Canada’s mining of oil sands has become an environmental issue / Kanadas utvinning av oljesand har blivit en miljöfråga i Bryssel.

On Thursday 23 February a panel of experts including representatives from all the 27 EU member nations voted on the position they would take to a suggestion that Canada’s oil sands be classified as a dirtier fuel than conventional oil. The vote did not give either side of the question a qualified majority – 54 experts agreed with the suggestion while 128 disagreed. I do not know if Canada’s threat of, among other things, trade sanctions was decisive but obviously Canada was concerned.

Global Energy systems at Uppsala University has studied the possible oil production from Canada’s oil sands and we noted that the possible future production volume is limited even if one disregards economic constraints. In my book “Peeking at Peak Oil” that will be released at the end of May I have made a new estimate and I note that from 2010 to 2030 it would be possible to increase production by 2.5 million barrels per day. That is more than today’s production level and, of course, it will mean increased effects on the environment. To illustrate those environmental problems I will refer to a report from Alberta University published in August 2010. Here is a quote from the report:

“We show that the oil sands industry releases the 13 elements considered priority pollutants (PPE) under the US Environmental Protection Agency’s Clean Water Act, via air and water, to the Athabasca River and its watershed. In the 2008 snowpack, all PPE except selenium were greater near oil sands developments than at more remote sites. Bitumen upgraders and local oil sands development were sources of airborne emissions. Concentrations of mercury, nickel, and thallium in winter and all 13 PPE in summer were greater in tributaries with watersheds more disturbed by development than in less disturbed watersheds. In the Athabasca River during summer, concentrations of all PPE were greater near developed areas than upstream of development. At sites downstream of development and within the Athabasca Delta, concentrations of all PPE except beryllium and selenium remained greater than upstream of development. Concentrations of some PPE at one location in Lake Athabasca near Fort Chipewyan were also greater than concentration in the Athabasca River upstream of development. Canada’s or Alberta’s guidelines for the protection of aquatic life were exceeded for seven PPE—cadmium, copper, lead, mercury, nickel, silver, and zinc—in melted snow and/or water collected near or downstream of development.”

Today almost all the oil produced from the oil sands is exported from Canada to the USA and in the USA a debate is ongoing about future oil imports. There is a proposal to build an oil pipeline, Keystone XL, to transport 700,000 barrels per day from Alberta in Canada to the USA’s refineries on the Gulf of Mexico. Today these refineries receive oil produced from oil sand from Venezuela and they are worried that these imports may decrease in future. (China is interested in buying Venezuela’s oil.) At the moment President Obama does not want to agree to the construction of the pipeline.

If we summarise the possible increase in production of oil from the oil sands in Canada and Venezuela it amounts to about 4 million barrels per day. That is equivalent to the decline in conventional crude oil production from currently producing fields during one year. The conclusion is that the future possible increase in environmental damage due to oil sands mining over 20 years will yield only one year of oil supply replacement. Oil from the oil sands cannot prevent Peak Oil.

(Swedish)
Torsdagen den 23 februari röstade en expertpanel med representanter från samtliga 27 medlemsstater i EU om hur man skulle ställa sig till ett förslag som klassar oljesand från Kanada som ett smutsigare bränsle än konventionell råolja. Vid omröstningen, som inte gav endera sidan en kvalificerad majoritet, sade 54 experter ja och 128 nej till förslaget. Om Kanadas hot om bland annat handelssanktioner var avgörande vet jag inte, men självfallet var Kanada oroliga.

Globala Energisystem vid Uppsala universitet har studerat möjlig oljeproduktion från Kanadas oljesand och vi noterade att den produktionsvolym som är möjlig i framtiden är begränsad även om man bortser från de ekonomiska villkoren. I min bok ”Peeking at Peak Oil”, som kommer i slutet av maj, har jag gjort en ny uppskattning och noterar att det från 2010 fram till 2030 finns en möjlighet att öka produktionen med 2.5 miljoner fat om dagen. Det är mer än dagens produktion och självfallet kommer miljöpåverkan att öka. För att belysa de miljöproblem som finns vill jag hänvisa till en rapport som Alberta University publicerade i augusti 2010. Här är ett citat från artikeln:

“We show that the oil sands industry releases the 13 elements considered priority pollutants (PPE) under the US Environmental Protection Agency’s Clean Water Act, via air and water, to the Athabasca River and its watershed. In the 2008 snowpack, all PPE except selenium were greater near oil sands developments than at more remote sites. Bitumen upgraders and local oil sands development were sources of airborne emissions. Concentrations of mercury, nickel, and thallium in winter and all 13 PPE in summer were greater in tributaries with watersheds more disturbed by development than in less disturbed watersheds. In the Athabasca River during summer, concentrations of all PPE were greater near developed areas than upstream of development. At sites downstream of development and within the Athabasca Delta, concentrations of all PPE except beryllium and selenium remained greater than upstream of development. Concentrations of some PPE at one location in Lake Athabasca near Fort Chipewyan were also greater than concentration in the Athabasca River upstream of development. Canada’s or Alberta’s guidelines for the protection of aquatic life were exceeded for seven PPE—cadmium, copper, lead, mercury, nickel, silver, and zinc—in melted snow and/or water collected near or downstream of development.”

Idag exporteras nästan all olja från oljesanden i Kanada till USA och där pågår också en debatt om framtidens import. Det finns ett förslag att bygga en oljeledning, Keystone XL, som skulle transportera 700000 fat olja per dag från Alberta i Kanada till USA:s raffinaderier vid den Mexikanska Golfen. Idag får dessa raffinaderiers oljesandsolja från Venezuela och man är oroliga för att den importmöjligheten skall falla bort i framtiden (Kina är intresserad av att köpa oljan). För tillfället vill inte president Obama säga ja till oljeledningen.

Om vi summerar möjlig produktionsökning av oljesandsolja från Kanada och Venezuela fram till 2030 så motsvarar det 4 miljoner fat om dagen. Det motsvarar den produktionsminskning som dagens råoljefält har under ett år. Slutsatsen blir att den framtida möjliga ökning av miljöbelastningen under 20 år motsvarar ett års minskning i den konventionella råoljan. Olja från oljesand kan inte hindra Peak Oil.

Four Peak Oil doctors / Fyra Peak Oil doktorer

Dr. Mikael Höök, Dr. Bengt Söderbergh, Professor Kjell Aleklett, Dr. Fredrik Robelius, and Dr. Kristofer Jakobsson.

On Friday 24 February Kristofer Jakobsson defended his doctoral thesis and that means that I can now draw a line under 8 fantastic years. During March I will celebrate my 67th birthday which means that I will not be permitted to be principal supervisor for any additional doctoral students. When Fredrik Robelius began his studies in 2003 it was Peak Oil that was the unifying theme in his thesis titled, Giant Oil Fields – The Highway to Oil”. Bengt Söderbergh began work with me as an Honours student in the spring of 2005. In January 2006 I was able to take him on as a Ph.D. student. It seemed natural that Bengt would study Peak Gas and he defended his doctoral thesis “Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Security” on 19 February 2010. Doctoral student number three was Mikael Höök and Peak Coal was one of the subjects in his thesis, ”Coal and Oil – The Dark Monarchs of Global Energy”. Kristofer Jakobsson began as an Honours student in January 2007 and his work was so good that we were compelled to find support to keep him with us. The Energy Authority granted us the funds so that Kristofer could be appointed as a doctoral student. With three doctoral theses already addressing “Peaks” it was obvious that Kristofer would examine the Peak issue and its coupling to the economy. His thesis ultimately received the title, “Petroleum Production and Exploration: Approaching the End of Cheap Oil with Bottom-Up Modeling”. All four theses can be downloaded from Uppsala University. For me it seems like a fairytale that a telephone conversation that I initiated with Colin Campbell in December 2001 could lead me to begin research on Peak Oil and that during 8 years I have supervised four “Peak Ph.D.s” to successful completions. In all honesty I must admit that it would have been difficult to do without the support of Colin Campbell and ASPO.

Swedish
Fredagen den 24 februari disputerade Kristofer Jakobsson och det betyder att jag nu kan sätta punkt för åtta fantastiska år. Under mars månad blir jag 67 år och det betyder att jag inte får vara huvudhandledare för några fler doktorander. Då Fredrik Robelius började i februari 2003 var det olja och Peak Oil som var den röda tråden i hans avhandling med namnet ”Giant Oil Fields – The Highway to Oil”. Bengt Söderbergh började som examensarbetare våren 2005 och i januari 2006 blev det möjligt för mig att anställa honom som doktorand. Det blev naturligt att Bengt skulle studera Peak Gas och avhandlingen ”Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Securety” försvarades den 19 februari 2010. Doktorand nummer tre blev Mikael Höök och Peak Coal var ett av ämnena i hans avhandling ”Coal and Oil – The Dark Monarchs of Global Energy”. Kristofer Jakobsson började som examensarbetare i januari 2007 och hans arbete var så bra så det gällde att få medel för att han skulle kunna bli kvar. Energimyndigheten beviljade medel och Kristofer kunde anställas som doktorand. Med tre avhandlingar med inriktning mot ”Peak” blev det naturligt att Kristofer skulle titta på peak-problematiken och dess koppling till ekonomi. Avhandlingen fick namnet “Petroleum Production and Exploration: Approaching the End of Cheap Oil with Bottom-Up Modeling”. Alla fyra avhandlingarna kan laddas ner från Uppsala universitet. För mig känns det helt sagolikt att det telefonsamtal som jag ringde till Colin Campbell i december 2001 kam att medföra att jag skulle börja forska om Peak Oil och att jag under 8 år har lyckats handleda fyra ”Peak-doktorer” till lyckade disputationer. I ärlighetens namn måste jag säga att det hade varit svårt att göra det utan Colin Campbell och ASPO som stöd för verksamheten..

“Peak Oil” becomes lithography / ”Peak Oil” blir litografi

When Olle Qvennerstedt agreed to illustrate my book “Peeking at Peak Oil” I was very happy because I knew that I would have one of Sweden’s most skillful illustrators at my side. But I could not guess that Olle would become completely enraptured by the task. Since we began with the work in Adelaide, Australia in November 2010 we have been in nearly daily contact and the effort that Olle has put into the more than 100 illustrations is enormous. Here are a few facts about Olle from the book’s inside cover:

Olle Qvennerstedt was educated as an illustrator and graphic artist at Berghs Reklamskola in Stockholm from 1961 to 1964. Since then he has been active as an illustrator for, among others, Sweden’s foremost broadsheet newspaper Dagens Nyheter and numerous advertising agencies. Between 1977 and 1981 Olle also worked in animated film. In 1981 he took the step into freelance work with a broad spectrum of commissions and since the early 1990s he has been active as an independent artist. He has now presented over 70 exhibitions of painting, drawing and graphic art both in Sweden and internationally. In the mid-1990s Olle began producing evocative and light-hearted illustrations for Kjell Aleklett’s lectures, and was the obvious choice to illustrate Peeking at Peak Oil.

Through Olle, art has come to Peak Oil and last autumn we decided to let Peak Oil come to art. We decided that three of the illustrations in the book would be printed as lithographs. Of course, we wanted the term “Peak Oil” to take wing and to indicate this Olle made a lithograph named simply, “Winged Word”. To have this lithograph printed professionally we turned to the master printer himself, Måns Heidvall of SibrienLito in Stockholm. We did the printing this week and below you can see a series of photos of the event. The three Peak Oil lithographs will be sold as a set and we have set a price that indicates that they are art but that will still be possible for many to afford. The lithographs will be numbered in a limited edition and sold around the world. The price will be 1,800 Swedish crowns (SEK) for each set (~200 euros, US$270). The lithographs will be released officially in May when the book is released but if anyone is interested in buying this unique artwork then they can pre-order by contacting Olle or me. (The website for Olle’s art is http://www.omart.info/Galleri.html)

When the lithographs are printed separate layers of colour are used. Here you can see a test printing where the only colours are black and blue.

Here Olle is working on transforming the original to a plate that will be used to print the colour green.

When I came to the printer on Tuesday afternoon it was time for the yellow colour. With a practiced and skillful hand Måns Heidvall puts the correct amount of colour onto the rollers.

A last adjustment before the press can be started.

The sheets that have already been printed with the colours black, blue and red begin to be fed into the printing press…

… and the printing is checked

An expectant artist.

Some first prints…

…that are checked by the experts. There were a number of test runs before everything was perfect.

At the end I saw a satisfied artist after the yellow colour had been printed.

(Swedish)
Då Olle Qvennerstedt tackade ja till att illustrera min bok ”Peeking at Peak Oil” blev jag väldigt glad för jag visste då att jag skulle få en av Sveriges skickligaste illustratörer vid min sida. Men jag kunde inte ana att Olle skulle bli helt begeistrad i uppgiften. Sedan vi började med arbetet i Aldelaid, Australien, i november 2010 har vi nästan haft daglig kontakt och den arbetsinsats som Olle har lagt ner på över 100 illustrationer är enorm. Här är lite fakta om Olle från bokens insida:

Olle Qvennerstedt was educated as an illustrator and graphic artist at Berghs Reklamskola in Stockholm from 1961 to 1964. Since then he has been active as an illustrator for, among others, Sweden’s foremost broadsheet newspaper Dagens Nyheter and numerous advertising agencies. Between 1977 and 1981 Olle also worked in animated film. In 1981 he took the step into freelance work with a broad spectrum of commissions and since the early 1990s he has been active as an independent artist. He has now presented over 70 exhibitions of painting, drawing and graphic art both in Sweden and internationally. In the mid-1990s Olle began producing evocative and light-hearted illustrations for Kjell Aleklett’s lectures, and was the obvious choice to illustrate Peeking at Peak Oil.

Genom Olle kom konsten till Peak Oil och i höstas beslutade vi oss för att låta Peak Oil komma till konsten. Vi beslutade att tre av illustrationerna i boken skulle tryckas som litografier. Självklart vill vi att Peak Oil skall bli ett bevingat ord och för att markera detta har Olle skapade en litografi som just heter ”Bevingade ord”. För att det skulle bli ett mästertryck vände vi oss till mästaren själv, Måns Heidvall och SibrienLito i Stockholm. I veckan har vi tryckt och här nedan är en bildkavalkad från tryckningen. De tre Peak Oil litografierna kommer att säljas i en mapp och vi har valt ett pris som markerar att det är konst, men som ändå skall vara möjlig för många att köpa. Litografierna kommer att numreras i en begränsad upplaga och säljas runt hela världen. Priset kommer att bli 1800 kronor för varje mapp (200 euro, 270 dollar). Officiellt släpps trycken då boken släpps i maj, men om någon skulle vara intresserad att köpa dessa unika konsverk går det bra att göra en förhandsbeställning hos Olle eller mig. (Hemsida för Olles konst: http://www.omart.info/Galleri.html)- Litografierna presenteras här ovan.

Offshore drilling begins for methane hydrate

Enligt de scenarier som IPCC presenterade år 2000 så skall metanhydrater vara den största och dominerande naturgasproduktionen år 2100. Om dessa resurser finns i verkligheten vet vi inte men att det finns något vet vi. Japan har nu meddelat att man gör en första test produktion. I artikeln i artikeln i The Japan Time hittar vi följande notering: (http://www.japantimes.co.jp/text/nb20120216a3.html)

Japan began preparatory drilling Wednesday for seabed methane hydrate in the Pacific Ocean off Aichi Prefecture after a one-day delay, officials of Japan Oil, Gas and Metals National Corp. said. A deep-sea drilling vessel from another government-affiliated organization, the Japan Agency for Marine-Earth Science and Technology, started drilling in waters about 1,000 meters deep some 70 to 80 km south of the Atsumi Peninsula, the officials said. If successful, it would be the world’s first seabed output of methane hydrate, a possible new source of energy for Japan.

The vessel Chikyu, which means Earth, will dig about 260 meters or more below the seabed and set up four wells by around late March. One of the wells will be used for methane hydrate production tests and the others will be used to monitor possible changes in the environment resulting from the project, such as temperature variations. Methane hydrate, a sherbet like substance consisting of methane gas trapped in ice below the seabed or permanently frozen ground, is viewed as a promising new energy source. Methane hydrate deposits beneath south central Japan are estimated at around 1 trillion cu. meters, equivalent to more than 10 years of Japan’s consumption of natural gas.

För och emot ”Peak Oil”

Tidningen Aktiespararen har nu publicerat den diskussion som Torbjörn Iwarson , SEBs råvaruchef, och jag hade om Peak Oil den 26 januari. Det är tråkigt att artikeln inte finns tillgänglig på nätet för alla utan bara för de som har Aktiespararen. Jag skall därför citera några stycken ut artikeln.

”Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala, har i några år varnat för att världen har nått produktionstoppen för råolja och att sjunkande produktion får stora effekter på världsekonomin. Han står dock inte oemotsagd. Torbjörn Iwarson, chef för SEB:s råvaruhandel, har en annan syn på framtiden, även om han tror att oljepriset kan stiga en del – särskilt på kort sikt, till följd av den politiska osäkerheten i Irak och Iran.”

Underrubriken till artikeln har rubriken – ekonomen och fysikprofessorn diskuterar råoljans framtid. Under den timma som vi diskuterade blev det uppenbart att min syn på verkligheten där fysiska resurser styr framtiden inte stämde med Torbjörn Iwarsons bild av framtiden. Låt oss gå vidare i texten:

”Kärnan i Kjell Alekletts resonemang är att energikonsumtionen är korrelerad med tillväxten i världen, och om världsekonomin ska växa med 3 procent om året betyder det en fördubbling av resurserna på 23 år – samtidigt som oljan, en väsentlig del av energiresursen i världen, redan har nått sin produktionstopp. Enligt Aleklett är oljekonsumtionen i dag så hög att vi inte klarar att ställa om från oljeberoendet, eftersom de möjliga alternativen är bara marginella jämfört med de 30 miljarder fat olja per år som världen konsumerar i dag.”

Här har vi en liten missuppfattning. En tillväxt med 3% om året medför att ekonomin fördubblas under 23 år men det är inte självklart att nödvändiga resurser måste fördubblas. I utvecklingsländer har vi en direkt koppling till oljan medan den är svagare i industriländer. Tidigare har IEA räknat med att en global ökning med 3 % kräver över 1% ökning av oljekonsumtionen och det gör man fortfarande i sitt ”Current policies scenario”. Men för ”new policies scenario” och ”450 scenario” har man övergett detta tänkande utan att riktigt förklara vad som skall vara drivkraften i ekonomin. Helt klart är att en fördubbling av världsekonomin kräver ökade energiresurser.

Torbjörn Iwarson svarar med att efterfrågan på olja planar ut då ekonomin växer i ett land och han tar som exempel Sydkorea: ”Tag exemplet Sydkorea, som gjorde sitt språng under 40 år och under denna tid gick från 2 till 17 konsumerade fat olja per person och dag. Men sedan dess har konsumtionen planat ut på 17-fatsnivån (nu 19 fat).”

Eftersom största delen av världsbefolkningen befinner sig i den begynnelsefas som Sydkorea befann sig för 40 år sedan skulle detta resonemang medföra en enorm ökning av oljekonsumtionen. Vad det gäller behovet av olja blir citatet det följande: ”Problemet med ökad efterfrågan på olja kommer mänskligheten att lösa – som den alltid gjort”, säger Torbjörn Iwarson.

Mitt svar på detta påstående blir som följer: ”Den som tror att ekonomiska styrmedel denna gång ska få världen att hitta substitut tänker fel. Fyndighetskurvan toppade redan på 1960-talet och inte ens alla oljeriggar som togs i drift på 1980-talet kunde ens i närheten hitta motsvarande fyndigheter som på 1960-talet. Vi har inte ökat oljeproduktionen de fem senaste åren helt enkelt eftersom det inte är möjligt, men samtidigt har vi haft ett efterfrågetryck som drivit upp priserna till dagens nivå”, säger Kjell Aleklett.

Svaret från Iwarson blir ekonomens klassiska svar: ”Peak Oil”-debatten är allvarlig bara om den har konsekvenser för oss, och det har den inte. Människan har alltid hittat substitut innan råvaran vi efterfrågar tar slut. Vi kanske använder naturgas i stället för olja. Den intressantaste teknikutvecklingen just nu är hur skifferoljan i USA kan utvinnas, och denna teknik kommer att nå ut i världen om den behövs, säger Iwarson.

Det är intressant att notera att USA:s energimyndighet skrev ner naturgasreserverna med över 40% en vecka senare.

Diskussionen gick över till att diskutera det framtida oljepriset. ”Du Kjell, som tror att produktionen inte kan möta efterfrågan, måste väl tro på kraftigt ökat oljepris? – Jag tror det finns en topp på 150 dollar per fat, för över denna topp har USA inte längre råd, och eftersom världsekonomin inte tål ett högre oljepris är köp av olja i dag en riskabel investering. Världsekonomin kommer att falla innan oljan når säg 200 dollar per fat, säger han.” Det var intressant att notera att Torbjörn Iwarson inte hade en avvikande uppfattning.

I den efterföljande diskussionen om framtida produktion hävdar jag att det nu är fysikens lagar som bestämmer förändringen men en ekonom har naturligtvis en annan åsikt: – ”Produktionen kommer att öka kraftigt så länge vi eftersträvar olja, säger Iwarson.”

Vi diskuterar möjligheten att göra olja från naturgas och igen har vi delade meningar. Mitt i diskussion kommer till slut det klassiska argument:

”Diskussionen är inte särskilt lättsam, och Torbjörn Iwarson påminner om att experter ända sedan 1860-talet har pratat om att oljan ska ta slut och att den nuvarande diskussionen är bara en i raden av domedagsprofetior. De har aldrig slagit in förr och kommer inte att slå in den här gången heller, resonerar han. – Det intressanta i frågan har hänt under de fem senaste åren. Mellan 1999 och 2005 hade vi en ökning av produktionen med 9 miljoner fat olja per dag. Nästa femårsperiod hade vi ingen ökning alls. Detta har skett samtidigt som länderna som exporterar olja har börjat konsumera mer själva, vilket minskar mängden tillgänglig olja på exportmarknaden. Jag anser att vi hade ”Peak Export Oil” redan 2005. Om tio år kan västvärlden konsumera ungefär hälften av vad vi gjorde 2005, vilket betyder att vi redan nu måste ställa om till ett liv som inte konsumerar lika mycket energi, säger Aleklett. Torbjörn Iwarson håller inte alls med. Han räknar med att vi klarar det – precis som vi alltid klarat sådana här tekniska utmaningar.”

Detta är en del av artikeln och jag hoppas att den snart skall vara tillgänglig för oss alla. Författaren till artikeln Ulf Pettersson avslutar så här: ”Frågan om oljan är högaktuell, och vem av de två som får rätt återstår att se. Vi behöver dock inte vänta särskilt länge på svaret – kanske bara ett tiotal år.”

Springer begins to sell Peeking at Peak Oil / Springer börjar att sälja Peeking at Peak Oil

At the moment I am in Bergen, Norway, to deliver lectures for the energy company BKK and for the Energy Forum in Bergen. The latter event was open to the public and, to my amazement, one person in the audience told me that he had ordered a copy of my book Peeking at Peak Oil on behalf of the Norwegian School of Economics and Business Administration in Bergen. I did not know that the book was already on sale and when I looked at website of the publisher, Springer, I found the following:

http://www.springer.com/environment/environmental+management/book/978-1-4614-3423-8

What most surprises me is that it was an economist that possibly was the first to purchase my book. However, that bodes well for the future. Springer’s advertising for the book at the website states the following:

“Exposes the facts and implications of the most “inconvenient truth” in science. Highlights the major social and economic impacts of the Peak of the Oil Age.
Provides an authoritative introduction in easy-to-understand language.
Features original illustrations by one of Sweden’s leading graphic artists, Olle Qvennerstedt

“The term “Peak Oil” was born in January 2001 when Colin Campbell formed the Association for the Study of Peak Oil & Gas (ASPO). Now, Peak Oil is used thousands of times a day by journalists, politicians, industry leaders, economists, scientists and countless others around the globe. Peak Oil is not the end of oil but it tells us the end is in sight. Anyone interested in food production, economic growth, climate change or global security needs to understand this new reality.

“In Peeking at Peak Oil Professor Kjell Aleklett, President of ASPO International and head of the world’s leading research group on Peak Oil, describes the decade-long journey of Peak Oil from extremist fringe theory to today’s accepted fact: Global oil production is entering terminal decline. He explains everything you need to know about Peak Oil and its world-changing consequences from an insider’s perspective. In simple steps, Kjell tells us how oil is formed, discovered and produced. He uses science to reveal the errors and deceit of national and international oil authorities, companies and governments too terrified to admit the truth. He describes his personal involvement in the intrigues of the past decade.

“What happens when a handful of giant oil fields containing two thirds of our planet’s oil become depleted? Will major oil consumers such as the EU and US face rationing within a decade? Will oil producing nations conserve their own oil when they realize that no one can export oil to them in the future? Does Peak Oil mean Peak Economic Growth? If you want to know the real story about energy today and what the future has in store, then you need to be “Peeking at Peak Oil”.”

[In Swedish]

Just nu är jag I Bergen, Norge, för att hålla föredrag för energibolaget BKK och för Energiforum i Bergen. Det senare var för allmänheten och till min förvåning berättade en av åhörarna att han hade beställt till Norges Handelshögskola i Bergen ett exemplar av min bok Peeking at Peak Oil. Jag visste inte att den nu fanns till försäljning men då jag tittade på Springers hemsida hittade jag den: försäljning

http://www.springer.com/environment/environmental+management/book/978-1-4614-3423-8

Vad som förvånar mig är att det blev ekonomer som kanske köpte det första exemplaret men det lovar gott för framtiden. Så här vill Springer marknadsföra boken:

Exposes the facts and implications of the most “inconvenient truth” in science
Highlights the major social and economic impacts of the Peak of the Oil Age
Provides an authoritative introduction in easy-to-understand language
Features original illustrations by one of Sweden’s leading graphic artists, Olle Qvennerstedt

The term “Peak Oil” was born in January 2001 when Colin Campbell formed the Association for the Study of Peak Oil & Gas (ASPO). Now, Peak Oil is used thousands of times a day by journalists, politicians, industry leaders, economists, scientists and countless others around the globe. Peak Oil is not the end of oil but it tells us the end is in sight. Anyone interested in food production, economic growth, climate change or global security needs to understand this new reality.

In Peeking at Peak Oil Professor Kjell Aleklett, President of ASPO International and head of the world’s leading research group on Peak Oil, describes the decade-long journey of Peak Oil from extremist fringe theory to today’s accepted fact: Global oil production is entering terminal decline. He explains everything you need to know about Peak Oil and its world-changing consequences from an insider’s perspective. In simple steps, Kjell tells us how oil is formed, discovered and produced. He uses science to reveal the errors and deceit of national and international oil authorities, companies and governments too terrified to admit the truth. He describes his personal involvement in the intrigues of the past decade.

What happens when a handful of giant oil fields containing two thirds of our planet’s oil become depleted? Will major oil consumers such as the EU and US face rationing within a decade? Will oil producing nations conserve their own oil when they realize that no one can export oil to them in the future? Does Peak Oil mean Peak Economic Growth? If you want to know the real story about energy today and what the future has in store, then you need to be “Peeking at Peak Oil”.

An interesting week with Peak Oil / En intressant vecka med Peak Oil

It has been an interesting week in the oil area. The fact that Springer [the publisher of Kjell’s coming book] pressed the start button last week meant that they wanted additional information during the weekend. Then they thought that the text on the back cover of the book was too long and so they reduced it and wanted our opinion.

Last autumn I received an inquiry regarding whether I could speak at “Cisterndagarna” [literally, “the tank days”] and had no idea what it was about. Now after Tuesday’s symposium I have discovered a completely new business within the oil branch. Owning large oil storage capacity has become a profitable activity. Normally, the oil market operates so that one can buy and sell oil on a daily basis and be certain that, nevertheless, at the end of the day one does not own any oil. In this way oil is sold around nine times before it is finally used. Alternatively, one can actually buy oil at an attractive price and store it to sell later at a higher price. An oil tanker carries around 2,000,000 barrels so playing this game requires a lot of cash but it can also lead to enormous profits. One of the players that I spoke to had storage capacity of this order and told me that, at the moment, their storage held oil bought at $86 per barrel that could be sold at a profit of over $25 per barrel, i.e. a total profit of $50 million. Before the symposium one of the participants approached me and asked if I recognized him. I had to confess that I could not put a name to the face. It turned out to be an old classmate from school.

The week concluded with two days in Oslo as a guest of Nordea Norway [a bank]. Every year they hold a winter concert for their most important customers that is preceded by a symposium with a particular theme. This year’s theme was variation in energy prices. The concept of the symposium is that it should feature a person from within the particular industry, a representative of the investors and also an academic. The industry’s man was Svein Richard Brandtzäg, the CEO of Norsk Hydro. Some years ago Norsk Hydro sold their oil business to Statoil and today they concentrate on production of aluminium. They are by any measure Norway’s largest consumer of electricity – they consume nearly half of all the electricity produced in Norway. Brandtzäg took up an issue of which many are unaware, namely that one can re-release from aluminium much of the energy that was used in producing it. In this way, metallic aluminium can be regarded as a form of stored, renewable energy. In future you may be able to drink a can of Coca Cola and then crush the can and use it as a source of energy for your computer.

The representative of the investors was Tom Vidar Rygh, who described how there is a great need for investment in Norwegian oil production. The reason is quite obvious. Norway’s oilfields are ageing and new technology is required to extract the last drops. He also described the Norwegian state’s subsidization of oil exploration. A company that performs drilling costing $x million is refunded 78% of those expenses. It is these subsidies that made it possible for Lundin Petroleum to be active in Norway. Regarding new discoveries I heard during my days in Oslo that Lundin had recently found a field that Elf missed by 20 metres in the 1970s. Lundin’s geologists received high praise. It remains to be seen how large the discovery will be in reality but it was interesting to hear that the field should have been discovered so long ago. That means that the probability of finding new fields in the area is lower than usual since the area has already been examined for potential oil reserves. Apparently not everyone is as sloppy as Elf was.

My contribution was an excerpt from the approximately two hours of material that I usually include in a lecture. I will not describe it in detail but will move on immediately to the debate that followed. The moderator of the debate was Eivind Reiten who was head of Norsk Hydro when they were also engaged in oil production. To my surprise he did not oppose the concept of Peak Oil but, instead, showed that he understood it. His long term perspective definitely saw Peak Oil. As usual, the economists in the debate had a short term perspective and the issue for them was what investors should do. The Government Pension Fund of Norway was brought up in the debate and, of course, I was told that they want to buy the entire Swedish stock exchange. My reply was that I did not believe we Swedes wanted to sell everything to Norway and that, for now, Norway cannot force us to sell.

On Friday I had individual discussions with people from Nordea. To conclude I can assert that my visit to Oslo left an impression on the company and it is now time for them to prepare for Peak Oil.

[In Swedish]

Det har vari en intressant vecka i oljans tecken. Det faktum att Springer tryckte på produktionsknappen förra veckan innebar att man vill ha kompletterande uppgifter under helgen. Sedan var det baksidetexen som var för låg och man bantade ner den och vill ha våra synpunker.

Då jag i höstas fick en förfrågan om jag kunde prata på Cisterndagarna hade jag inte en aning om vad det rörde sig om. Nu efter tisdagens seminarium har jag upptäckt en helt ny affärsverksamhet inom oljebranschen. Att vara ägare till stora lagerutrymmen för olja har blivit en lönsam affär. Man kan dagligen köpa och sälja olja och vara säker på vid dagen slut att man inte rent fysiskt äger någon olja. På så sätt säljs den olja som dagligen används cirka 9 gånger. Man kan också köpa olja i verkligheten för ett attraktivt pris och sedan lagra den under en tid tills oljan blivet dyrare. En oljetanker är ca 2.000.000 fat så det krävs kontanter, men det kan också bli ofantliga vinster. En av aktörerna som jag pratade med har just lagerutrymmen i denna storlek och berättade att just nu finns det olja i lagret som någon köpt för 86$ per och nu kan den säljas med en vinst på över 25$ per fat dvs med 50 miljoner dollar. Innan seminariet som en av deltagarna fram och undrade om jag kände igen honom och jag måste erkänna att det inte fanns ett namn förknippat med ansiktet. Det visade sig vara en gammal klasskamrat från realskolan.

Veckans avslutades med två dagar i Oslo som gäst hos Nordea Norge. Varje år har man en vinterkonsert för sina viktigaste kunder som inleds med ett seminarium med ett speciellt tema. Årets tema var energiprisernas variationer. Konceptet är att det skall vara en person från industrin, en representerande investerarna och en akademiker. Industrins man var Svein Richard Brandtzäg, CEO för Norsk Hydro. För några år sedan sålde man sin oljeverksamhet till Statoli och idag har man koncentrerat sig på aluminium tillverkning. Man använder el från vattenkraft för att tillverka aluminium och är utan jämförelse Norges störsa elkonsument, nästan hälften av all el som produceras i Norge. Brandtzäg tog upp något som många inte är medvetna om nämligen att man kan frigöra den energi so gått tå att göra aluminium och på så sätt kan man betrakta aluminium som lagrad förnybar energi. I framtiden kan man dricka en burk Coca-Cola och sedan skrynkla ihop burken och använda den som energikälla för sin dator.

Investerarnas representant var Tom Vidar Rygh, som berättade att det fanns stora investeringsbehov på Norsk sockel. Anledning är ganska uppenbar. Fälten börjar bli gamla så nu krävs det ny teknologi för att få ut de sista dropparna. Han berättade också om Norska statens subventioner av letning av olja. Ett bolag som borrar för x miljoner dollar ett år får nästa år tillbaka 78 procent av dessa utgifter. Det är denna nya subvention som gjorde det möjligt för Lundin Petroleum att bli aktiva i Norge. Vad det gäller den nya fyndigheten hörde jag under mina dagar i Oslo att det franska bolaget Elf missade fältet med 20 meter på 1970-talet och Lundins geologer prisades högt. Det återstår att se hur stor fyndigheten bli i verkligheten men det är intressant att höra att fältet bord ha upptäckts på 1970-talet. Det betyder att sannorlikheten att hitta nya liknande fält i området är mindre då man redan lundersökt potentiella reserver. Alla har inte varit lika slarviga som Elf.

Mitt bidrag blev ett utdrag av de ca 2 timmar som finns som bas för mina föredrag och jag går inte in på detaljer utan direkt till den efterföljande debatten. Moderator var Eivind Reiten, som var chef för Norsk Hydro då de också utvann olja. Till min förvåning gick han inte till svars mot Peak Oil utan snarare visade han en förståelse och det långsiktiga perspektivet var definitivt Peak Oil. Som vanligt hade ekonomerna i debatten ett kortsiktigt perspektiv och frågan är hur man som investerare skall ställa sig. Norska oljefonden kom upp till debatt och naturligtvis fick jag höra att man kan om man vill köpa hela den svenska börsen. Min replik blev att jag inte tror att vi svenska vill sälja allt till Norge och än så länge kan Norge inte tvinga oss att sälja.

Fredagen blev individuella diskussioner med folk från Nordea och som slutord kan jag påstå att mitt besök i Oslo gjort avtryck på bolaget och det gäller nu att planera för Peak Oil.

Petroleum Production and Exploration: Approaching the End of Cheap Oil with Bottom-Up Modeling

Today was a great day. My Ph.D. student Kristofer Jakobsson made officially submitted his thesis Petroleum Production and Exploration: Approaching the End of Cheap Oil with Bottom-Up Modeling by the very old tradition of nailing it to our university’s thesis board. Apart from the nailed copy, the thesis is available for download from Uppsala University. If you are interested in reading it you can use this link: Download thesis: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:476

The official defense of the thesis will occur on Friday February 24 09:15 at the Ångström laboratory and is open for anyone interested to attend. The official university opponent will be Roger Bezdek, who is one of the authors of the book “The Impending World Energy Mess: What It Is and What It Means to You”.

Abstract:

The theme of this thesis is the depletion of petroleum (crude oil and natural gas). Are there reasons to be concerned about an ‘end of cheap oil’ in the near future? There is a lively debate regarding this issue. The debate is sometimes described as a clash of ‘concerned’ natural scientists and ‘unconcerned’ economists. However, this clash is both harmful and unnecessary. The views of natural scientists and economists can and should be reconciled. At the micro-level, geological and physical factors (such as diminishing reservoir productivity) are parameters in the producer’s economic optimization problem. Bottom-up modeling therefore appears to hold more promise for forming a common understanding of depletion than prevailing top-down models, such as the controversial Hubbert model.

The appended papers treat various aspects of petroleum depletion: critical examination of top-down scenarios (I); bottom-up economic and geologic modeling of regional production (II); review of published bottom-up models and sensitivity analysis (III); simulation of success rates and expectations in oil exploration (IV); bottom-up scenarios of future natural gas production in Norway (V) and Russia (VI); empirical analysis of production profiles of giant oil fields (VII).

Bottom-up models have the potential to be accepted by scientists from different disciplines, and they enable interpretable sensitivity analyses. They are, however, not likely to reduce quantitative uncertainty in long-term scenarios. There is theoretical evidence of the possibility that petroleum scarcity occurs long before the recoverable resource is close to exhaustion. This result is a consequence of both geological and economical factors. Several arguments for an ‘unconcerned’ view are at best uncertain, and at worst relying on questionable assumptions (analyzing reserves rather than production flows, using irrelevant reserve definitions, using average cost instead of marginal cost). The considerable uncertainty regarding an issue of such importance is in itself a cause for concern.

Disputation:

2012-02-24, Häggsalen, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala, 09:15 (Engelska)