Pressinformation från Uppsala universitet: Seminarium om oljan, framtiden och klimatet

Seminarium om oljan, framtiden och klimatet
(pressinformation)
[Publicerad 2009-11-11]

De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.

International Energy Agency (IEA), som är ett organ under OECD, presenterade den 10 november i London sina prognoser om framtida produktion av olja, naturgas och kol. Samma dag publicerade The Guardian en artikel där en anonym tjänsteman hävdar att IEA medvetet varit för optimistiska i sina prognoser under påtryckning av USA. Han nämner särskilt produktion från de oljefält som är i produktion idag och förväntad produktion från fält som man fortfarande inte har hittat.

Forskargruppen i globala energisystem vid Uppsala universitet har under året publicerat ett antal artiklar där villkor för produktion av olja, naturgas och kol beskrivits. Baserat på dessa artiklar har man gjort en vetenskaplig analys av de prognoser som IEA presenterar i sin skrift World Energy Outlook. Artikeln blev i måndags godkänd för publicering i tidskriften Energy Policy. Resultaten av undersökningarna bekräftar The Guardians uppgifter, att IEA:s beräknade produktion är för optimistisk.

- Slutsatsen är att det bara går att verifiera 75 procent av den produktion som IEA hävdar och detta medför att världen nu nått maximal oljeproduktion, säger professor Kjell Aleklett vid Uppsala universitet.

I förlängningen medför detta att de utsläppsscenarier som IPCC använder för beräkning av klimatförändringar är överdrivna, menar Kjell Aleklett. Forskargruppen har också i en tidigare artikel som gäller kolproduktionen i USA visat att de scenarier som skall ge de högsta temperaturökningarna i framtiden enligt IPCC inte kan bli verklighet i framtiden.

- För det framtida globala klimatet är dessa forskningsresultat mycket positiva eftersom det betyder att möjligheterna att stabilisera ökningen av den globala temperaturen till 2 grader ökar markant.

- Men våra beräkningar visar att det inte finns en framtid med ständigt ökad användning av fossila bränslen, vare sig olja, gas eller olja. Vi får en helt ny spelplan för energiförsörjningen, världen behöver nya globala energisystem. Det innebär att resurser för energiforskning måste ökas dramatiskt, säger Kjell Aleklett.

Tid och plats för seminarium: Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, torsdagen den 12 november 2009, kl. 15.15.

Kontaktperson: Professor Kjell Aleklett, 070 425 06 04, kjell.aleklett@fysast.uu.se

Anneli Waara

Comments on “Key oil figures were distorted by US pressure, says whistleblower”, The Guardian

I am not surprised that some within the IEA have leaked this news. Rather, it is astonishing that this has not become known earlier. (See the article in the Guardian: Key oil figures were distorted by US pressure, says whistleblower.)

The article ”The Peak and Decline of World Oil and Gas Production” was published as long ago as 2003 in the scientific journal Minerals and Energy – Raw Materials Report by Kjell Aleklett and Colin C. Campbell (Volume 18, Number 1, 2003 , pp. 5-20[16].) It was the first “peer reviewed” article to discuss Peak Oil.

That article was read in 2007 by representatives of the “Global Transport Forum” of the OECD and they gave me the task of writing the report, ”Peak Oil and the Evolving Strategies of Oil Importing and Exporting Countries”. This report was one of those discussed at a round table meeting that was held in the IEA’s conference room in Paris. At that opportunity, in November 2007, I had a number of private conversations with officers of the IEA. The revelations now reported in the Guardian were revealed to me then under the promise that I not name the source. I had earlier heard the same thing from another officer from Norway who, at the time he spoke of the pressure being applied by the USA, was working for the IEA. Since these anecdotes were not scientific evidence I never made use of the information other than as inspiration to continue our own research.

Earlier, following a suggestion by Colin Campbell, I had communicated to Sweden’s delegate at the IEA that Sweden should leave the IEA since it was deceiving the world and this would have serious consequences globally. I also asked how they could approve of something like the World Energy Outlook that was so in error. I had previously posted an analysis of World Outlook 2004 on ASPO’s homepage. In the discussion that followed it was revealed that the USA was applying pressure. The pressure was that the IEA should consider the prognoses that USA’s Energy Information Agency releases half a year earlier as guidelines for the IEA report. In connection with this I can mention that, in 2003, we received financial support from [Sweden’s] Energy Authority to begin the research that has now resulted in our publication “Peak of the Oil Age” and that Sweden’s Energy Authority also financed the first Peak Oil conference (ASPO) that we held in Uppsala in 2002.

After meeting with the Swedish delegate I have, at various times, communicated my view that Guy Caruso (who was then responsible for the EIA and its prognoses) was one of the world’s most dangerous people. Today a great deal of the responsibility for this situation rests with him. I have also asserted that I did not think that the level of competence within the IEA could be so low that all of its officers believed in what they have been presenting. What these faulty analyses will cost the world in the future is difficult to estimate but all the crisis packages that are currently in place are presumably a smaller part of that cost. In our publication ”How reasonable are oil production scenarios from public agencies?” we have shown that the IEA’s future prognoses are erroneous.

One consequence of that which has now been revealed is that the emissions scenarios that the IPCC has advanced for calculating future carbon dioxide production from oil can never reflect reality. Before the round table conference in Paris I was also given the task by the OECD of writing another report, ”Reserve driven forecasts for oil, gas and coal and limits in carbon dioxide emissions”. In connection with the Global Transport Forum in Leipzig in 2008 I met the chairperson for the IPCC, Rajendra Kumar Pachauri, and gave him a copy of this report. The subsequent interest from the IPCC’s side can be described as absolutely zero.

I would also like to highlight the fact that, in 2005, I was invited to the House of Representatives to give testimony about Peak Oil. (The testimony)

It is time for President Obama to establish a commission to undertake a detailed investigation of the EIA’s activities and establish the truth. It is extremely important that the members of this commission have no associations with the oil industry.

(Swedish)

Jag är inte förvånad att någon inom IEA läcker denna nyhet. Det är snarare förvånande att den inte kommit tidigare. Läs artikel i The Guardian: Key oil figures were distorted by US pressure, says whistleblower.

Redan 2003 publicerades artikeln ”The Peak and Decline of World Oil and Gas Production” i den vetenskapliga tidskriften, Minerals and Energy – Raw Materials Report, Kjell Aleklett and Colin C. Campbell , Volume 18, Number 1, 2003 , pp. 5-20(16). Det är den första ”peer” reviderade artikel som diskuterar Peak Oil.

Denna artikel lästes 2007 av representanter för ”Global Transport Forum”, OECD, och man gav mig i uppdrag att skriva rapporten ”Peak Oil and the Evolving Strategies of Oil Importing and Exporting Countries” . Rapporten var en av de rapporter som diskuterades vid ett rundabordsmöte vid EIA:s huvudkontor i Paris. Vid det tillfället, november 2007, hade jag personliga diskussioner med tjänstemän vid IEA och det som nu rapporterades i The Guardian rapporterades då till mig, under löfte att inte nämna källan. Jag hade tidigare hört samma sak från en annan tjänsteman från Norge, som vid det tillfälle då han berättade om USA:s påtryckningar, arbetade med analyser för IEA. Eftersom detta inte är forskning har jag inte använt mig av denna information, men informationen har naturligtvis varit inspiration för att arbeta vidare med vår forskning.

Tidigare har hade jag på förslag av Colin Campbell framfört till Sveriges delegat vid IEA att Sverige borde lämna IEA eftersom man förde världen bakom ljuset och att detta skulle få alvarliga konsekvenser för världen. Jag frågade också hur han kunde godkänna något som så uppenbart var felaktigt. Jag hade tidigare analyserat World Energy Outlook 2004 på ASPOS hemsida. Av den diskussion som följde framkom det att USA utövade påtryckningar. Varje år på våren publicerar Energy Information Administrtion sin prognos och då vet man också vilken påtryckning det finns från USA. Kan i detta sammanhang nämna att vi 2003 fick medel från Energimyndigheten för att påbörja den forskning som nu lett fram till publikationen ”Peak of the Oil Age”, och att Sveriges energimyndighet var med och finansierade den första Peak Oil konferensen (ASPO) som vi hade i Uppsala år 2002.

Efter mötet med den Svenske delegaten har jag vid olika tillfällen framfört åsikten att Guy Caruso, då ansvarig för EIA och deras prognoser, var en av världens farligaste personer. Idag vilar ett stort ansvar på hans axlar. Jag har också hävdat att jag inte tror att kompetensen inom IEA skulle vara så dålig så att alla verkligen trodde på vad man presenterade. Vad dessa felaktiga analyser i framtiden kommer att kosta världen är svårt att uppskatta, men alla de krispaket som nu existerar är förmodligen den mindre prislappen. I vår publikation ” How reasonable are oil production scenarios from public agencies?”, visar vi att man vid IEA gör felaktig prognoser om framtiden.

Konsekvensen av det som nu framkommit medför att de utsläppsscenarier som IPCC rekommenderar för beräkningar av framtidens koldioxid från olja aldrig kan bli verklighet. Inför rundabordskonferensen i Paris fick jag också i uppdrag av OECD att skriva en annan rapport, ”Reserve driven forecasts for oil, gas and coal and limits in carbon dioxide emissions”. I samband med Global Transport Forum i Leipzig 2008 träffade jag ordförande för IPCC, Rajendra Kumar Pachauri, och överlämnade ett exemplar. Intresset från IPCC:sss sida har varit absolut noll.

Det är dags för President Obama att tillsätta en kommission som gör en detaljerad undersökning av EIA:s verksamhet och vad som är verklighet. Det är enormt viktigt att medlemmar i kommissionen inte har något samröre med oljeindustrin.

The Peak of the Oil Age – The Uppsala World Energy Outlook

I have sent the following message to our Energy Minister via the [Swedish] Parliament’s registrar:

Dear Energy Minister Maud Olofsson,

For the past 6 years the Global Energy Systems research group at Uppsala University, www.fysast.uu.se/ges, has conducted research on fossil fuel reserves and future production from these. In a number of scientific publications we have defined the parameters that are significant for production. Today, 9 November 2009, the international scientific journal Energy Policy has accepted for publication our article titled, “The Peak of the Oil Age – analyzing the world oil production Reference Scenario in World Energy Outlook 2008”.
.
Our analysis shows that the International Energy Agency (IEA) uses parameters in its calculations that cannot be supported on scientific grounds. For the year 2030, our scientifically-based calculations show that production of oil will be 25 million barrels per day lower than stated by the IEA.

This means that we have now reached the maximum rate of global oil production, Peak Oil. This will affect future economic development and carbon dioxide emissions. The article can be accessed at http://www.tsl.uu.se/uhdsg/Publications/PeakOilAge.pdf

The same message has also been sent to the general director of the Energy Authority, Tomas Kåberger.

(Swedish)

Via regeringens registrator har jag skickat följande meddelande till vår energiminister:

Bästa energiminister Maud Olofsson!

Under en period av 6 år har Globala Energisystem vid Uppsala universitet, www.fysast.uu.se/ges, bedrivit forskning om fossila reserver och framtida produktion av fossila bränslen. I ett antal vetenskapliga publikationer har vi definierat parametrar av betydelse för produktionen. I dag den 9 november 2009 har den internationella vetenskapliga tidskriften Energy Policy accepterat vår artikel ”The Peak of the Oil Age – analyzing the world oil production Reference Scenario in World Energy Outlook 2008”.

Vår analys visar att International Energy Agency (IEA) i sina beräkningar använder parametrar som inte kan styrkas på vetenskapliga grunder. För år 2030 visar våra beräkningar, baserade på vetenskapliga grunder, att produktionen av olja kommer att vara 25 miljoner fat om dagen lägre än vad IEA anger.

Det betyder att vi nu har nått maximal global oljeproduktion, Peak Oil. Detta kommer att påverka framtida ekonomisk utveckling och utsläpp av koldioxid. Artikeln finns tillgänglig på adressen: http://www.tsl.uu.se/uhdsg/Publications/PeakOilAge.pdf

Samma meddelande har också skickats till Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger

The visit to Sweden’s Parliament / Besöket i Sveriges riksdag

The invitation to the symposium in parliament on 4 November had been extended to members of parliament and others working in the parliament building. The symposium was an initiative of the Moderates [a “conservative” political party in Sweden that would, nevertheless, be regarded as left-of-centre relative to politics in most English-speaking nations, ML]. The meeting room that was booked had capacity for 36 people and most of the seats were occupied when we began our presentation. Only members of parliament from the Moderates and the Christian Democrats were present and it amazes me that the organizer’s political affiliation is thought to limit who can attend.

Those that attended engaged in a very interesting discussion about our research and we hope that this interest will spread to others as ripples spread on water. On Friday, our presentations will be posted on our research group’s website (www.fysast.uu.se/ges) so that the participants and others can see what we discussed. The most common comment from the participants was that our research is very interesting.

(Swedish)

Inbjudan till seminariet i riksdagen den 4 november hade gått ut till riksdagsmän och andra som arbetade i riksdagshuset och det var Moderaterna som var initiativtagare. Sammanträdesrummet som var bokat kunde ta 36 personer och de flesta av stolarna runt bordet var upptagna då vi började vår presentation. Vad det gäller riksdagsmän var det bara Moderaterna och Kristdemokraterna som var representerade och det förvånar mig att arrangörernas politiska färg tycks begränsa vilka som kommer.

De som var där hade en mycket intressant diskussion runt vår forskning och vi hoppas att detta intresse kommer att sprida sig till andra som ringar på vattnet. Våra presentationer kommer under fredagen att läggas ut på vår grupps hemsida (www.fysast.uu.se/ges) så att deltagare och andra kan ta del av det vi diskuterade. Den vanligaste kommentaren från deltagarna var att vår forskning är mycket intressant.

The Climate Question at DN-debate and UNT-debate [Swedish newspaper debate columns] / Klimatfrågan på DN-debatt och UNT-debatt

In today’s Dagens Nyheter [DN, Sweden’s largest circulation daily newspaper] Prime Minister Fredrik Reinfeldt has written on the climate question and in Uppsala Nya Tidning [UNT, Uppsala’s daily newspaper] the text from my previous blog entry has been published. Now we can compare both texts. To start with we discussed the EU’s decision on the climate question. The prime minister also discussed emission levels for the year 2050 and asserted that the UN’s target of 2 degrees requires a decrease in global emissions by 50% compared with 1990 levels. For the EU’s future plans he revealed that, last week, they set an own long-term target for emissions reductions. It is a reduction by 80-95% by 2050 and “therefore, other developed nations must now demonstrate similar leadership”.

In terms of concrete “mid-term goals” (which I interpret as meaning by 2020) these can be attained “by simple means”. They can “be reached substantially by energy savings and increased efficiency”.

The EU delegation’s trip to the USA then continues on to India and the message they will deliver to the Indian government is that the EU has nothing against increased economic welfare in India but that it must not occur through increased emissions of carbon dioxide. When Sweden built its welfare state during the 25 years from 1945 to 1970 our fossil fuel use increased by 1000% (one thousand percent). The requirement from the EU, (that itself bathes in fossil energy), is that India shall not continue with the development that it has begun – namely to increase its welfare with the aid of fossil energy.

Finally, the prime minister discussed his planned trip to China but, in doing so, his wagging index finger was not as apparent as when he discussed India’s future. He asserted that China, (23% of the world’s population), has just passed the USA (5% of the world’s population) in terms of carbon dioxide emissions. The message to China is “set more ambitious targets so that your emissions peak by 2020”. I have written earlier about our collaboration with China Petroleum University in studies of future production of oil, natural gas and coal in China. For coal we predict a production maximum around 2020 and we have just submitted an article for publication in a scientific journal that shows that oil production will also reach its maximum at that time. Their carbon dioxide emissions from domestic fossil fuel production should peak around 2020 but China also wants a share of the fossil energy that that we currently use for our welfare and with the economic power that they now have they are going to get it.

As I predicted in my previous blog entry the prime minister offers no concrete suggestions but, rather, a mass of words in pretty packaging. It would be interesting to hear what Prime Minister Reinfeldt’s views are on my concrete proposal to build a new railway around Africa’s coast.

(Swedish)

På dagens DN-debatt har statsminister Fredrik Reinfeldt fått ordet i klimatfrågan och i Uppsala Nya Tidning finns infört en omskrivning av min blogg från i går. Vi kan nu jämföra de båda inläggen. Inledningsvis diskuterar vi EU:s beslut i klimatfrågan. Statsministern diskuterar dessutom utsläppsnivåer för år 2050 och konstaterar att FN:s tvågraders mål kräver minskade globala utsläpp med 50% jämfört med år 1990. Vad det gäller EU:s framtidsplaner framkommer att man förra veckan satte ett eget långsiktigt mål för utsläppsminskningen och målet är en minskning med 80 till 95 procent år 2050, och ”därför måste nu andra utvecklade länder visa samma ledarskap”.

Vad det gäller konkreta ”mål på medellång sikt”, vilket jag tolkar som år 2020, så kan de nås ”med enkla medel”. De kan i ”allt väsentligt nås genom energisparande och effektiviseringar”.

Resan till USA fortsätter sedan till Indien och budskapet till den Indiska regeringen är att EU har ingenting emot att välfärden ökar i Indien, men det får inte ske med ökade utsläpp av koldioxid. Då Sverige byggde välfärdsstaten under 25 år från 1945 till 1970 ökade vi vår fossila energianvändning med 1000% (tusen procent), kravet från EU, som badar i fossil energi, är att Indien inte skall fortsätta på den utveckling som man påbörjat, nämligen att öka sin välfärd med hjälp av fossil energi.

Avslutningsvis diskuterar statsministern sin planerade resa till Kina men nu blir inte pekfingret lika tydligt som då han diskuterade Indiens framtid. Han konstaterar att Kina, 23 procent av världens befolkning, just passerat USA, 5 procent av världens befolkning, vad det gäller koldioxidutsläpp. Budskapet till Kina är: ”Höj ambitionerna så att utsläppen når sin topp senast 2020”. Jag har tidigare nämnt att vi har samarbete med China Petroleum University vad det gäller studier av framtida produktion av olja, naturgas och kol i Kina. Vad det gäller kolproduktion ser vi ett maximum runt år 2020 och vi har just skickat in en artikel som visar att oljeproduktionen också har nått sitt maximum då. Vad det gäller inhemsk producerad koldioxid blir det ett maximum runt år 2020, men Kina vill också ha en del av den fossila energi som vi nu använder för vår välfärd och med den ekonomiska makt som man har kommer man att förse sig.

Som jag förutspådde i mitt inlägg finns det inga konkreta förslag utan bara ett staplande av ord i en fin förpackning. Det skulle vara intressant att höra vad statsminister Reinfeldt har för åsikter om mitt konkreta förslag om att bygga en ny järnväg längs Afrikas kust.

The EU’s climate change offer to the USA and a railway around the coast of Africa

Until 1 January 2010 Sweden holds the presidency of the EU. This means that Sweden’s Prime Minister Fredrik Reinfeldt is head of the EU-delegation that today travels to the USA for a summit on climate between the EU and the USA on Wednesday. Reinfeldt will meet president Obama today and can then present the offer that the EU nations agreed on last week.

In terms of emissions the offer is: The EU nations commit to, as a whole, reduce emissions by 30% by 2020 as calculated from the level of emissions in 1990. But there is one condition – other nations must make equivalent commitments in a climate change treaty that is binding under international law.

There is also a price tag that comes with the treaty and it concerns the total cost to aid the poorest nations to reduce their emissions. The price is at least 100 billion Euros per year until 2020. (A euro costs 1,5 dollar and a little more than ten Swedish crown – 1 € = $1,5 = 10.4 SK.) They also consider that this financing of climate change measures is a precondition for a treaty in Copenhagen and that 25-50% of this sum will come from the richest nations. The EU nations are willing to bear “a just proportion of the costs”.

President Obama does not have a mandate from the Senate to negotiate on a binding treaty and if he does not obtain it before the negotiations in Copenhagen it is doubtful that he will attend. Maybe the trip to Copenhagen to get the Olympic Games to Chicago had greater priority.

I the EU-family there are a number of nations from the former Soviet sphere of influence and their emissions per resident in 1990 were clearly greater than Western Europe’s. As an example it has been enormously costly to unite the former FDR and GDR but in terms of starting positions in the climate negotiations this has been a stroke of luck. It takes a bit of effort to find out what the actual numbers are but I will return to this point.

For the poorest nations, the nature of our current economic system means that they must increase their emissions in order to improve their standard of living. Take China as an example. That the richest nations will pay for less than 50% of the costs needed to allow economic growth in the poorest nations without the latter increasing their rightful proportion of emissions is not sufficient.

As usual the EU position is a mass of words without concrete proposals and therefore I would like to make a concrete suggestion to discuss in USA – The EU will pay part of a railway around the coast of Africa. The railway network between the EU nations is today the EU’s greatest infrastructural advantage. In Africa the former colonial nations of the EU built railways from the interior to the coast. The main purpose of these was to transport raw materials to waiting ships that would then take them to the colonial nations to increase their wealth. By building a modern railway around the coast and power it with renewable electricity they would create the possibility of climate-friendly trade between Africa’s nations and also the possibility of social cohesion.

Then the question is – What can USA offer?

(Swedish)

Fram till 1 januari 2010 är Sverige ordförandeland för EU och det betyder att Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt också är ordförande för den EU-delegation som idag reser över till USA för ett klimattoppmöte på onsdag mellan EU och USA. Redan idag träffar han president Obama och kan då presentera det bud om EU-länderna enades om i förra veckan.

Vad det gäller utsläpp är budet: EU-länderna åtar sig att tillsammans minska utsläppen med 30% till år 2020 räknat från nivån år 1990. Men det finns ett villkor: Andra länder måste göra motsvarande åtaganden i ett folkrättsligt bindande klimatavtal.

Det finns också en prislapp som följer med avtalet och det gäller totalkostnaden för att hjälpa de fattigaste länderna att minska sina utsläpp och det rör sig om minst 100 miljarder euro per år fram till 2020 (en euro kostar lite mer än tio kronor; 1 € = 10.2 SK). Man anser också att denna klimatfinansiering är en förutsättning för ett avtal i Köpenhamn och att 25 till 50 procent av denna summa skall komma från de rikaste länderna. EU-länderna är villiga att ta på sig ”en rättvis del av kostnaderna”.

President Obama har han inte mandat från Senaten att förhandla om något bindande avtal och om han inte har det innan Köpenhamnsförhandlingarna är det tveksamt om han åker dit. Kanske hade resan till Köpenhamn för att få OS till Chicago större prioritet.

I EU-familjen ingår numera ett antal länder från forna Östeuropa och deras utsläpp per ivånare 1990 var klart mycket större än Västeuropas. Det har varit enormt kostsamt att förena Väst- och Östtyskland, men vad det gäller utgångsnivån i klimatförhandlingarna är det en vinstlott. Det krävs lite arbete att få fram vad det betyder i siffror men jag återkommer.

Vad det gäller de fattigaste länderna kräver dagens ekonomiska system att man ökar sina fossila utsläpp per invånare för att få det bättre, jämför med Kina. Att de rikaste länderna skall stå för mindre än 50 procent av kostnaderna för att de fattigaste skall få en ekonomisk tillväxt utan att öka sitt rättmätliga andel av utsläppen är inte tillräckligt.

Som vanligt är det en massa ord utan konkreta förslag och därför vill jag framföra ett konkret förslag: EU skall bekosta en järnväg runt Afrikas kust. Järnvägsnätet mellan EU-länderna är idag EU:s största infrastrukturella fördel. I Afrika har de forna kolonialländerna från EU byggt järnvägar som går inifrån Afrika till kusten för att framförallt frakta råvaror till väntande fartyg för att frakta råvarorna till sina hemländer för att skapa rikedomar. Att bygga en modern järnväg längst kusten skapar möjligheter till klimatvänlig handel mellan länderna men också en möjlighet till social gemenskap.

New Orleans till Uppsala

Jag försöker hålla mig strikt till min energimix men ibland blir det små avvikelser. För 35 år sedan var jag i New Orleans tillsammans med min flickvän, nu min fru, och vi hade där en oförglömlig kväll. Jag hade varit med på en konferens i Nashville och på väg till forskningslaboratoriet Los Alamos stannade vi över helgen i New Orleans. Vi kom till hotellet i de franska kvarteren på eftermiddagen och på kvällen skulle vi naturligtvis lyssna på jazz. I receptionen berättade man att Preservation Hall låg två kvarter bort och att man skulle öppna om en kvart.

Vi letade oss fram till lokalen och en oansenlig skylt i form av ett fodral till en trombon förklarade att vi var framme. På dörren satt en lapp som förkunnade att man skulle börja spela kl 7 PM och då 10 minuter innan man öppnade var vi några stycken som väntade på att få komma in. Vi betalade en dollar och med förundran såg vi att lokalen hade inga vanliga bänkar utan trälådor för några varor (socker?) som var vända upp och ner och några kuddar gjorde det lite mjukare att sitta.

Sedan intog Sweet Emma och hennes gamla polare i Preservation Hall Jazz Band scenen och vi fick uppleva en jazzkväll som vi aldrig kommer att glömma (skivan som vi köpte). Det var dock inte Emanuel Sayles som spelade banjo utan Narvin Kimball. Då vi lämnade fram skivan och en pennan, En Ballograf med hällristningar på, sa han, ”jag ser att ni är från Sverige för en lika dan penna fick jag av er kung då jag spelade för honom i Stockholm”.

Igår lördag intog dagens uppsättning av Preservation Hall Jazz Band Musiken hus Uppsala och en packad konsertsal fick njuta av traditionell jazz med den klassiska sättningen piano, trumpet, klarinett, trombon, trummor och ståbas. Jag saknade banjon men det finns kanske för få som spelar det idag. Det var en fantastisk stämning och som ni förstår kom ungdomsminnen tillbaka. Då man studerade publiken insåg man att det förmodligen är min generation som tycker om traditionell jazz, men det fanns några ungdomar som rycktes med av musiken och jag hoppas att jazzen även i framtiden skall leva kvar utanför New Orleans

Ungdomsminne: Skeppare på Mississippifloden 1974(jag har skepparexamen).

Volvo and China / Volvo och Kina

For a while there have been rumours that the Chinese company Geely was going to buy Volvo from Ford. Yesterday came confirmatory information that this is the case. Volvo has been called the crown jewel among Swedish companies and it was with a tear in our eyes that we Swedes saw the giant corporation Ford buy Volvo 10 years ago. Now Ford needs money and for a considerable period they have made it known that they wish to sell Volvo.

In the mid-1980s I was in China for the first time and it was a completely different China from the one we see today. There were few cars on the streets. Taxis dominated and their most common customers were foreigners staying in hotels in Beijing. I remember especially how the Chinese spoke with pride that they had bought a large number of Volvo cars to serve as taxis in Beijing.

If someone then had said that a Chinese company would buy Volvo 25 years later it would have been taken as a joke. But now it can be reality. For we Swedes this is the final evidence that a power-shift is occurring in the world. When Ford bought Volvo the economic power was the USA. If Geely completes its purchase it is a clear indication that we face a new world order.

(Swedish)

Under en tid har det gått rykten om att det kinesiska företaget Geely skulle köpa Volvo av Ford. Igår kom ett bekräftande besked om att så är fallet. Volvo har kallats för kronjuvelen bland svenska företag och det var med en tår i ögonvrån som vi svenskar för 10 år sedan fick se att jättekoncernen Ford köpa upp företaget. Nu behöver Ford pengar och under en längre tid har man markerat att man vill sälja Volvo.

I mitten av 1980-talet var jag i Kina för första gången och det var ett helt annat Kina än vad vi ser idag. Det var få bilar på gatorna och dominerande var taxibilar och de vanligaste kunderna var vi utlänningar som bodde på hotellen i Beijing. Jag mins särskilt att man berättade med stolthet att man köpt in ett stort antal Volvobilar som taxibilar i Beijing.

Om någon då hade sagt att ett Kinesiskt företag skulle köpa Volvo om 25 år skulle man tagit det som ett skämt, men nu kan det bli verklighet. För oss svenskar är detta det slutliga beviset på att det finns en maktförskjutning i världen. Då Ford köpte Volvo fanns den ekonomiska makten i USA. Om Geely fullföljer köpet är det en klar markering att vi står inför en ny världsordning.

Global Energy Systems invited to Sweden’s parliament / Globala energisystem inbjudna till Riksdagen

At the initiative of Göran Lindblad, member of parliament from Gothenburg for the Moderates (the conservative party), my research group Global Energy Systems has been invited to parliament to present our research in a symposium that has the collective title “The reality facing the Copenhagen meeting”. Göran Lindblad is also the chairman for the Swedish delegation to the Parliamentary Assembly of the Council of Europe’s as well as Vice-president of the Parliamentary Assembly of the Council of Europe.

For the past six years we have conducted research on future production from fossil fuel reserves. We have published our results in so-called “peer reviewed publications”. It feels like a great step forward to be able to present this research to interested members of parliament. The meeting will be held in the Swedish Parliament on 4 November 2009 from 9 am to 12 noon, and the media have also been invited.

The moderator for the symposium is Harry Frank, adjunct professor in technological innovation specializing in electricity generation and energy systems at Mälardalen University. He is a member of the Standing Committee on Energy of the Royal Swedish Academy of Sciences, a member of the Royal Swedish Academy of Engineering Science (IVA) and former head of research for ABB Corporate Research. We will deliver the following program:

Kjell Aleklett: Global welfare and future oil production.
Kersti Johansson: Is global agricultural production sufficient for food and bioenergy?
Kristofer Jakobsson: Limiting factors in the production of fossil fuels.
Bengt Söderberg: Energy security within the EU with respect to future natural gas production.
Mikael Höök: Coal reserves and production. Are the IPCC’s CO2 emission scenarios relevant?
Kjell Aleklett: Closing remarks and how decisions in Copenhagen can influence global welfare.

(Swedish)
På initiativtagare av Göran Lindblad, riksdagsledamot för Moderaterna från Göteborg, har min forskargrupp, Globala energisystem, blivit inbjudna till riksdagshuset för att presentera vår forskning i ett seminarium som har samlingsnamnet “Verkligheten inför Köpenhamnsmötet”. Göran Lindblad är dessutom ordförande för den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling samt vice president i Europarådets parlamentariska församling och ordförande i det politiska utskottet i Europarådets parlamentariska församling.

Under 6 år har vi forskat om framtida produktion från fossila reserver och publicerat våra resultat i så kallade ”peer reviewed publications”. Det känns mycket positivt att få möjlighet att presentera denna forskning för intresserade riksdagsmän, och mötet kommer att hållas i Riksdagshuset den 4 november 2009, kl. 09.00 – 12.00.

Moderator för seminariet är Harry Frank, adjungerad professor vid Mälardalens högskola i innovationsteknik med inriktning mot elkraft- och energisystem, medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott, ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), tidigare forskningschef för ABB Corporate Research, och vi ställer upp med följande program:

Kjell Aleklett: Global välfärd och framtidens oljeproduktion.
Kersti Johansson: Räcker den globala agrara produktionen till mat och
bioenergi?
Kristofer Jakobsson: Begränsande faktorer vid produktion av fossila bränslen.
Bengt Söderberg: Energisäkerhet inom EU med avseende på framtida
naturgasproduktion.
Mikael Höök: Kolreserver och produktion, är IPCC:s utsläppsscenarier
för utsläpp av koldioxid relevanta?
Kjell Aleklett: Avrundning och hur kan beslut i Köpenhamn påverka den
globala välfärden.

Dr. Chu, Dr. Aleklett, and the Price of Oil

The Oil Drum has written a story titled: Dr. Chu, Dr. Aleklett, and the Price of Oil, and at the end of the story they propose that Dr. Chu, Nobel Prize winner and Energy Secretary should go to Uppsala: “Maybe in the meantime he might sit in the odd seminar at Uppsala.”

It would have been a great honor to give a seminar for Dr. Chu, but I think that it will be hard for him to find the time and come to Uppsala. But, I can offer him a seminar that I gave in Aberdeen in March 2009. The title is: “Global Energy Resources – The Peak Oil View” and can be found on this address:
http://www.abdn.ac.uk/cops/events/energycontroversies/peak-oil.php#