Will Peak Oil influence Sweden’s traffic planners? / Kommer Peak Oil att påverka Sveriges trafikplanerare?

On the Swedish Transport Administration’s homepage it says:

We are responsible for long term planning of systems for road, rail, sea and air traffic.

We are also responsible for construction, operation and maintenance of national roads and railways.

One year ago the government decided to merge all authorities concerned with traffic into the new Transport Administration. The activities that were drawn into this merger on 1 April 2010 were:
• Activities of the Road Authority
• Activities of the Rail Authority
• Activities concerning long-term planning of infrastructure and the national interest at the Maritime Authority
• Activities concerning long-term planning of infrastructure, operation and investment contributions to non-national airports and
• Activities concerning model development and analysis

We can state that there are few national activities that will be affected by Peak Oil to a greater extent than the Transport Administration.

Just a few months after the Transport Administration began its work I was contacted by its head of strategic development who wondered whether I might come and give a presentation on Peak Oil when the Transport Administration’s leadership group were to meet in August. Of course I said yes and today I have been in Borlänge to speak to them. I am very pleased that Peak Oil is already on their agenda from the start as they now gather to plan Sweden’s future transport systems.

We at Global Energy Systems at Uppsala University hope that this is the beginning of future collaboration and that our research can help to form Sweden’s future transport systems.

(Swedish)

På Trafikverkets hemsida står det:

Vi ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart.

Vi ansvarar också för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.

För ett år sedan beslutade regeringen att föra samman allt som har med trafik att göra till det nya Trafikverket och de verksamheter som den 1 april 2010 fördes över var:

• verksamheten vid Vägverket,
• verksamheten vid Banverket,
• verksamheter rörande långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen vid Sjöfartsverket,
• verksamheter rörande långsiktig infrastrukturplanering, driftbidrag och investeringsbidrag till icke statliga flygplatser samt
• verksamheter rörande modellutveckling/analysverktyg vid SIKA.

Vi kan konstatera att det finns få statliga verksamheter som kommer att påverkas mer av Peak Oil än Trafikverket.

Redan ett par månader efter det att verket startade sin verksamhet blev jag kontaktad av chefen för strategisk utveckling som undrade om jag kunde komma och hålla ett föredrag om Peak Oil i samband med att Trafikverkets ledningsgrupp samlades i augusti. Självfallet tackade jag ja och idag måndag har jag varit i Borlänge och berättat om Peak Oil för ledningsgruppen. Det känns fantastiskt att Peak Oil redan från början finns med på agendan då man nu samlat skall planera Sveriges framtida transportsystem.

Vi i Globala Energisystem vid Uppsala universitet hoppas att detta är början till ett framtida samarbete och att vår forskning kan hjälpa till att forma framtidens Svenska transportsystem.

Peak Oil and “One day for the future” / Peak Oil och ”En dag för framtiden”

It was 30 years ago that Bo Ekman began his discussions and reflections together with other interested people. Since 2005 I have been invited to the Tällberg Forum and other places where the Tällberg Foundation has its activities. Yesterday Tällberg came to Stockholm and public seminars were organized in 20 different places on Skeppsholmen (an island of Stockholm). I was very glad that Bo wanted me to present the research that my group Global Energy Systems performs. The spot that we were given for our presentation was the library in the East Asian Museum

Bo Ekman always tries to have a cultural framework in Tällberg and I was very glad to see that one of my students, Kersti Johansson, a National Folk Musician, together with her friends in Uppsala’s National Folk Musician trio, were willing to provide this cultural framework for our presentations on “Peak Oil and our future wellbeing”. Anders Wijkman made some opening reflections before we presented our research. I was assisted in this by Kristofer Jakobsson, Kersti Johansson and Mikael Höök. Rather than go into detail I will, instead, refer you to the four research reports that we have had leading responsibility for:

Kjell Aleklett, et al, Peak of the Oil Age,

Kristofer Jakobsson et al, How reasonable are oil production scenarios from public agencies?,

Kersti Johansson et al, Agriculture as provider of both food and fuel,

Mikael Höök et al, Global coal production outlooks based on a logistic model,

When we began our presentation I could, with satisfaction, note that the hall with a seating capacity of 120 people was full and that there were even some people standing at the back. I was very pleased that we, in competition with 19 other symposia, had succeeded in attracting a full house. Of course, 15 minutes was too short a time to discuss Peak Oil and if any of you that were there (and any others) would like to continue the debate then you are welcome to comment here.

(Swedish)

Det är 30 år sedan som Bo Ekman började med sina diskussioner och reflektioner tillsammans med kolleger och andra intresserade personer. Sedan 2005 har jag själv blivit inbjuden till Tällberg och andra platser där Tällberg Foundation har haft aktiviteter. Igår kom Tällberg till Stockholm och på 20 olika platser på Skeppsholmen ordnades seminarier för allmänheten. Till min glädje ville Bo att jag skulle presentera den forskning som vi gör i min grupp Globala Energisystem. Platsen som vi blev tilldelade var Biblioteket i Östasiatiska museet. För att bli hemtam i miljön var jag under dagens övriga seminarier i biblioteket.

Bo Ekman försöker alltid ha en kulturell inramning i Tällberg och då en av mina studenter, Kersti Johansson, är riksspeleman blev jag mycket glad då hon och hennes vänner i Uppsala riksspelmanstrio var villiga att ge den kulturella inramningen till vårt framträdande ”Peak Oil och framtidens välfärd”. Anders Wijkman gjorde några inledande reflektioner innan vi presenterade vår forskning. Till min hjälp hade jag Kristofer Jakobsson, Kersti Johansson och Mikael Höök. Istället för att gå in på detaljer vill jag istället hänvisa till fyra forskningsrapporter som vi har haft huvudansvaret för.

Kjell Aleklett, et al, Peak of the Oil Age,

Kristofer Jakobsson et al, How reasonable are oil production scenarios from public agencies?,

Kersti Johansson et al, Agriculture as provider of both food and fuel,

Mikael Höök et al, Global coal production outlooks based on a logistic model,

Då vi började med vår presentation kunde jag till min glädje notera att salen som hade 120 sittplatser var full och att det till och med var några som stod upp längst ner. Det kändes fantastiskt att vi i konkurens med 19 andra seminarier lyckades dra fullt hus. Självklart blev 15 minuter för kort tid att diskutera Peak Oil och om några av ni som var där (liksom andra) vill fortsätta debatten så är ni välkoma att göra inlägg här.

Global Energy Assessment and Peak Oil

In January 2007 the International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) decided that it would initiate “The Global Energy Assessment (GEA)”. All the details on this are available at their home page. On the GEA they write, “This multi-year and multi-stakeholder activity aims to identify integrated solutions for ameliorating existing and emerging threats associated with major global energy challenges, such as providing energy services for poverty alleviation and development, maintaining energy security, and mitigating local, regional and global environmental impacts.”

The idea is that they will publish their report next year and they are now involved in a process where they go out and discuss different sections of the future report with different interested parties in the energy sector. One of the members in the GEA council is Anders Wijkman and he has taken the initiative to hold the meeting that we have just attended in Stockholm. Anders wanted to bring our research into the debate.

The moderator for the meeting in Stockholm together with Anders was Luis Gomez-Echeverri, the Associate Director for Global Energy Assessment. To start, we were introduced to GEA by Thomas B. Johansson who is co-chair of the Executive Committee of Global Energy Assessment.

The theme for the symposium was: Focus on Resources: Physical Limits and Can we Estimate Them.

The first cab off the rank was Dr Hans-Holger Rogner, Convening Lead Analyst of Knowledge Module on Energy Resources, Global Energy Assessment and Section Head, Planning and Economic Studies Section, International Atomic Energy Agency. For us the so-called “Rogner Report”, that provides the resource base for all the IPCC’s emissions scenarios, is a big questions mark. We have criticized the IPCC’s estimates of emissions in a number of articles and I must say that, after Rogner’s presentation, the question mark remains.

Then it was time for Uppsala Global Energy Systems to present its research results. I began by discussing marine-based fossil fuels, i.e. oil and natural gas. Then it was time for Mikael Höök to review his research on future coal production. The greatest discussion occurred when we showed that the IPCC’s large envisioned emissions from coal are not possible.

Our hope is that we have, at last, established Peak Oil as a question of importance for our future.

(Swedish)

I januari 2007 beslutade IIASA, the International Institute for Applied Systems Analysis, att man skulle initiera ”The Global Energy Assessment (GEA)”. Alla detaljer runt detta finns på deras hemsida. Vad det gäller GEA skriver man:
“This multi-year and multi-stakeholder activity aims to identify integrated solutions for ameliorating existing and emerging threats associated with major global energy challenges, such as providing energy services for poverty alleviation and development, maintaining energy security, and mitigating local, regional and global environmental impacts.”

Tanken är att man skall publicera sin rapport nästa år och man är nu inne i en process där man går ut och diskuterar olika avsnitt med olika intressenter inom energisektorn. En av medlemmarna i GEA Council är Anders Wijkman och han har tagit initiativ till ett möte som vi just har haft i Stockholm. Anders ville föra in vår forskning i debatten.

Moderator för mötet i Stockholm var Luis Gomez-Echeverri, Associate Director for Global Energy Assessment, tillsammans med Anders. Inledningsvis presenterades GEA av Thomas B. Johansson som är Co-Chair of the Executive Committee of the Global Energy Assessment.

Temat för seminariet var: Focus on Resources: Physical Limits and Can we Estimate Them.

Först ut på plan var Dr. Hans-Holger Rogner, Convening Lead Analyst of Knowledge Module on Energy Resources, Global Energy Assessment and Section Head, Planning and Economic Studies Section, International Atomic Energy Agency. För oss är den så kallade Rognerrapporten, som är resursbas för alla IPCC:s utsläppsscenarier, ett stort frågetecken och vi har i ett antal artiklar kritiserat de utsläpp som IPCC har kommit fram till och jag måste säga att det frågetecknet kvarstår efter Rogners inlägg.

Sedan var det dags för Uppsala Global Energy Systems att lägga fram våra forskningsresultat. Jag började med att diskutera marinbaserade fossila bränslen, dvs olja och naturgas. Sedan var det dags för Mikael Höök att redovisa sin forskn ing om framtida kolproduktion. Största diskussionen uppstod då vi visade att IPSS:s stora utsläpp från kol inte är möjliga.

Vår förhoppning är vi äntligen planterat Peak Oil som en fråga av betydelse för framtiden.

”Peak oil alarm revealed by secret official talks”

At the end of last week I was contacted by Terry Macalister who is a journalist at The Guardian. He wanted my views on what was discussed recently in the article, ”Peak oil alarm revealed by secret official talks”.

The article reveals that there is greater concern within government authorities about Peak Oil than is officially acknowledged. Without going into details I can support that. The final words of the article were, “The IEA has denied the claims of internal dissent and sticks by its figures. But Kjell Aleklett, a professor of physics at Uppsala University in Sweden and author of a report The Peak of the Oil Age, claims crude production is more likely to be 75m barrels a day by 2030 than the “unrealistic” 105m projected by the IEA.”

Our article on “The Peak of the Oil Age” was accepted for publication by the scientific journal Energy Policy on 9 November 2009. It was published online on 1 December 2009 and was printed in Volume 38, Issue 3, March 2010, Pages 1398-1414. If you cannot download the article you can read it as
”preprint” here.

(Swedish)

I slutet av förra veckan blev jag kontaktad av Terry Macalister, som är journalist på The Guardian. Han vill ha mina synpunkter på det som diskuteras i artikeln ”Peak oil alarm revealed by secret official talks”.

Av artikeln framgår att det finns en större oro för Peak Oil än vad man officiellt erkänner. Utan att specificera kunde jag styrka det. Slutord i artikeln blev:
“The IEA has denied the claims of internal dissent and sticks by its figures. But Kjell Aleklett, a professor of physics at Uppsala University in Sweden and author of a report The Peak of the Oil Age, claims crude production is more likely to be 75m barrels a day by 2030 than the “unrealistic” 105m projected by the IEA.”

Vår artikel om ”The Peak of the Oil Age” accepterades av Energy Policy den 9 november 2009, publicerades på nätet den 1 december 2009 och kom i tryck som Volume 38, Issue 3, March 2010, Pages 1398-1414. Om ni inte kan ladda ner artikeln kan ni läsa artikeln som ”preprint”.

Peak Oil och framtidens välfärd

Nu kan ni reservera plats för att vara med och lyssna på seminariet

Peak Oil och framtidens välfärd
Söndag den 29 augusti, 2010

Sverige är ett välfärdsland och basen för välfärden är tillgång till energi. Varifrån vi får vår energi och hur vår energiförsörjning skall bli i framtiden är en viktig ödesfråga. Världen använder framförallt fossil energi, olja, naturgas och kol. Sverige är beroende av olja. Den globala oljeutvinningen börjar nu sina. Vi kallar det för Peak Oil. Forskning inom globala energiresurser och hur Peak Oil påverkar framtidens välfärd och klimat kommer att presenteras.

Program:
Från kl 16:00 spelar Uppsala riksspelmanstrio där en av föredragshållarna, Kersti Johansson, är medlem.
16:15 Energi och välfärd, Anders Wijkman
Den globala välfärdsekvationen, Kjell Aleklett
Kan framtidens energi komma från jordbruket? Kersti Johansson
Energi och ekonomi, Kristofer Jakobsson
Koldioxidutsläpp och framtidens utvinning av fossila bränslen, Mikael Höök
Diskussion med Anders Wijkman som moderator
Avslutning med Uppsala riksspelmanstri

Arrangör: Tällberg Foundation
Plats: Östasiatiska Museet, Biblioteket

Till hemsidan där ni bokar plats, Tällberg Forum

Ni kan läsa mer om “En dag för framtiden”.

Information om Globala energisystem vid Uppsala universitet

Petro China is the world’s most valuable listed company

(Swedish in a separate blog)

The journalist Björn Lindahl at Svenska Dagbladet [a Swedish broadsheet] is, without doubt, Sweden’s leading journalist on oil and natural gas issues. In today’s “Industry” section of the newspaper he has written a very interesting article on Petro China and their development into the world’s highest value listed company. At a value of 333 billion dollars it is now larger than Exxon. Of course, Saudi Aramco would have a greater value if that company was listed on a stock exchange. At the moment Björns article is not available on the internet but I hope that it will be.

Compared with the size of its landmass, China’s oil reserves are quite modest. In total they are about 16 billion barrels. They have chosen to divide up their oil industry into three companies: the Chinese National Petroleum Company, (that is Petro China’s mother company), the Chinese National Offshore Company (that has a monopoly over offshore production in Chinese waters) and Sinopec, that has its main activity in refining and distribution of gasoline and other products.

Let me quote Björn’s description of China’s development as an oil nation:

“The Chinese oil industry is young in comparison to those of America and Russia. The giant oilfield Daqing was found when geologists began to search for oil on the dry plains of northern China in 1959. (Read about my visit to Daqing, , part1, part22). The communist party’s chairman Mao Zedong decided that the nation should become independent of oil imports by developing the field. In their propaganda, Wang Jinxi (or “The Ironman” as he was called) was held up as a symbol of the new China. His legendary drilling team No. 1205 drilled many of the more than 1000 wells in Daqing under very primitive conditions. The field reached its highest production in 1999 at 1.1 million barrels per day. According to Mikael Höök at Uppsala University who recently wrote a report on the Chinese giant fields, together with the fields Shengli and Huabei, Daqing represented 80% of total Chinese production in 1980.” (Link to our article on the Chinese giant fields.)

The decision to form Petro China came in 1999 and by April 2000 the company was listed on the stock exchanges in Hong Kong and Shanghai. It was also possible to buy stocks in New York. They had hoped to raise 10 billion dollars but at that time the low oil price meant that its value became only 2.9 billion.

’The conclusion of Björn Lindahl’s article is interesting:

“But the oil price rose. In 2002 the well-known investor Warren Buffet read Petro China’s annual report and came to the conclusion that the company was undervalued. During two years he bought shares worth 488 million dollars. In 2007 the company found the largest new Chinese oilfield for 50 years in the Bohai Gulf with an estimated 7.5 billion barrels of oil. At the same time an additional 3.7% of the shares were sold in an issue on the Shanghai stock exchange. The demand was so great that the market value of Petro China tripled. A short time later the company was worth more than 1000 billion dollars. Warren Buffet took the chance to sell his shares that were now worth more than four billion dollars.”

It is interesting to note that it is communist China’s national oil company that has helped make Warren Buffet the world’s richest person. It seems appropriate that he now wants to give away half of his fortune.

Petro China är världens högst värderade börsbolag

(English in separate blog)

Journalisten Björn Lindahl på Svenska Dagbladet är utan tvekan Sveriges ledande journalist vad det gäller olja och naturgas. I dagens bilaga Näringsliv har han skrivit en mycket intressant artikel om Petro China och deras utveckling till världens högst värderade börsnoterade företag med ett värde på 333 miljarder dollar, och man är nu större än Exxon. Självfallet skulle Saudi Aramco haft ett större värde om bolaget varit noterad på börsen. Just nu är Björns artikel inte tillgänglig på nätet, men jag hoppas att den blir det.

Jämfört med landets storlek är de kinesiska oljereserverna ganska blygsamma och totalt rör det sig om 16 miljarder fat. Man har valt att dela upp sin oljeindustri i tre bolag: Chinese National Petroleum Company, som är Petro Chinas moderbolag, Chinese National Offshore Company, som fått monopol på offshoreproduktion i det kinesiska havsområdet och Sinopec, som har sin huvudsakliga verksamhet inom raffinering och distribution av bensin och andra produkter.

Låt mig citera Björn då han beskriver Kinas utveckling som oljeland:

”Den kinesiska oljeindustrin är ung i förhållande till den amerikanska och ryska. Det var först när geologerna började leta efter olja på de torra slätterna i norra Kina 1959 som det första gigantfältet, Daqing, hittades (läs om vårt besök i Daqing, del1, del 2). Kommunistpartiets ordförande Mao Zedong beslöt att landet skulle bli oberoende av oljeimport genom att bygga ut fältet. I propagandan lyftes Wang Jinxi, eller Järnmannen, som han kallades, fram som en symbol för det nya Kina. Hans legendariska borrlag Nr 1205 borrade under primitiva förhållanden många av de mer än tusen borrhålen i Daqing. Fältet nådde sin högsta produktion först 1999, med 1,1 miljoner fat olja per dag. Tillsammans med fälten Shengli och Huabei stod det för 80 procent av den kinesiska oljeproduktionen 1980, enligt Mikael Höök, vid Uppsala Universitet, som nyligen skrev en rapport om de kinesiska gigantfälten.” (Länk till vår artikel om de kinesiska gigantfälten)

Beslutet att skapa Petro China kom 1999 och redan i april 2000 introducerades bolaget på börserna i Hong Kong och Shanghai, men också som depåaktie i New York. Man hade hoppats få in 10 miljarder dollar men det för tillfället låga oljepriset gjorde att det bara blev 2.9 miljarder.

Avslutningen på Björn Lindahls artikel är intressant:

”Men oljepriset vände uppåt. 2002 läste den kände investeraren Warren Buffet igenom Petro Chinas årsrapport och drog slutsatsen att företaget var undervärderat. På två år köpte han aktier för 488 miljoner dollar. 2007 hittade företaget det största nya kinesiska oljefältet på 50 år i Bohaibukten, med uppskattningsvis 7,5 miljarder fat olja. Samtidigt såldes ytterligare 3,7 procent av aktierna i en emission på Shanghaibörsen. Efterfrågan var så stor att marknadsvärdet för Petro China tredubblades. En kort tid var företaget värt mer än 1 000 miljarder dollar. Warren Buffet passade på att sälja sina aktier, som nu var värda fyra miljarder dollar.”

Det är intressant att notera att det är det kommunistiska Kinas statliga oljebolag som hjälpt till att göra Warren Buffet till världens rikaste person. Det känns inte fel att han nu vill skänka bort hälften av sin förmögenhet.

Fossil depletion and library economy

(uppdaterad 16:20)
Då jag för ett halvår sedan fick en förfrågan om jag kunde hålla ett föredrag om hur Peak Oil kommer att påverka framtidens biblioteksverksamhet vid ”The World Library and Information Congress: 76th IFLA General Conference and Assembly” i Göteborg var jag först tveksam till att tacka ja, men då jag tycker om utmaningar blev det till slut ett ja. Vi enades om att föredraget skulle få titeln ”Fossil depletion and Library economy”.

IFAL 2010 är en gigantisk konferens med 3500 deltagare från hela världen och under 7 dagar har man 159 olika sessioner. Mitt föredrag var Keynote föredrag i session 88, Preservation and Conservation. Faktum är att böcker skall lagras i tempererade rum och att man förbrukar energi för att skapa de bösta förutsättningarna för detta. I mitt föredrag diskuterade jag hur framtidens energiförsörjning kommer att se ut och att man inte kan lita på fossila bränslen för framförallt elproduktion.

Budskapet blev att man måste planera för energieffektiva lösningar och introducera förnybara lösningar där det är möjligt. Till min glädje var det 200 av deltagarna som tyckte att ämnet var intressant och självfallet är det viktigt att sprida kunskap om Peak Oil till helt nya grupper runt om i världen.

En av de övriga inbjudna talarna var Jeanne Drewes, en av cheferna för Libary of Congress i Washington, och då jag just läst i Dan Browns bok ”Den förlorade symbolen” om hur man flyr sina förföljare genom att åka på ett transportband för böcker kunde jag vid lunchen inte låta bli att diskutera detta. Det visade sig att Jeanne var chef för denna avdelning och nästa gång som jag kommer till Washington har jag en stående inbjudan att göra ett studiebesök. Tänk att det fanns en koppling mellan Peak Oil och Den förlorade symbolen”.

The death of Matt Simmons is a great loss

Yesterday afternoon I received a message from Matt Simmons’ assistant Laura Russell that I found difficult to believe – it read that Matt had died suddenly. A few hours later the news had spread over the entire world (e.g. see an article in the Washington Post). It is with great sorrow that I now write these words.

In the autumn of 2001 I visited Colin Campbell in Ballydehob in Ireland. During the visit we discussed the possibility of organizing an international workshop on Peak Oil in Uppsala during the spring of 2002. I remember that I said that we needed speakers from the Middle East, Russia and the USA if we were to call the conference “international”. From the USA we thought of Matt Simmons. Matt had just studied future conventional natural gas production in the USA and was of the view that the conventional gas production had reached its peak. He was also very concerned about the impending peak in world oil production. We contacted Matt and he agreed to attend.

Our workshop was held during a Thursday and Friday at the end of May in 2002. I remember that Matt was feeling stressed because that Saturday his daughter was to receive her high school diploma. Matt gave his presentation on Thursday and on Friday morning he flew back to Houston. We had managed to interest Bruce Stanley of AP, Associated Press of London, in attending. He came to Uppsala and wrote about our workshop. When Matt awoke on Saturday morning in Houston he could read on the first page of his local newspaper that he had been and spoken in Uppsala. It was in that article that the expression “Peak Oil” was used for the first time in the international press (read article):

”The dispute centers on the precise timing of what is variously described as “peak oil” or “the big rollover” — the predicted date when existing oil production, together with new discoveries of crude, can no longer replenish the world’s reserves as quickly as consuming countries are depleting them.”

The thing that made Matt’s involvement especially interesting was that in 2000 he had been an advisor on energy to George W. Bush during his presidential campaign. Matt’s lecture in Uppsala became the beginning of a deep engagement with Peak Oil.

Since the first Peak Oil conference it was a given to invite Matt Simmons to all those that followed. Together with Colin Campbell his presence was one of the main attractions.

In 2005 the Royal Swedish Academy of Sciences established an energy committee and their first project was to research oil depletion, i.e. whether “Peak Oil” was close at hand. I was given the task of organizing a symposium on “Global Oil Reserves” in Uppsala and they wanted me to invite a number of important speakers.

It was obvious that I should invite Matt to this important meeting and, since he also thought it important, he took a plane from Houston and came to the meeting on 23 May, i.e. three years after our first Peak Oil conference in Uppsala. I know that the discussions that the energy committee had with Matt had a significant impact on their final report, ”Statement on Oil”.

During the years since our first meeting we met in person about 10 times but through email and over the phone Matt was always close at hand when I needed his help. We will miss him greatly. Naturally, my thoughts go to his wife Ellen who used to accompany him on his trips. Normally they had time for a dinner or some other social activity. I hope that Ellen will also be with us in future when we ASPO folk meet.

Matt Simmons’ engagement with Peak Oil will continue via innumerable presentations on, for example, YouTube and through his writings. His book on oil production in Saudi Arabia, “Twilight in the Desert: The Coming Saudi Oil Shock and the World Economy” is already a classic that has been translated into several languages.

Thank you Matt for all you did – we needed you also in our future.

Stor saknad efter Matt Simmons

I går eftermiddag fick jag det ofattbara meddelandet från Matt Simmons medhjälpare Laura Russell att Matt plötsligt hade avlidet. Några timmar senare var nyheten spridd över hela världen, (artikel i The Washington Post). Det är med stor sorg som jag skriver dessa rader.

Hösten 2001 besökte jag Colin Campbell i Ballydehob på Irland. Under besöket diskuterade vi möjligheten att ordna en internationell workshop om Peak Oil i Uppsala våren 2002. Jag minns att jag sa att det krävdes föredragshållare från Mellanöstern, Ryssland och USA om vi skulle kunna kalla den internationell och från USA ville vi just ha Matt Simmons. Matt hade studerat framtida konventionell naturgasproduktion i USA och var av åsikten att produktionen nått en topp. Vi kontaktade Matt och han tackade ja.

Vår workshop var under en torsdag och fredag i slutet av maj 2002 och jag kommer ihåg att Matt var stressad för på lördag skulle hans dotter ta motsvarande vår studentexamen. Matt höll sitt föredrag på torsdag och på fredag morgon flög han tillbaka till Huston. Vi hade lyckats få Bruce Stanley från AP, Associated Press, i London intresserad och han kom till Uppsala och skrev om vår workshop. Då Matt vaknade på lördag morgon i Huston kunde han läsa i den lokala tidningen på förstasidan att han varit i Uppsala och talat. Det var i denna artikel som uttrycket ”Peak Oil” användes för första gången i internationell press (read article):

”The dispute centers on the precise timing of what is variously described as “peak oil” or “the big rollover” — the predicted date when existing oil production, together with new discoveries of crude, can no longer replenish the world’s reserves as quickly as consuming countries are depleting them.”

Vad som just då gjorde Matts engagemang särskilt intressant var att han år 2000 hade varit energirådgivare till Geroge W, Bush inför hans presidentvalskampanj. Matts föredrag i Uppsala blev början på ett djupt engagemang för Peak Oil.

Sedan den första Peak Oil konferensen har det varit självskrivet att bjuda in Matt Simmons till varje Peak Oil konferenser och tillsammans med Collin Campbett har han varit det stora affischnamnet utåt.

År 2005 tillsatte KVA, Kungl. Vetenskapsakademin, ett energiutskott och deras första projekt var att undersöka om oljan sinade, dvs om ”Peak Oil” var nära förestående. Jag fick i uppdrag att ordna ett seminarium om ”Global Oil Reserves” i Uppsala och man ville att jag skulle bjuda in några betydelsefulla personer.

Det var självklart att jag skulle bjuda in Matt till detta viktiga möte och då han också tyckte att det var viktigt tog han planet från Huston och kom till mötet den 23 maj, dvs tre år efter vår första Peak Oil konferens i Uppsala. Jag vet att de diskussioner som energiutskottet hade med Matt var betydelsefulla för deras slutliga rapport om oljan, ”Statement on Oil”.

Under åren har vi träffat ett tiotal gånger men genom e-mail och telefon har Matt alltid varit nära till hans då jag behövt hans hjälp. Saknaden kommer att bli stor. Mina tankar går naturligtvis också till hans fru Ellen, som brukade vara med honom på hans resor. Normalt fanns det plats för en middag eller någon annan social aktivitet. Jag hoppas att Ellen även i framtiden finns med då vi ASPO folk träffas.

Matt Simmons engagemang vad det gäller Peak Oil kommer att leva vidare genom otaliga framträdanden som bl.a. finns på YouTube och genom hans böcker. Boken om oljeproduktionen i Saudiarabien, ” Twilight in the Desert: The Coming Saudi Oil Shock and the World Economy” är redan en klassiker som översats till flera språk.

Tack Matt för det du gjort, vi skulle behövt dig även i fortsättningen.