntary slavery. Many men come from Pakistan and are given a bunk in large barracks and food three times per day. There remains only $20 per day that they normally send home to their families.) They are no longer paid with stamped coins of precious metal but with worthless paper on which is printed a number and a quantity of zeros. On the paper there is also a “$” symbol. There are those that declare that the flow of oil will never end but will always increase. But there are others, e.g. Global Energy Systems at Uppsala University, who assert something quite different. The future value of those dollar bills that exist outside the USA remains to be seen.

We still have large flows of energy in the form of oil or manufactured products that enter the OECD nations but the question is if the nations outside the OECD plan to alter this flow. The number of potential customers outside OECD will increase dramatically. We now need leading people within the OECD to realize very quickly what is happening – the insight must come now. In 10 years it can be too late.

The Colosseum after the fall of Rome.

Colosseum och energiflöden

(English will come)

Har varit i Rom några dagar och att besöka Colosseum är ett måste då man är i Rom. Arenan invigdes år 80 efter Kristus av kejsar Titus med ett skådespel som varade i 100 dagar, och man beräknar att det var 900 djur och människor som dödades i arenan under de 100 dagarna. Men det var hans far Kejsar Vespasianus som påbörjade konstruktionen 8 år tidigare. Att för snart 2000 år sedan under 8 år bygga denna fantastiska arena måste vara världens mest fantastiska byggnadsprojekt. Det var ungefär samma tid som Kina fick på sig att bygga sitt ”Birdnest” inför olympiaden 2008. Tänk om Kejsar Vespasianus arkitekter fått fria händer i Beijing. För den som vill har mer information om Colosseum är det bara att söka på nätet.( http://www.roman-colosseum.info/index.htm) Vad jag nu vill diskutera är faktorer av betydelse för Romarrikets uppgång och fall jämfört med dagens ”Kejsardömen”.

Rekonstruktioner av Colosseum jämfört med ”Birdnest” i Beijing.

Först kan vi konstatera att mäktiga och rika ledare alltid har och förmodligen alltid kommer att bygga monoment över sin storhet och att bygga arenor för att ge folket skådespel har alltid kommit högt upp på agendan. Det kan vara ett operahus i Oslo, en OS arena i Beijing eller en inomhusarena för skidåkning i Dubai, och dagens triumfbågar är allt högre och högre hus runt om i världen. Vad det gäller den energi som behövs för byggnationen är det idag fossil energi medan det för 2000 år sedan var slavar och mat till slavarna så att de kunde utföra ett arbete. Vi har att en deciliter (100 ml) olja innehåller energin 1 kilowattimma. Ett dagsarbete är knappt 1 kilowattimma och det betyder att man kan ersätta ett fat olja, 169 liter, med 2000 slavar. Dagens import av olja kan jämföras med Rommarnas erövringar och transporter av slavar från de nya erövringarna till centralorten Rom. Jag har försökt att hitta en uppgift på antalet slavar som byggde Colosseum, men har inte hittat någon bra siffra. Man har nämnt 30000 till 50000 slavar och det skulle då motsvara 15 till 25 fat olja om dagen. Den energimängd som varje slav måste inta är ungefär det dubbla vilket betyder att slavarnas energikonsumtion var 30 till 50 fat olja om dagen. Då fanns det inga sportdrycker men varje slav hade en vinranson på ungefär 2 flaskor vin om dagen. Det motsvarar ett energiintag på minst 1 kilowattimma om dagen. På kvällen åt man en ordentlig middag som representerade resterande energiintag. Det intressanta är att Rommarna tycks vara medvetna om att slavarna behövde mat för att kunna arbeta.

År 217 skadades Colosseum svårt av en stor brand orsakad av blixten, branden förstörde de övre delarna av trä. Det var färdigreparerat först år 240 och ytterligare reparationer utfördes 250 eller 252 och 320. Nya reparationer fick utföras efter en jordbävning år 443, ytterligare arbeten utfördes 484 och 508. Arenan fortsatte att användas in på 500-talet. Tiden då man använde Colosseum markerar Romarrikets glansdagar. Under hela denna period ugjorde slavar den viktigaste energikällan. Allt efter som riket expanderade behövde man fler slavar och till slut nådde man vägs ände då det inte gick att erövra fler länder och expandera antalet slavar. Kan det vara så att energibrist blev Romarrikets fall. För att betala för slavarna präglade man mynt och man skapade ett förtroende för dessa mynt. Det utlovade värdet var mycket större än metallvärdet på myntet. Det var fler som ville äga i praktiken värdelös metall än verklig rikedom som gårdar och detta gav ledningen i Rom en möjlighet att överkonsumera och leva på monopolpengar. (En site med information om Romarriket)

Idag är det inte slavar som transporteras till dagens maktcentra för att utföra ett arbete utan svart olja. Vad det gäller arbetskraften i Dubai är vi på gränsen till frivilligt slaveri. Många män kommer från Pakistan, får en sovplats i en stor barack och mat tre gånger om dagen. Utöver det ca $20 om dagen som normalt skickas hem till familjen. Man betalar inte längre med präglade mynt av ädel metall utan med värdelöst papper på vilket det är tryckt en siffra och ett antal nollor. På papperet finns det också ett $-tecken. Det finns de som hävdar att flödet av olja aldrig kommer att stoppa utan ständigt öka. Men det finns andra, t.ex. Globala energisystem vid Uppsala universitet, som hävdar något helt annat. Vad det i framtiden blir för värde på de dollarsedlar som finns utanför USA återstår att se.

Vi har fortfarande stora flöden av energi i form av olja eller färdiga produkter in till OECD-länderna, men frågan är om inte aktörer utanför OECD planerar att ändra dessa flöden. Det krävs nu att ledande personer inom OECD mycket snart inser vad som är på väg att hända och insikten måste komma nu. Om 10 år kan det vara för sent.

Colosseum efter Roms fall.

Carbon dioxide-free electricity – Sweden’s future export / Koldioxidfri el – Sveriges framtida exportvara.

(Swedish below)

Most people should already know that Iceland as a nation has lived beyond its means. To cope they have been forced to borrow money and they are, among other things, £3.48 billion (US$4.9 billion) in debt to the United Kingdom and Holland. The question is how Iceland can repay its debt. One week ago the population refused to agree to that all Icelanders would bear a personal debt of approximately SEK100,000 [~US$14,000]. Now a new suggestion has arisen – namely that Iceland should pay with green electricity. They would expand exploitation of their natural resources and build a cable from Iceland to Scotland. The interesting thing is that, in this way, kiloWatthours will be treated as money. (UK Treasury lukewarm on plan for Iceland to pay debt in energy).

Electricity production has always been Sweden’s strong side. Like Iceland, we have carbon dioxide-free electricity production. The government and the opposition are planning for a massive expansion of wind energy and, together with increased energy efficiency, this can lead to a surplus of electricity production. There are different opinions on what we should do with this surplus. The Environment Party wants, for example, to use this surplus to allow closure of existing nuclear power generation while those within industry discuss the building of new nuclear power plants as the old ones are phased out.

It is time for Sweden to regard exportation of carbon dioxide-free electricity as a national resource. Norway’s largest source of income is sales of energy in the form of carbon dioxide-producing oil and natural gas. The odd thing is that this production can continue without Norway paying any penalty taxes. It is time for Sweden to invest in exportation of carbon dioxide-free electricity to a Europe that is currently dependent on emissions-intensive forms of electricity production.

Koldioxidfri el – Sveriges framtida exportvara.

Det är dags för Sverige att betrakta export av koldioxid fri el som en nationell tillgång. Att sälja energi i form av koldioxidproducerande olja och naturgas är Norges stora inkomstkälla. Det konstiga är att denna produktion kan forstsätta utan att Norge får betala någon straffskatt. Det är dags för Sverige att satsa på koldioxidfri elexport till det koldioxidtyngda Europa.

Att Island som land levt över sina tillgångar bör de flesta känna till och för att klara sig tvingades man låna pengar och man är bland andra skyldiga Storbritannien och Holland £3.48 miljarder (37,3 miljarder kronor eller 4,9 miljarder dollar). Frågan är hur Island skall betala tillbaka sin skuld. För en månad sedan vägrade befolkningen att godkänna att alla islänningar skulle ta på sig en personlig skuld på ca 100000 kronor. Nu har ett nytt förslag kommit upp, nämligen att Island skall betala med grön el. Man skall bygga ut naturresurserna och bygga en kabel från Island till Scottland. Det intressanta är att man på så sätt kommer att behandla kilowattimmar som pengar (UK Treasury lukewarm on plan for Iceland to pay debt in energy).

Elproduktion har alltid varit Sveriges starka sida. Vi har liksom Island en koldioxidfri elproduktion. Regeringen och oppositionen planerar för massiv vindkraftutbyggnad och tillsammans med energieffektivisering kan det leda till ett överskott i elproduktionen. Vad vi skall göra med detta överskott råder det delade meningar. Miljöpartiet vill t..ex. använda detta överskott som motivering till att stänga befintlig kärnkraft, medan man inom industrin diskuterar att bygga nya kärnkraftverk då de gamla fasas ut.

Det är dags för Sverige att betrakta export av koldioxid fri el som en nationell tillgång. Att sälja energi i form av koldioxidproducerande olja och naturgas är Norges stora inkomstkälla. Det konstiga är att denna produktion kan forstsätta utan att Norge får betala någon straffskatt. Det är dags för Sverige att satsa på koldioxidfri elexport till det koldioxidtyngda Europa.

Olympic gold medalist Björn Ferry our new Peak Oil ambassador / OS-guldmedaljör Björn Ferry ny Peak Oil ambassadör

(English below)

Ett av inslagen i nyhetsmorgon, TV4, på påskafton var ett besök hemma hos Sveriges OS-guldmedaljör i skidskytte Björn Ferry och hans fru Heidi Andersson, som är världsmästare i armbrytning. De bor i Storuman långt upp i norra Sverige. Under diskussionen med Lasse Bengtsson berättade Heidi att Björn förutom att vara mycket humoristisk också brukade ha djupgående diskussioner. På frågan om vad Björn ville diskutera blev svaret till min förvåning ”vad som skall hända då oljan minskar”. Sedan berättar Björn att han personligen tänker framåt och planerar för en framtid med mindre olja. Kunde det vara så att en av Sveriges populäraste idrottsmän kände till Peak Oil?

Vi fick också veta att Björn och Heidi skulle fira påsken med att åka skidor i fjällen (det verkar som om Björn aldrig får nog av skidåkning). På vinst och förlust ringde jag upp Björn och till min glädje svarade han. Han visste mycket väl vem Kjell Aleklett var och till min glädje brukar han regelbundet läsa min blogg. Min blogg är ett led i vad som kallas för tredje uppgiften vid universitetet, det vill säga att informera om vår forskning utanför universitetets väggar, jag blev mycket glad då jag hörde att Björn brukade läsa den. Vi diskuterade Peak Oil en stund och Björn berättade att han också brukade diskutera Peak Oil med många som han träffar under sina resor. Senast var det med en av Sveriges ledande politiker. Han repeterade några av de svar han fick och gemensamt kunde vi konstatera att vi fortfarande har en lång väg att vandra.

Vi som arbetar med forskning om Peak Oil behöver ambassadörer som sprider vårt budskap. Det är ett svårt budskap och det krävs att man ganska detaljerat tränger in i problematiken. Björn Ferry är definitivt en perfekt ambassadör för Peak Oil och jag hoppas att han har möjlighet och komma till oss på Uppsala universitet, det finns från och med nu en stående inbjudan. Jag tror också att studenterna på Ångströmlaboratoriet skulle uppskatta att höra ett föredrag där Björn berättar om kampen om guldet i skidspåren och på skjutvallen. Det var fantastiskt att se då Björn erövrade sin guldmedalj i OS i Vancouver, att ha med en sådan kämpe i striden om Peak Oil känns mycket stimulerande. Jag är säker på att ni är många som genom en kommentar vill grattulera Björn till hans framgångar.

Olympic gold medalist Björn Ferry our new Peak Oil ambassador

One of the articles on the morning news on TV4 on Holy Saturday was a visit to the home of Sweden’s Winter Olympics gold medalist in biathlon Björn Ferry [website in Swedish] and his wife Heidi Andersson who is world champion in armwrestling [website in English]. During the discussion with Lasse Bengtsson, Heidi described how Björn, despite having a great sense of humour, also often discussed more serious matters. When asked what Björn liked to discuss the answer was, to my amazement, “what will happen when the oil declines”. Then Björn said that he personally is thinking ahead and planning for a future with less oil. Could it be so that one of Sweden’s most popular sportsmen knows about Peak Oil?

We were also informed that Björn and Heidi would celebrate Easter by skiing in the mountains. (It seems that Björn can never get enough skiing.) I took a chance and tried ringing Björn and I was very pleased when he answered. He knew very well who Kjell Aleklett is and, apparently, regularly reads my blog. My blog is part of what is called the “third mission” at my university which is to inform the broader community about our research so I was very glad to hear that he reads it. We discussed Peak Oil for a while and Björn told me that he also often discusses Peak Oil with many of those he meets during his travels. The most recent time was with one of Sweden’s leading politicians. He repeated some of the answers he received and we could both agree that we [as a community] still have a long way to go.

We who work with research on Peak Oil need ambassadors that can spread our message. It is a difficult message and to understand it requires that one studies the problem in some detail. Björn Ferry is definitely a perfect ambassador for Peak Oil and I hope that he has the opportunity to visit us at Uppsala University – there is a standing invitation open to him. I also think that the students at the Ångström Laboratory would appreciate hearing a presentation where Björn describes the struggle for gold in the ski-tracks and at the shooting range. It was fantastic to see Björn capture his gold medal at the Winter Olympics in Vancouver – to have such a champion as a comrade in the battle over Peak Oil feels very invigorating. I am certain that there are many of you that, via a comment below, would like to congratulate Björn on his success, and to encourage him to discuss Peak Oil.