Bombdådet i Oslo och morden på Utöya

Bombdådet i Oslo och de fasansfulla morden på Utöya påverkar oss alla. Det är ofattbart att en sådan handling kan planeras. Vi vet nu att attentaten inte hade något att göra med det faktum att Norge är ett oljeland men då första nyheterna om bombdådet kom och att oljeministeriet skadats fanns tanken där. Tankarna går naturligtvis till alla de som mist sina kära och att förlora ett barn är en ofattbar sorg. Vi vet nu att planerna pågått under lång tid och självfallet hade det varit önskvärt att polisen upptäckt vad som var på gång. Man inser att det spaningsarbete som polisen gör är nödvändigt och frågan är om det inte bör förstärkas. Jag känner starkt för de som sörjer.

Thunder and Lightning / Blixt och dunder

I am currently on the island of Gotland and I had not planned to write a blog this week. However, Thursday evening’s events have made me change my mind. The electrical storm that passed the island was the most entrancing display I have experienced. There were an astonishing number of lightning strikes and their thunder that hit close to the house that we are hiring and then slowly died away as the storm passed. There are 3600 seconds of an hour and the number of lightning strikes exceeded 3600. When the electricity was blacked out it was not dark because the lighning lit up our room and the surrounding area. I have never seen anything like it.

When I searched the internet I found the following comment from DN [Dagens nyheter – a Swedish broadsheet newspaper]: “We have had 37.000 lightning strikes in six hours. That is a very large number”, said Bengt Lindström, meterologist at SMHI.

We were in the centre of that.

(Swedish)

Är på semester på Gotland och jag hade inte planerat att skriva en blogg denna vecka, men torsdagskvällens händelse har fått mig att ändra mig. Det åskvåder som passerade ön var det mest fantastiska skådespel som jag upplevt. Det var inte bara några blixtrar, lite knall och sedan regn. Under cirka en timma var det kontinuerligt blixtrande och knallande som närmade sig huset som vi hyr, passerade med nedslag i närheten och som sedan sakta avlägsnade sig. Det är 3600 sekunder på en timma och antalet blixtrar under denna tid var säkert fler än 3600. Då strömmen gick blev det inte mörkt för blixtarna lyste upp rummet och omgivningen. Jag har aldrig upplevt något liknande.

Då jag söker på nätet hittar jag i DN följande kommentar: ”Vi har haft 37.000 blixtnedslag på sex timmar. Det är väldigt mycket”, sade Bengt Lindström, meteorolog på SMHI. Vi var i centrum av detta.

Global Conference on Global Warming

For the first time I have been invited to a conference on global warming so it was with excited expectation that I travelled to Lisbon where the conference was to be held (Global Conference on Global Warming). As well as listening to the invited speakers there was also the opportunity to submit ones own contribution to the various sessions. In total, 250 abstracts had been submitted to the organizers. The organizing institution was the university in Evora. The previous conference had been held in Istanbul, Turkey in 2009. At that time Global Warming was high on the international agenda before the COP15 meeting in Copenhagen so the conference in Istanbul was well attended. This time it was evident that the economic crisis had made it impossible for many to attend even if their abstracts had been accepted for presentation. Stricter visa regulations for entry of citizens of African nations into the EU did not help either. In total there were just under 100 delegates compared with 350 in Istanbul. The media’s interest for global warming was non-existent. Instead, it is the economic crisis in some Mediterranean nations of the EU that attracts their attention. Politicians also kept their distance from the conference. In terms of interest levels it appears we have passed “Peak Global Warming”.

Six years ago ASPO organized an international conference on Peak Oil in Lisbon and it is interesting to note that the venue for that conference and this global warming conference was the same, namely the Gulbenkian Foundation’s conference centre. At the ASPO conference the locale had been full of participants, ministers were interested in attending and at least three teams making documentary films were there. Just because interest in global warming has ebbed does not mean that it is not important so let us discuss the conference. In total, there were seven keynote speakers and the first in line was Ibrahim Dincer who discussed hydrogen gas as a solution for a carbon-free society. For me it is interesting that he did his analysis from an energy perspective and it was necessary to understand thermodynamics to follow it. He also asserted that one needs to understand the difference between energy and exergy [“the measure of work that can be extracted from a system” - www.eubios.info/biodict.htm] if one wants to find a solution for the future.

The next keynote presentation was “The aerosol – cloud conundrum” by Jost Heintzenberg and it was very interesting. Jost has been a professor at Stockholm University for 16 years and has worked together with, among others, Bert Bohlin who was one of the founders of the IPCC. Studying clouds is an important part of climate change research and for someone like myself who knew nothing about this it was very interesting.

Tuesday began with a presentation on “Carbon Capture and Storage: global potential and status”. The talk was given by John Gale, who is the General Manager of the IEA Greenhouse Gas R&D Programme (IEAGHG) and he tried to win his audience over to supporting CCS. Personally, I am doubtful since CCS requires quite a lot of energy to perform, not the least because the captured CO2 must be compressed in order for it to be stored underground. The CO2 must be compressed into liquid form which requires high pressures. For me, CCS is a way of trying to avoid the real problem.

The next keynote speaker was João Teixrira who gave us more information on clouds and uncertainties in climate modeling. It is difficult for me to comment on that presentation. The fifth keynote presentation concerned biological diversity and Miguel Araujo gave a brilliant talk. He should be well known to experts in the area since he has published in all the major journals.

We have now come to Thursday and keynote speaker number six. It was Robert Ayres who is Professor Emeritus of Environment and Management at INSEAD, Institute Scholar at the International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) in Austria. He has also served as a Karl XVI Gustav Guest Professor and was then associated the Chalmers. His presentation was titled, “Exergy, Work and Economic Growth – Past and Future” and, once again, physics entered the picture. It became apparent that he does not have much time for today’s leading economists.

The conference ended with my presentation that was titled, “Future Energy Scenarios – Peak Oil, Peak Gas and Peak Coal”. There was not much time for discussion with the participants after my talk so I could not form a clear impression of their reactions. However, the presentation seemed to go over well and there was no vocal opposition to it. It seemed as though they accept that the IPCC’s scenarios A1 and A2 cannot describe reality. This is a little step forwards towards a future that means we must change our form of energy consumption.

(Swedish)
För första gången har jag blivit inbjuden till en konferens där temat är ”Global Warming” och det var med spänd förväntan som jag åkte till Lissabon där konferensen skulle hållas (Global Conference on Global Warming). Förutom att lyssna på inbjudna föredragshållare fanns det möjlighet att skicka in egna bidrag till olika sessioner och totalt var det 250 bidrag som skickats in för bedömning. Ansvariga för konferensen var universitetet i Evora och den tidigare konferensen i serien var i Istanbul, Turkiet. Då 2009 stod Global Warming högt upp på den internationella agendan inför COP15 i Köpenhamn och konferensen var välbesökt. Nu visade det sig att den ekonomiska krisen gjort det omöjligt för många att komma även om deras bidrag blivit godkänt för presentation, liksom strängare regler för att få visum från medborgare Afrika. Totalt blev det knappt 100 deltagare jämfört med 350 i Istanbul. Medias intresse för Global Warming var på nollpunkten. Istället är det den ekonomiska krisen för EU-länderna längs Medelhavet som står högst upp på agendan. Politiker höll sig också på avstånd från konferensen. Vad det gäller intresset verkar det som om vi har passerat ”Peak Global Warming”.

För sex år sedan ordnade ASPO en internationell konferens om Peak Oil i Lissabon och det är intressant att notera att vi då var på samma ställen som denna konferens, nämligen i Gulbenkian Foundations konferenscentrum. Då var lokalen full med deltagare, ministrar var intresserade att komma och minst 3 dokumentärfilmare var där. Att intresset svalnat för Global Warming betyder inte att frågan inte är betydelsefull så låt oss diskutera konferensen. Totalt var vi sju stycken som var inbjudna som så kallade ”Keynote speacres”, och först ut var Ibrahim Dincer som diskuterade vätgas som en lösning mot ett kolfritt samhälle. För mig var det intressant att han gjorde sin analys utifrån ett energiperspektiv och att kunskap om termodynamik blev en nödvändighet. Han framhöll också att man måste förstå skillnaden mellan energi och exergi om man skulle hitta en lösning för framtiden.

Nästa Keynote var ”The aerosol – cloud – climat conundrum” och Jost Heintzenberg gjorde en intressant presentation. Jost har varit professor i 166 år vid Stockholms universitet och bland andra har han arbetat med Bert Bohlin som var med och startade IPCC. Molnforskning är en viktig del i klimatarbetet och för mig som inte kan något om detta var det mycket intressant.

Tisdagen började med ett föredrag om ”Carbon Capture and Storage; global potential and status”. Det var John Gale, som är General Manager of the IEA Greenhouse Gas R&D Programme (IEAGHG) som höll ett föredrag som skulle få oss positive till CCS. Personligen är jag tveksam då det kostar ganska mycket energi att genomföra CCS och inite minst så CO2 skall komprimeras för att sedan lagras i något utrymmen under marken. Vad som diskuterade var nämligen lagring i flytande form och då krävs det höga tryck. CCS är för mig ett sätt att försöka gömma undan de verkliga problemen.

Nästa keynote var João Teixrira och mer om måln och osäkerheter i klimatmodellerna. Svårt för mig att kommentera. Det femte keynoteföredraget handlade om biologiskt mångfall och Miguel Araujo höll ett lysande föredrag. För experter inom området bör han vara välkänd då han har publicerat i alla de stora tidskrifterna.

Vi har nu kommit till torsdag och keynote nummer sex och Robert Ayres som är Professor Emeritus of Environment and Management at INSEAD; Institute Scholar at the International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) in Austria. Han har också innehaft Karl XVI Gustavs gästprofessur och var då associerad med Chalmers. Föredragets title var “Exergy, Work and Economic Growth – Past and Future”, och på nytt kom fysik in I bilden. Det framkom att han inte hade mycket till över för dagens ledande ekonomer.

Konferensen avslutades med mitt föredrag med titeln “Future Energy Scenarios – Peak Oil, Peak Gas and Peak Coal”. Det fanns inte mycket tid att diskutera med deltagarna för att fånga upp deras reaktioner, men det kändes bra och ingen opponerade sig högljut. Det verkade som om man accepterade att IPCC:s scenarier A1 och A2 inte beskriver verkligheten. Ett litet steg mot den framtid som innebär att vi måste förändra vår energikonsumtion i framtiden.

Almedalen 2011

Sometimes things change quickly. Last Sunday was the conclusion of the Tällberg Forum and the following Monday I travelled to Visby [on the island of Gotland] for the political week in Almedalen. When I arrived and saw all the activity underway the distance from Tällberg felt long. However, that evening I listened to the speech of our prime minister Fredrik Reinfeldt and the longer his speech continued, the shorter the distance seemed. He began by discussing the world’s growing population. He discussed the future in the same way that Hans Rosling did at the Tällberg Forum. To make comparisons regarding the coming increase he used the same method as I did during our population conference last year in spring at the Royal Swedish Academy of Sciences. About halfway though his speech he arrived at the fact that the world’s resources are finite and that our future will look different from today. The global perspective in his speech was very apparent and I understood what he meant when he mentioned that the USA’s greatest future export was likely to be that nation’s national debt. He addressed the importance of immigration for the development of nations and concluded with announcing that the government would establish a commission on the future. Regarding Sweden one can summarise his message as saying we must raise the retirement age. It was a strange feeling to arrive from the Tällberg Forum and then listen to the prime minister’s speech that had an undertone that sounded as though it could have been influenced by his participation in the Tällberg Forum. However, in reality there were no ministers that could attend that forum.

After the prime minister’s speech I was invited to “SNS” – the “Centre for Business and Policy Studies” – to attend a reception where a number of experts were to analyse Reinfeldt’s presentation. The panel consisted of Jenny Madestam – a political scientist from Stockholm University and an expert on political leadership, Irene Wennemoan – chief secretary for the social security commission and Martin Ådahl, CEO of the green and liberal think tank FORES. The analysis they made showed that they had not participated in the Tällberg Forum. They did not understand what the prime minister had been speaking about. The panel was quite critical, bordering on arrogance.

Of course the prime minister’s speech was not going to win over most people to the Moderate’s viewpoint but at this point in time a couple of years before the next election it is pleasing that our prime minister has made future issues central in a speech about political directions. On the way to Almedalen I bumped into Jan Björklund, the leader of The Liberal Party and had the opportunity to discuss with him Peak Oil and the future issues that I regard as important. He was interested and that bodes well. At the SNS event I met Bengt Westerberg, the former leader of The Liberal Party. It was Bengt that led me to be interested in energy issues. I have written the last chapter of my book “Peeking at Peak Oil” and all that happened to me during that day has been included in that. I am pleased that the book’s focus is now also a focus in politics through the commission on the future that the government will establish.

Food is the most important component in our wellbeing so the next activity I engaged in was a visit to the restaurant BarbeQue Garden. Since I was on Gottland, the centre of the Swedish sheep meat industry, I chose lamb cutlets for my meal. As a rhetorical question I asked, when receiving my lamb cutlets, if they were from Gotland. To my disappointment the answer was, “No, they are from Uruguay”. The reason for this apparently is that the Uruguyan meat is cheaper. I am not certain this is an effect of globalization but, at that moment, globalization felt completely wrong.
On Tuesday morning it was time for Lantmännens symposium on “Will there be sufficient oil for our future transport”. According to the program, the people who were to discuss this were:

The theory of Peak Oil and the disappearing oil reserves, Kjell Aleklett, Professor of Physics at Uppsala University. Oil’s role in international security politics, Jan Joel Andersson, Head of Development and Research Leader at the Foreign Policy Institute. Oil’s importance in the long term prognoses to 2030 of the Energy Authority, Tomas Kåberger, General Director of the Energy Authority. SPI’s commentary on oil’s future importance, Ulf Svahn, CEO of SPI (Swedish Petroleum Institute]. During this spring there has been a program on TV titled, “Smarter than a fifth grade student”. As an introduction, I told the audience that my presentation was suited to a fifth grade student and I hoped that there would be no problem for everyone to follow it. In the presentation I made a distinction between crude oil production and non-conventional oil production. The 20 minutes allowed to me passed quickly.

It was the first time that I had met Jan Joel and he made a good historical summary of the oil and international conflict. As one who works on oil issues his talk had no surprises for me. Well known future hotspots such as the Strait of Malacca, the Suez Canal and the Bosphorus Straits were highlighted.

Long before Tomas Kåberger became general director we were both present at a symposium at which oil was discussed. In my presentation I had noted that the Energy Authority is Sweden’s representative when the IEA makes decisions regarding its publication World Energy Outlook. Tomas noted that the Energy Authority uses the WEO as a reference but that they also study carefully the results of our research at Uppsala University. He did not say that we were wrong but, rather, noted that other viewpoints exist.

Ulf Svan and I have also debated the future of oil a number of times and in his introduction he took up my theme using fifth grade students. He remembered that when he was in third grade his teacher said that there was only enough oil left for 30 years and that had scared him. To take current reserves, divide them by the current rate of yearly consumption and then assume that future consumption will be constant was wrong then and it is wrong now. What the teacher did not know was that the reserves stated were only a part of the actual reserves. Like Tomas Kåberger, Ulf Svan did not want to assert that I was wrong but he noted that there were people with a different understanding. His favourite references were to the estimates of the US Geological Survey and CERA, Cambridge Energy Research Associates. In my book I demolish these estimates conclusively.

My final impression was that others understand what we are saying but there is another official agenda controlling what they say. Before I returned to the mainland I attended Vattenfall’s symposium titled, “Is Vattenfall a part of Energy-Europe?”. The head of the company Øystein Løseth took up the issue of Europe’s energy supply and Vattenfall’s role – a very important current issue in the light of Germany’s decision to quickly dismantle nuclear energy. Former foreign minister Jan Eliasson put Europe and energy issues into a global perspective.

Jan Eliasson was also present at the Tällberg Forum. When I travelled home from Visby it felt as though I had come full circle. The thing that didn’t feel good was that I had lost my mobile phone during the trip. Why hadn’t I made a backup of all the telephone numbers? Last year I organized a symposium during the political week in Almedalen and next year I must try to do so again.

(In Swedish)

Ibland är det tvära kast. I söndag var det avslutning på Tällberg Forum och på måndag gick färden till Visby och politikervecka i Almedalen. Då jag anländes och såg alla och all aktivitet som pågick kändes avståndet till Tällberg forum långt. På kvällen lyssnade jag på vår statsminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen och det långa avståndet krympte ju längre in i sitt tal han kom. Han började med att diskuterar att världsbefolkningen ökade. Han diskuterade framtiden på samma sätt som Hans Rosling gjorde på Tällberg forum och för att jämföra den kommande ökningen använde han samma metodik som jag gjorde på vår befolkningskonferens förra våren på Kungliga vetenskapsakademin. Ungefär halvvägs i anförandet landade han på det faktum att det fanns begränsade resurser och att framtiden kommer att se annorlunda ut. Det globala perspektivet var tydligt och jag förstod vad han menade då han nämnde att USA:s framtida största export förmodligen var landets statsskuld. Han tog upp invandringens betydelse för ett lands utveckling och avslutade med att regeringen skulle tillsätta en framtidskommission. Vad det gällde Sverige kan man sammanfatta hans budskap med att vi måste höja pensionsåldern. Det var en underlig känsla att komma från Tällberg forum och sedan lyssna på statsministerns tal som hade en underton som mycket väl kunde varit påverkat av att han varit med på Tällberg Forum. I verkligheten blev det att ingen minister som kunde komma.

Efter framträdandet var jag inbjuden av SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – till en mottagning där några experter skulle analysera stadsminister Reinfeldts tal. Panelen bestod av Jenny Madestam, statsvetare från Stockholms universitet och expert på politiskt ledarskap Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen Martin Ådahl, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores. Den analys som man gjorde visade att man inte hade varit med på Tällberg forum, man förstod inte vad statsministern talade om. Panelen var ganska kritiska, till på gränsen till arrogant.

Självfallet var det inget tal som kommer att locka över den stora massan till Moderaterna, men så här ett par år innan nästa val känns det ganska bra att vår statsminister gör framtidsfrågorna centrala i ett linjetal. På väg till Almedalen stötte jag på Jan Björklund, partiledare för Folkpartiet, och jag fick möjlighet att diskutera Peak Oil och de framtidsfrågor som jag ansåg var betydelsefulla. Han blev intresserad och det lovar gott. På SNS tillställningen träffade jag Bengt Westerberg, före detta partiledare för Folkpartiet. Det var Bengt som fick mig att bli intresserad av energiproblematiken. Jag har nu skrivit sista kapitlet i min bok ”Peeking at Peak Oil” och allt det som jag varit med om under dagen finns redan med i bokens sista kapitel. Det känns bra att bokens fokus nu också finns som fokus i politiken genom den framtidskommission som regeringen skall tillsätta.

Mat är den viktigaste komponenten i vårt välbefinnande så nästa aktivitet var ett besök på restaurangen Barbecue Garden. Är man på Gottland, centrum för svensk fårkött så blev valet lammkotlett. En retorisk gråga då jag fick mina lammkotletter var om de kom från Gottland. Till min besvikelse blev svaret: nej de är från Uruguay. Motiveringen var att det var billigare. Jag vet inte om detta har att göra med globalisering, men just då kändes globalisering helt fel.

På tisdag förmiddag var det så dags för Lantmännens seminarium om ”Räcker oljan till våra framtida transporter”. Vi som skulle diskutera detta var enligt programmet:

Teorin Peak Oil och de sinande oljereserverna
Kjell Aleklett, Professor i fysik, Globala energisystem, Uppsala Universitet
Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken
Jan Joel Andersson, Utvecklingschef och forskningsledare Utrikespolitiska Institutet
Oljans betydelse i Energimyndighetens långsiktsprognos till 2030
Tomas Kåberger, Generaldirektör Energimyndigheten
SPI:s kommentarer på oljans framtida betydelse
Ulf Svahn, VD SPI
Under våren har det gått ett TV-program med titeln ”smartare än en femteklassare” och inledningsvis sa jag att min presentation är anpassad för en femteklassare och jag hoppades att det inte skulle vara något problem för alla att hänga med. I presentationen separerade jag råoljeproduktionen och den ickekonventionella produktionen. De 20 minuter som jag hade till mitt förfogande gick snabbt.

Det var första gången som jag träffade Jan Joel och han gjorde en bra historisk resumé vad det gäller olja och konflikter och för mig som jobbar med olja var det naturligtvis inga överraskningar. Välkända framtida kritiska punkter som Malackasundet, Suezkanalen, och Blåsporen pekades ut.

Långt innan Tomas Kåberger blev generaldirektör var vi båda med på seminarier där oljan diskuterades. I mitt anförande hade jag markerat att Energimyndigheten är Sveriges representant då IEA fattar beslut om World Energy Outlook. Tomas markerade att man har IEA:s World Energy Outlook som en referens, men att man också mycket noga studerar våra forskningsresultat vid Uppsala universitet. Han påstod inte att vi hade fel utan markerade att det finns andra åsikter.

Ulf Svan och jag har också debatterat oljans framtid ett antal gånger och i sin inledning så tog han fasta på min inledning och en femteklassare. Han kom håg då han gick i tredje klass då fröken sa att oljan bara skulle räcka i 30 år och att det skrämde honom. Att ta dagens reserver och dividera med dagens konsumtion och anta att den skall vara konstant var fel då och är fel nu. Vad fröken inte visste var att de reserver som man angav bara var en delmängd av de verkliga reserverna. Liksom Tomas Kåberger ville han inte påstå att jag hade fel utan markerade att det finns andra som har en annan uppfattning. Hand favorit referens var US Geological Survy och CERA, Chambrigs Energy Research Association. I min bok kommer jag att såga dessa beräkningar jämns fotknölarna.

Slutintrycket blev att man förstår vad vi säger men har en annan officiell agenda som styr vad som man säger. Innan jag åkte tillbaka till fastlandet besökte jag vattenfalls seminarium med titeln: Är Vattenfall en del av Energi-Europa?” Koncernchefen Øystein Løseth tog upp frågeställningar om Europas energiförsörjning och Vattenfalls roll – ett högaktuellt ämne mot bakgrund av Tysklands beslut att snabbavveckla kärnkraften. Förre detta utrikesminister Jan Eliasson satte in Europa och energifrågorna i ett globalt perspektiv.

Jan Eliasson var också med på Tällberg forum. Då jag åkte hem från Visby kändes det som om cirkeln var sluten. Vad som inte kändes bra var att jag under resan blivit av med min mobiltelefon. Varför hade jag inte gjort en backup på alla telefonnumren? Förra året ordnade jag själv ett seminarium under politikerveckan, nästa år måste jag försöka att ordna ett nytt seminarium.

Tällberg Forum 2011 (English)

(In Swedish as separate blog)

It is time to summarise 2011’s edition of the Tällberg Forum. In a purely geographic sense the forum had moved its tent from Tällberg to Sigtuna but the rest was as usual. One should mention that the idea behind the Tällberg Forum is to gather together a variety of people from all corners of the world to discuss current issues and make new contacts for future projects. There are countless examples of this happening.

One theme of this year’s conference was “old maps and a new reality”. The regional maps included the Middle East, the Amazon and the Arctic and the international maps were of population, energy and food. Those that are interested in following what happened at the plenary sessions can go the forum’s website (http://webbtv.compodium.se/tallberg11/). When the forum began on Thursday we were given an example from each map and the “Arabian Spring” was an obvious one. One question that concerns many is the future development of the world’s population. Once again Hans Rosling showed that he is a master at capturing his audience and in his presentation he made a very interesting observation. If one divides up the world’s population into age-groups then the world has reached, as Hans said, not only “Peak Oil” but also “Peak Child”. In recent years there has been no increase in the youngest fraction of the population. The increase we have at the moment is due to the fact that many more older people are surviving. This trend is predicted to continue as our health improves and medical research advances so that we can treat more diseases. It is these factors that mean that we will exceed 9 million inhabitants on our planet.

There were a great many interesting things to listen to but I will now limit my comments to energy. Amory Lovins from the Rocky Mountains Institute is well known for his optimism regarding technology and once again we were told that technology will solve all our problems. Concerning cars it is new lightweight materials and electric vehicles that will free us from our dependence on oil. The fact remains that these are not the majority of cars that are currently being sold and that most people desire. The transition period to these vehicles will take much longer than the Peak Oil plateau that we currently find ourselves on.

On Friday morning the session concerned, “Technology and Energy Horizons”. In January there a preliminary forum in Oslo in which I was engaged and at that time I described the consequences that Peak Oil would have for our future. The organizers apparently were scared by our research so when it was time to discuss the map of the future regarding energy they chose Björn O. Nilsson who is the president of the Royal Swedish Academy of Sciences. From his presentation his words were, “…soon we will run out of oil, that will not happen in the near term, we constantly find new oil and with more than a hundred dollars per barrel there is even more oil available that couldn’t be available at 20 dollars per barrel. Therefore … of course we will run out of oil but it will not be me, and not my children and not even the grandchildren that I do not yet have”.

Professor Björn Nilsson has performed research relating to the health system and energy is not on CV. Afterwards I asked him what data he based his assertions on and he referred me to a summary that the IVA [“Swedish Royal Academy of Engineering Sciences”] had made based on information from the International Energy Agency and the US Energy Information Administration. When I visited the IVA’s home page I found the reference. It is titled, “Global Energy Trends” and is written by my old sparring partner national economist Marian Radetzki. Now I understand why the participants at Tällberg received a description of the future of oil production that can only be described as “don’t worry, be happy”. Afterwards there were several people who asked me why I did not get to talk about Peak Oil. The fact that I participated in Oslo shows that the idea existed but my interpretation of the events is that they did not dare to “call forth the demon”. But who knows, things may change when physical reality makes clear its influence on global developments.

On Saturday evening there was a large concert to which the public was also invited and when “Mayor” Anders Johansson thanked the Tällberg forum for having chosen to come to Sigtuna he mentioned in a few words what it had been about and in the list of activities he named Peak Oil. Anders Johansson had been in Oslo for the preliminary forum during which there was a very interesting discussion about Peak Oil. He was not aware that the issue had been subsequently struck from the agenda.

Personally I am, naturally, disappointed but there were many other interesting issues regarding this complex world that we live in that were discussed. I will finish by recommending that you listen to my good friend John Liu and how he describes how it is possible to recreate ecosystems that have been destroyed. The presentation is around 20 minutes long in the final plenary session. The most important thing about the Tällberg Forum is the making of contacts and once again I have made many of these that will be important for the future.

Tällberg forum 2011 (Swedish)

(An English version will as a new blog)

Det är dags att summera 2011 års upplaga av Tällberg forum. Rent geografiskt hade man flyttat sitt foumtält från Tällberg till Sigtuna, men för övrigt var det mesta sig likt. Det är på plats att nämna att tanken bakom Tällberg forum är att en mångfald från alla världens hörn skall komma tillsammans för att diskutera aktuella frågor och knyta kontakter för framtida projekt. Det finns otaliga exempel på detta.

Ett tema för årets forum var ”gamla kartor och ny verklighet”. De regionala kartorna var bland andra Mellanöstern, Amazonas och Arktis, och de internationella kartorna var befolkning, energi och mat. Den som är intresserad att följa vad som hände på planar sessionerna kan gå till forumets hemsida (http://webbtv.compodium.se/tallberg11/). Då forumet började på torsdag fick vi ett exempel från varje kartblad och den ”arabiska våren” var en självklar del. En fråga som oroar många är den framtida utvecklingen av världsbefolkningen. Än en gång visade Hans Rosling att han är en mästare att fånga sin publik, men i hans presentation fanns en mycket intressant observation. Om man delar upp världsbefolkningen i åldersgrupper så har världen, som Hans sa, inte bara nått ”Peak Oil” utan även ”Peak Child”. Under de senaste åren har det inte skett någon befolkningstillväxt i den yngsta delen av världsbefolkningen. De ökning som vi nu har i världsbefolkningen beror på det faktum att allt fler äldre överlever. Den trenden beräknas fortsätta då vår hälsa blir bättre och den medicinska forskningen gör framsteg så att man kan bota fler sjukdommar. Det är dessa faktorer som kommer att göra så att vi kommer att passera 9 miljarder invånare på jorden.

Det fanns enormt mycket intressant att lyssna till men nu begränsar jag mig till energi. Amory Lovins från Rocky Mountains Institut är välkänd för sin teknikoptimism och än en gång fick vi höra att med ny teknik kan med tiden lösa allt. Vad det gällde bilar så är det nya lätta material och elbilen som skulle ta oss bort från vårt oljeberoende. Faktum kvarstår att det är inte dessa bilar som just nu säljs och flertalet vill ha. Övergångsperioden kommer att bli mycket längre än den peak oil platå som vi nu befinner oss på.

På fredagsmorgonnen handlade sessionen om ”Technology and Energy Horizons”. I januari var det ett prefurum i Oslo där jag medverkade och beskrev då vad Peak Oil skulle få för konsekvenser för framtiden. Arrangörerna blev tydligen skrämda av denna vår forskning så då det var dags för att diskutera framtidens karta vad det gällde energi valde man Björn O Nilsson, som är president för Kungliga vetenskapsakademin. Från hans presentation: “…..soon we will run out of oil, that will not happen in the near turn, we constantly find new oil and with more than a hundred dollars per barrel there is even more oil available that couldn’t be available at 20 dollars per barrel. Therefore … of cause we will run out of oil but not me, and not my children and not even the grandchildren that I not yet have”.

Professor Björn Nilsson har gjort forskning relaterad till sjukvården och energi finns inte på hans meritlista. Efteråt frågade jag honom vad det var för data som han hade som referens för sitt påstående och han reffererade till en sammanställning som IVA hade gjort som var baserad på Internationa Energy Agency och US Energy Information Administration. Då jag gick till IVA:s hemsida hittade jag referensen. Den heter ”Globala energitrender” och är skriven av nationalekonomen Marian Radetzki, min trätobroder sedan många år. Nu förstår jag varför deltagarna på Tällberg forum fick en bild av oljans framtid som kan tolkas som ”dont worry, be happy”. Efteråt var det flera som frågade varför jag inte fick berätta om Peak Oil. Det faktum att jag var med i Oslo visar att tanken fanns där, men min tolkning är att man inte vågade ”släppa ut anden ur flaskan”. Men vem vet, det kan bli annorlunda då verkligheten kommer att påverka den globala utvecklingen.

På lördagskvällen var det en stor konsert där även allmänheten var inbjuden och då ”borgmästare” Anders Johansson tackade Tällberg forum för att man valt att komma till Sigtuna så nämnde han med några ord om vad som behandlats, och där i raden av aktivitetet nämnde han Peak Oil. Ander Johansson hade varit med i Oslo och där var det ganska mycket diskussion om Peak Oil, han var inte medveten om att den frågan strukits på agendan.

Personligen var jag naturligtvis besviken, men det fanns så många andra intressanta frågor i den komplexa värld som vi lever i. Jag vill avslutningsvis rekommendera att ni lyssnar till min gode vän John Liu och hur han har dokumenterat att det går att återskapa ekosystem som förstörts. Presentationen är ungefär 20 minuter in på den sista planarsessionen. Det viktigaste med Tällberg forum är att knyta kontakter och än en gång har jag knutit nya kontakter som är viktiga för framtiden.