The decision of Tony Hayward to step down from his position as CEO of BP was expected but he will not leave immediately. That will occur on 1 October and he will remain with the company as a director on the board of the Russian joint venture TNK-BP. Of course it must feel bitter to have to leave the CEO position in this way but BP will do what it can to help their loyal colleague that has worked for the company for nearly 30 years. As usual one is amazed at the huge payout that such people receive in these circumstances. The British pensioners that depend on large dividends from BP are presumably even more uneasy.
Nobody really knows how much oil has actually leaked into the Gulf of Mexico but the American Public Broadcasting Service, PBS, has made an estimate and arrived at a figure of 2.2 million barrels so far. That can be compared with the capacity of a supertanker of 2 million barrels and that, every day, the volume of oil that is exported in the world is sufficient to fill 25 supertankers. That means that thousands of environmental bombs are floating around on the seven seas and the probability that one of these will be wrecked in the future is presumably quite great. I think that they should review their sea safety practices to minimize the risks.
(Swedish)
Beslutet att Tony Hayward avgår som VD för BP var väntat men det sker inte omedelbart utan först den 1 oktober och han finns kvar i bolaget som ledamot i styrelsen för det ryska samarbetsföretaget TNK-BP. Själklart känns det bittert att få lämna VD platsen på detta sätt, men BP gör vad man kan för att hjälpa en trogen medarbetare som arbetat närmare 30 år i bolaget. Som vanligt blir man förvånad över de stora avgångsvederlag som man får. De brittiska pensionärerna som är beroende av stora utdelningar från BP är förmodligen ännu mer tveksamma.
Hur mycket olja som egentligen har läckt ut vet man inte men den Amerikanska puplic servicekanalen PBS har gjort en beräkning och kommit fram till 2,2 miljoner fat fram till idag. Det kan jämföras med att en supertanker tar 2 miljoner fat och att det varje dag exporteras olja som kan fylla 25 supertankers. Det betyder att tusentals miljöbomber flyter omkring på de sju haven och sannolikheten för att en av dessa kommer att haverera är förmodligen ganska stor. Jag tycker att man bör gå igenom säkerheten till sjös för att minimera riskerna.
De flytande miljöbombernas Tjernobyl kommer den också, om man nu inte tycker att Exxon Valdez var illa nog.
Den riktigt stora frågan tycker jag är när terrorister eller energitörstiga nationer tar över, blockerar eller förstör något av den infrastruktur som förser oss med 85 miljoner fat olja om dagen. En liten bomb kan ge stora konsekvenser.
Det nuvarande lugnet på oljemarknaden känns allt mer som lugnet före stormen.
Att vi nått slutet på oljans era känns kristallklart, men vart vi går vidare är väldigt diffust. Om produktionsbortfallet som beräknats stämmer – hur klarar vi oss? Exakt vilken framtid kan vi räkna med rent matematiskt utifrån vår förståelse av Peak Oil?
[...] making huge profits compared with BP that is now paying a high price for our thirst for oil. As in my blog from July 28, she addresses the size of the leak in the Gulf of Mexico and then compares it with the estimated [...]