At the beginning of this century the price of oil was around US$25 per barrel and the world’s collected economic expertise on the price of oil was unanimous that it would stay the same until 2025. As shown in the figure below the prognosis was extremely “flat”. Colin Campbell gave the economists the nickname “The Flat Earth Economists”. Last week I debated with Michael Lynch, one of the international authorities for the FEE, and last Monday it was time to debate with Marian Radetzki, Sweden’s leading representative of the FEE.
Scania, the Swedish truck company, had organised an ”energy day” and together with some others we discussed energy and the future. Professor Radetzki started with the prognoses that the Energy Information Administration (EIA in the US Department of Energy) and the International Energy Agency (IEA) had presented and took these prognoses as truths. He foresaw a continued increase in oil consumption and even asserted that there were no problems since there already exsisted more resources in reported reserves than it was calculated would be consumed by 2030. Concepts such as depletion and decline were not part of the picture.
The fact that the organisers had placed me after Radetzki gave me the chance to respond to his speech. I pointed out that the EIA and IEA are political organs and that, as a critically-thinking professor, one should be sceptical of their politically-biased energy information. If, like Radetzki, one accepts everything without critical review then one becomes a “politicians’ megaphone”. In 2001 I wrote about peak oil for the first time in the Focus column of the national newspaper Svenska Dagbladet and Radetzki’s reply was that I was engaged in “craziness”. His motivation was that the world’s leading economists had presented prognoses that showed that the oil price would be stable until 2025 and if peak oil was real then they naturally would have suggested a completely different price development scenario.
Today we know that the price developed in a completely different way. Even thought the oil price has recently wandered around the US$50-60 level Radetzki is still 100% wrong. Oil production is still following the prognoses that ASPO presented in 2002.
(Swedish)
I början av 2000-talet var priset på olja runt 25 dollar per fat och världens samlade ekonomiska expertis på oljepriset var ense om att priset skulle förbli det samma fram till 2025. Som framgår av figuren är prognosen extremt ”platt”. Colin Campbell gav ekonomerna smeknamnet ” The Flat Earth Economists”. Förra veckan debatterade jag med Micheal Lynch, en av de internationella auktoriteterna för FEE, och i måndags var det dags att debattera med Marian Radetzki, Sveriges ledande FEE ekonom.
Scania hade ordnat en energidag och tillsammans med några andra diskuterade vi energi och framtiden. Professor Radetzki utgick från de prognoser som EIA, Energy Information Administration (US Department of Energy), och IEA, International Energy Agency, presenterat och behandade dessa prognoser som sanningar. Han såg en fortsatt ökning av oljekonsumtionen och hävdade även att det inte fanns några problem eftersom det redan nu fanns mer resurser i bevisade reserver än av som man beräknade att det skulle konsumeras fram till 2030. Begrepp som depletion och decline fanns inte med i bilden.
Det faktum att arrangörerna hade placerat mig efter Radetzki gav mig möjlighet att bemöta han anförande. Jag poängterade att EIA och IEA är politiska organ och att man som kritisk professor borde ifrågasätta det energipolitiska budskapet. Om man som Radetzki acceptera allt utan kritisk granskning blir man en ”politikerna megafon”. År 2001 beskrev jag för första gången peak oil på Brännpunkt i Svenska dagbladet och Radetzkis svar blev att jag sysslade med ”tokerier”. Motiveringen var att världens ledande ekonomer hade presenterat prognoser som visade att oljepriset skulle vara konstant fram till 2025 och om peak oil skulle vara en verklighet så skulle de naturligtvis ha föreslagit en helt annan prisutveckling.
Idag vet vi att prisutvecklingen vari helt annorlunda. Fastän att oljepriset dalat till 50-60 dollar per fat har Radetzki fortfarande 100% fel. Vad det gäller oljeproduktion så följer den fortfarande de prognoser som ASPO presenterade 2002.
Aleklett's Energy Mix 
Bengt Axmacher
November 25, 2008
Det är inte ofta man ser så dålig samstämmighet mellan prognoser och utfall. Man undrar lite för sig själv om skesptikernas envisa hävdande, att klimatet i allt väsentligt inte bryr sig om några mänskliga aktiviteter, kommer att stå sig lika dåligt som Radetzkis linjalräta kurvor mot verkligheten när vi får något slags facit fram emot 2040- 2050.
Jag brukar intala mig att om ökningen av ickefossil energi ökas snabbt, så kommer oljepriset att kunna fortsätta att hålla sig på en rimlig nivå, dvs när produktionen avtar, så minskar också efterfrågan. Minskar den för fort så sjunker oljepriset så långt att utvecklingen avstannar. Minskar efterfrågan långsamt så får vi en prisstegring som driver utvecklingen av annan energi fortare framåt. Ett självreglerande system alltså.
Om efterfrågan fortsätter att vara mycket hög, kan man då misstänk att risken för snabba prisfluktuationer – som den vi nyss haft – ökar väsentligt? Det är väl i bristsituationer som marknadsstörande fenomen som hamstring och liknande kan ställa till trassel?
Bengt Eriksson
November 25, 2008
Visst är det hälsosamt med en motpol i Peak oil debatten. Men hur är det möjligt att Marian Radetzki kan ha en så totalt avvikande uppfattning vad gäller oljesituationen.
Han blir ju ideligen tillfrågad om synpunkter i massmedia. Men hans prognoser bakåt i tiden talar väl ändå för att det vore lämpligt för media att söka efter någon som har en något mer verklighetsförankrad syn på detta.
Mats Sundström
November 29, 2008
Radetzki är ju ekonom, jag tycker det är en smula märkligt att en ekonom kan anses som en auktoritet när det gäller geologi och övriga teknikaliteter kring oljeutvinning. Jag kan inte hjälpa det men jag tycker denne man är obehaglig sedd i ljuset av tidigare uttalanden
Men det ligger väl i tiden när i stort sett allt räknas om till ekonomiska faktorer, själv kan jag omöjligt betrakta ekonomi som vetenskap,
Mikael Höök
November 29, 2008
Bäste Mats Sundström:
Radetzki är ju resursekonom och många i världen lever ju i tron om att naturresurser är främst ekonomiska varor. Faktum är ju många inflytelserika ekonomer, så som Robert Solow (Nobelpristagare i ekonomi 1987) menar att det inte är något problem med resurstillgången. Med högre priser, lite teknik och viljan så kan man hämta upp hur mycket man vill från någon teoretiskt oändligt lager av naturtillgångar.
Ett citat av Solow:
“If it is very easy to substitute other factors for natural resources, then there is, in principle, no problem. The world can, in effect, get along without natural resources.”
Radetzki delar ju Solows uppfattning och menar att den mänskliga uppfinningsrikedom är den “ultimata resursen” som kan övervinna alla tänka problem med sinande naturresurser eller resursbrister.
Mats Sundström
November 30, 2008
För mig ter sig ett sådant synsätt som en smula riskabelt, milt uttryckt. Om nu resursekonomer har makthavarnas öron, så att säga, är vi då inte lite illa ute?
Gunnar Littmarck
November 30, 2008
Med blott motsvarande ansträngning som England, Tyskland och USA gjorde under WWII, fast denna gång konstruktivt, kunde mänskligheten leka hur mycket som helst.
Se vad de globala försvarskostnaderna är?
Slå ihop dem med den kostnaderna för den globala överbyråkratin, korruptionen, handelshinder.
Det skulle bara ta några år att bygga Sterlingsolspegelverk, med alla dessa resurser så vi kunde använda flera gånger mer energi, utan att betala en krona till.
Vill vi av religiösa själ inte utvinna uran eller upparbeta vårt avfall, (så vi slipper långlivat slutförvar) kan vi lösa allt med Torium.
Offra 55 min på en briljant föreläsning:
Så vill mänskligheten ha elkraft för 15öre/Kwh och alla de syntetiska drivmedel vi orkar förbränna, i någon årmiljon, går det bra.
Men de flesta tror nog att tekniken får fusionskraften att konkurrera ut allt annat inom några århundraren.
Vore vi fossilkramare, kunde vi leka med kol gas och olja av fossilt ursprung till dess, men vem vill?
Det finns lättlästa sidor på nätet:
http://www.torium.se
http://www.mfk.nu
Mänsklighetens problem är att vi inte kan hålla sams, inget annat.
Bengt Axmacher
December 1, 2008
Gunnar !
Du har i mitt tycke lite väl lätt för att dra ut prognoser in absurdum. – några årmiljoner till. (!?) Jag tror inte ens att vi kan klara oss på fossila bränslen tills fusionskraften är operativ. Sterlingssolspegelverk är väl kanske en bra teknik, men skall vi hämta lejonparten av all el vi behöver den vägen så kommer det dels att bli dyrare än 15 öre/KWh, dels ta bra mycket längre tid än några år.
Jag kan möjligen hålla med om att utifall vi skred till verket under samma press och med samma entusiasm som under WWII så skulle det hända saker i raskare tempo. Då skulle förmodligen redan ett antal pluginhybrider börjat rulla på vägarna.
Tack för dina länkar. Jag har dock mer förtroende för de svårlästa.