Return to the Master Colin

In August 2001 I telephoned Colin Campbell to discuss Peak Oil. During the conversation, Colin began to discuss what would happen with ASPO, the Association for the Study of Peak Oil and Gas. The idea of ASPO was born at the end of 2000. Since January 2001 Colin had been writing a newsletter every month for ASPO but its other activities were very limited. Colin threatened to stop writing his newsletters in December 2001 and to put aside ASPO. It was then that I decided to travel to Ballydehob in southwest Ireland to visit Colin. At the end of September 2001 I flew with Ryanair from Stockholm to Cork, hired a car and drove a very crooked road down to Ballydehob. Colin was still thinking of putting aside ASPO, but when I suggested that I could organise a workshop at Uppsala University he regained his interest in the ASPO project. My suggestion was to organise, “The International Workshop on Oil Depletion” in May 2002 and Colin approved of the idea. I insisted that the workshop should be “International” and include speakers from the Middle East, Russia and the USA as well as all of the people from Europe. Colin said he could arrange that and he did.

I had no idea that my trip to Ballydehob would completely change my life. In 2001 I was a researcher with a special focus on heavy ion physics, i.e. nuclear reactions between elements that are heavier than sulphur. Now my work focusses entirely on Peak Oil.

Now I have travelled to Ballydehob once again but this time I had with my manuscript for the book “Peeking at Peak Oil”. From 2003 I changed the direction of my research and, although previously deeply involved in nuclear physics, began to research factors that are of importance regarding Peak Oil. In the past 8 years I have built up a research activity that, in February 2012, will result in the successful examination of its fourth doctoral student. In addition we have supervised 12 diploma students who have performed part of their research in the Peak Oil area. In total, we have published over 20 peer-reviewed articles. Together with me on my journey back to “the Master” was Olle Qvennerstedt who drew 110 illustrations for the book.

We had two wonderful days together with Colin and his wife Bobbin. Colin had read the first 11 chapters of the book earlier and when we came to Ballydehob we were to discuss Chapters 12 though to 19. These are the chapters in which the future is discussed. The changes that Colin had suggested before we came to Cork were quite small and when I arrived I asked “the Master” if he would award his “student” a passing grade. The answer was yes. Of course, Colin’s work and his work with us is described in the book and when I asked him whether he approved of my description of those aspects the answer was also positive. With such support I feel far more confident about having this manuscript published.

Olle was especially interested in the surroundings that are described in the book where the CIA visited Colin and he was pleased to find that he had understood correctly when he had prepared an illustration describing that. The relevant illustration is Figure 17.1 in Chapter 17 of Peeking at Peak Oil. That chapter is titled, “Why are military and intelligence agencies ‘Peeking at Peak Oil’?” and many people will find it interesting reading.

We left the Master gladdened and encouraged by his approval. The only remaining question is what the wider community will think of the book and that is something that only those who become engaged in the Peak Oil issue can decide.

(Swedish)
I augusti 2001 ringde jag upp Colin Campbell för att diskutera Peak Oil. Under samtalet började Colin diskutera vad som skulle ske med ASPO, The Association for the Study of Peak Oil. Idén till ASPO föddes i slutet av år 2000 och Colin hade sedan januari 2001 skrivit ett nyhetsbrev varje månad, men övrig aktivitet var mycket begränsad. Colin hotade med att sluta skriva sina nyhetsbrev i december 2001 och lägga projektet ASPO på hyllan. Det var då som jag beslutade mig för att åka till Ballydehob i sydvästra Irland, och besöka Colin. I slutet av september 2001 flög jag med Ryanair från Stockholm till Cork, hyrde en bil och körde på en mycket krokig väg ner till Ballydehob. Colin tänkte fortfarande lägga ASPO på hyllan, men då föreslog jag att jag kunde försöka att ordna en Workshop vid Uppsala universitet, då fick Colin tillbaka intresserat för ASPO. Mitt förslag var att vi skulle ordna ”The International Workshop On Oil Depletion” i maj 2002 och Colin godkände förslaget. För att kalla det för en internationell konferens var mitt krav att det skulle finnas talare från Mellanöstern, Ryssland och USA förutom alla från Europa. Det fixar jag sa Colin och det gjorde han också. Inte kunde jag ana att denna resa till Ballydehob fullständigt skulle förändra mitt liv. Då 2001 var jag forskare med specialintresse tungjonfysik, dvs kärnreaktioner mellan grundämnen som var tyngre än svavel, nu är det 100 procent Peak Oil.

Nu har jag på nytt gjort resan till Ballydehob, men denna gång har jag med mig i bagaget mitt manuskript till boken ”Peeking at Peak Oil”. Från och med 2003 ändrade jag inriktning på min forskning och ”inbäddad” som kärnfysik började vi undersöka faktorer som är av stor betydelse för Peak Oil. Under 8 år har jag byggt upp en verksamhet som nu i februari presenterar sin fjärde doktorand. Dessutom har vi också handlett 12 examensarbetare som arbetat med delprojekt inom Peak Oil forskningen. Totalt har vi publicerat över 20 forskningsgranskade artiklar. Tillsammans med mig på resan tillbaka till mästaren var Olle Qvennerstedt som gjort alla 110 illustrationer till boken.

Vi har haft två fina dagar tillsammans med Colin och hans fru Bobbin. Colin hade läst de 11 första kapitlen i boken tidigare och nu då vi kom till Ballydehob skulle vi diskutera kapitel 12 till och med 19. Det är i dessa kapitlen som framtiden diskuteras. De ändringsförslag som Colin kom med var mycket marginella. Innan vi åkte tillbaka till Cork frågade jag Colin om han som ”mästare” godkände elevens ”examensarbete” och svaret blev ja. Självfallet är Colin en del av det arbete som vi gjort och på en direkt fråga om han godkände de berättelser där hans namn nämns blev svaret ja. Det känns tryggt att trycka ”Peeking at Peak Oil” med detta stöd.

Olle var särskilt intresserad av den miljö som beskrivs då CIA kom och besökte Colin och Olle var mycket nöjd med att han uppfattat den rätt. Bilden kallas för figur 17.1 och kapitel 17, ”Why are military and intelligent agencies “Peeking at Peak Oil?”, kommer att bli en intressant läsning för många.

Vi lämnar Mästaren men en behaglig känsla att vi har fått godkänt. Frågan är vad det blir för slutbetyg på boken och det kan bara ni sätta som är engagerad i ”Peak Oil”.

There Will Be Peak Oil

In his book The Prize, Daniel Yergin showed how elegantly he can describe oil’s history. In his article in the WSJ, “There will be Oil“,Yergin has shown once again that he is a master of this discipline and this time he concentrates on M. King Hubbert and that scientist’s world famous Hubbert peak. Yergin aired elements of Hubbert’s history that are irrelevant to Peak Oil and so gave the impression that his aim was to discredit Hubbert’s character rather than to discuss Hubbert’s science and the facts behind Peak Oil. Hubbert’s amazing achievement cannot be disputed – that using his simple Hubbert model and the limited information available in 1956, he was able to define limits on future U.S. oil production and predict the year of peak U.S. oil production as 1971. That Hubbert’s prediction of a mid-1990s peak in global oil production proved incorrect was mainly related to the fact that the oil-producing countries in the Middle East closed their taps in the 1970s. (In fact, in a 1976 TV interview, Hubbert stated that the political curtailment of Middle East oil production could delay Peak Oil until the early years of this century.) Prior to the oil crises of the 1970s, the world’s oil production could be described as one large system in which production increased by 7 percent per year. Hubbert based his prediction on this simple behavior. After the 1970s other methods than a simple Hubbert model are needed to describe reality. We are currently engaged in academic research on Peak Oil and today we have progressed much further than Hubbert in terms of models that describe future production. Thus it is quite clear that Daniel Yergin does not read peer reviewed academic publications. For example, we have demonstrated that an oilfield typically reaches peak production when 40 percent of its oil has been produced and that its production after that, including through the use of the new technologies that Yergin discusses, can be described as Tail End production. This means that new oilfields constantly need to be brought online to maintain, (let alone boost), global production. Indeed, Yergin contradicted his own “There Will Be Oil” mantra by stating that discovery of new fields will be lower in future. With detailed knowledge of the world’s oil production one can actually show that part of Yergin’s discussion supports the fact that we are living in the era of Peak Oil.

In the spring of 2002 ASPO, the Association for the Study of Peak Oil & Gas, organized the world’s first International Peak Oil Conference in Uppsala, Sweden. In the press release from the conference we described how global total production of oil (crude oil, oil from oil sands and “natural gas liquids”) would reach peak production in 2010 at 85 million barrels a day. This number does not includes “processing gains” which is the volume increase that occurs as crude oil passes through a refinery, receives additives and is “cracked” into lighter molecules.

When Yergin discusses oil production he not describing actual production but rather the production volume that the oil companies consider maximally possible. Using these numbers is a clever way to lull readers into a false sense of security but the numbers are almost impossible to confirm. Actual oil production in 2010 was 82.1 Mb/d (according to the BP Statistical Review of World Energy) but Yergin gives the number 92 Mb/d and that means that he believes that the spare capacity is 10 Mb/d. Thus, the fact that Yergin describes production for 2030 at 110 Mb/d means that, in reality, actual production can be much lower.
The fact that the oil production in 2010 is 82.1 Mb/d means that the production profile that ASPO described in 2002 and that was also published by K. Aleklett and C. Campbell in the journal Minerals and Energy in 2003, was too optimistic. One essential condition that we assumed for a production level of 85 Mb/d in 2010 was that production from Iraq’s giant oilfields would increase. This increase has not materialized. When the oil industry attained a production level of 81 Mb/d in 2004 it could not increase global production further. During the six years from 1999 to 2004, world oil production increased by 9.1 Mb/d, but in the following 6 years from 2005 to 2010 it remained constant at an average of 81.5 Mb/d. Production in 2008 was above this average but in 2009 it fell below it and in 2010 it was 82.1 Mb/d. The fact that oil production is now finally starting to increase in Iraq will probably prolong this world oil production plateau for some years.

The picture of future oil production that Yergin paints is the same as his company CERA presented in February 2007 in the Journal of Petroleum Technology (JPT). In a response in the same journal we were able to show just how unrealistic CERA’s future scenario was. The amount of oil needed for that future is not only the 125 billion barrels Yergin cites as growth in existing oilfields around the world, but something far larger entirely. In the upcoming book Peeking at Peak Oil we discuss how the future total volume produced from existing fields can be as high as 500 Gb, but that even that volume will not prevent Peak Oil. The world today consumes 30 Gb a year, and Yergin’s 125 GB amounts to 4 years and 2 months of consumption. However, the time it will take to get that additional 125 Gb out of the ground is more than 10 years and probably as much as 20 years.

When Daniel Yergin discusses oil reserves, he is describing what the industry calls 1P reserves (proven reserves). The real reserves that oil companies have are 2P reserves (proven and probable), but they are not permitted to book these reserves as their official reserves if they wish to be listed on the New York Stock Exchange. By declaring only their 1P reserves it is possible to create an artificial appearance of future reserve security when, in fact, statistics show that the world has already passed the moment of peak 2P reserves. The false image of the future that Daniel Yergin described in his WSJ opinion piece can be compared to trying to steer a supertanker on a journey by only looking in the rearview mirror. Mr Yergin is continuing to propagate the opinion that we need have no great concern for oil supplies over the next 50 years but by doing this he is reducing the ability of the American people to undertake the change necessary for the wellbeing of their children and grandchildren. With Daniel Yergin as first mate to the country’s captain, we will very soon run aground.

Kjell Aleklett, president of ASPO International,
Professor at Uppsala University, Uppsala Global Energy Systems
Author of the forthcoming book Peeking at Peak Oil

There Will Be Peak Oil

Direkt då jag I lördags läste Daniel Yergins artikel ”There Will Be Oil” bestämde jag mig att skriva ett svar. Jag hade diskussioner med Bob Hirsch i Washington hue vi skulle agera. Vi får se vad det blir. Har är mina personliga reflektioner över artikeln-

There Will Be Peak Oil

I sin bok The Prize visade Daniel Yergin att han mycket skickligt kan berätta om oljans historia. I sin artikel i WSJ visar han på nytt att han behärskar denna konst och denna gång koncentrerar han sig på M. King Hubbert och hans världsberömda Hubbert topp. Yergin tar visserligen upp delar av Hubberts historia som saknar relevans för has arbete med begränsad produktion av olja, men om man som Daniel Yergin inte vill diskutera fakta bakom Peak Oil är det naturligtvis bra att försöka misskreditera Hubbert. Att Hubbert 1956 kunde med ett enkelt scenario ange gränser för den amerikanska oljeproduktionen med dåtidens begränsade kunskaper om vad som skulle ske inom oljebranschen och att den övre gränsen 1971 också representerade verkligheten är fantastiskt. Att Hubbert inte lyckades beskriva då den globala maximala produktionen skulle ske berodde framförallt på att de oljeproducerande länderna i Mellanöstern stängde sina kranar under 1970-talet. Fram till dess kunde värdens oljeproduktion beskrivas som ett enda stort system där ökningen var 7 procent om året. Från och med 1980 krävs det andra metoder än en Hubberts anpassning för att beskriva verkligheten. Vi som idag bedriver akademisk forskning inom Peak Oil har idag kommit mycket längre vad det gäller de modeller som beskriver framtidens produktion. Det är helt uppenbart att Daniel Yergin inte läser akademiska publikationer. Vi har bland annat visat att ett oljefälts maximala produktion når man vanligen då 40 procent av oljan producerats och att den framtida produktion som Yergin diskuterar sker som End Tail produktion. Det betyder att det behövs nya oljefält för att öka den globala produktionen. Mycket riktigt nämner Yergin att dessa fyndigheter kommer att minska i framtiden. Med detaljerad kunskap om världens oljeproduktion så går det faktiskt att stuva om Yergins diskussion så att den stödjer det faktum att vi lever i tidevarvet för Peak Oil.

Våren 2002 organiserade ASPO, the Association for the Study of Peak Oil&Gas, världens första internationella Peak Oil konferens i Uppsala, Sverige. I det pressmeddelande som då skickades ut visades att värdens samlade produktion av olja (råolja, olja från oljesand och naturligt flytande gas) skulle år 2010 nå maximal produktion med 85 miljoner fat om dagen. Då dessa produkter passerar ett raffinaderi tillsätts olika produkter och volymen ökar, det är denna volym som Daniel Yergin nämner då han säger att produktionen skall vara över 110 Mb/d 2010. Samtidigt säger han mycket riktigt att den verkllliga produktionen 2010 är 82 Mb/d, om vi skall vara mer exakta anges den i BP Statistical Review of World Energi till 82.1 Mb/b. Det betyder att den produktionsprofil som ASPO presenterade 2002, och som också publicerades av K. Aleklett och C. Campbell i Minerals and Energy 2003, var för optimistisk. Villkoret för en produktion med 85 Mb/d 2010 var att oljeproduktionen från Iraks gigantfält skulle öka. Av kända skäl vet vi att denna ökning har uteblivit. Då oljeindustrin 2004 nådde upp till 81 Mb/d kunde man inte öka den globala produktionen. Under 6 år från 1999 till 2004 ökade den globala oljeproduktionen med 9.1 Mb/d, medan den under de följande 6 åren från 2005 till 2010 var konstant med ett medelvärde på 81.5 Mb/d, där produktionen för 2008 ligger över, produktionen 2009 under och 2010 var den 82.1 Mb/d. Det är viktigt att man som forskare anger villkor för framtidens scenarier och Uppsala Globale Energy Systems research group vid Uppsala universitet (som samarbetar med Robert Hirsch) har visat att villkoret för den högre produktionen 2010 just var att produktionen skulle komma igång i de stora oljefälten i Irak.

Den bild av framtiden som Yergin målar upp om framtidens produktion är den samma som hans företag CERA presenterade i februari 2007 i Journal of Petroleum Technology (JPT). Vi fick då möjlighet att i JPT visa hur orealistisk detta framtidsscenario var. Den mängd olja som krävs för att den framtiden skall bli verklighet är inte bara de 125 miljarder fat som Yergins nämner som ökning i befintliga fält runt om i världen utan något helt annat. I den kommande boken Peeking at Peak Oil beräknas faktiskt denna volym till betydligt högre, men det kommer inte att hindra Peak Oil. Världen konsumerar idag 30 Gb om året och 125 Gb är exakt 4 år och 2 månaders konsumtion, men den tid som det kommer att ta för att få fram 125 Gb är längre än 10 år.

Då Daniel Yergin diskuterar oljereserver är det vad industrin kallar för 1P reserver (proven reservs), men de verkliga reserverna som oljebolagen har i sina böcker är 2P reserver (proven and probable) men de är inte tillåtna att ange dessa 2P reserver om man skall vara registrerade vid börsen i New York. Genom att använda 1P reserver kan man skapa en artificiell trygghet inför framtiden medan 2P statistiken visar det faktum att världen redan passerat den tidpunkt då 2p reserverna var som störst. Att framföra den falska bilden av framtidens verklighet som Daniel Yergin gör i WSJ kan jämföras med att försöka styra en supertanker mot en framtid genom att bara titta i backspegeln. Genom att framhärda åsikten att vi inte behöver oroa oss för än om 50 år försämras möjligheterna för det amerikanska folket att skapa den förändring som krävs för deras barn och barnbarns framtid. en. Med Daniel Yergin som styrman åt kaptenen kommer vi mycket snart att köra på grund.

Green growth? A consumption perspective on Swedish environmental impact trends using input–output analysis / ”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”

Today DN Debate published an article on our research on climate change and they chose to headline the article with “Sweden’s climate emissions are larger than the government is saying”. I suggest that you read it [”Article in Swedish”. ] and then you can make comments at this blog. The scientific research report [in English] is available from Uppsala University.Green growth? A consumption perspective on Swedish environmental impact trends using input–output analysis

Idag publicerar DN Debatt vårt arbete om klimatutsläpp och man har valt att ge den rubriken ”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”. Jag föreslår att ni läser den där och sedan kan ni kommentera den här. Rapporten är tillgänglig från Uppsala universitet.

Green growth? A consumption perspective on Swedish environmental impact trends using input–output analysis