Geneva and nostalgia / Genève och nostalgi

Posted on May 28, 2009

0


Yesterday at lunchtime I arrived in Geneva. To come here is always something special. It was 39 years ago in 1970 that I came here for the first time as a newly enrolled Ph.D. student in Prof. Andersson’s ISOLDE group at Chalmers University [ISOLDE – Isotope Separator On Line – is part of the particle accelerator facility at the European Organization for Nuclear Research laboratories in Geneva – CERN]. The group then had a Ph.D. student stationed at CERN, Björn Jonson. Together with me on the train journey from Gothenburg to Geneva in 1970 was Göran Nyman who was also a Ph.D. student in the group. Our goal was the research installation ISOLDE at CERN.

I travelled straight from the airport to CERN and, believe it or not, there I was met once again by Björn Jonson! During the intervening 39 years Björn has had a successful research career. He graduated, became the group leader for ISOLDE, succeeded Göran Andersson as Professor of Physics at Chalmers, was elected to the Royal Swedish Academy of Sciences and, at the moment, is chairperson for the committee that awards the Nobel Prize in Physics. When this coming autumn you hear who has received the Nobel Prize in Physics you should know that Björn is one of those responsible behind the award. I didn’t bother trying to get any inside tips. Even nowadays, Björn still spends some of his time at CERN.

We visited the contemporary ISOLDE and it was stimulating to hear about current experiments on, among other things, neutrino oscillations. We also passed by a mass spectrometer where they were performing contemporary measurements of the mass of shortlived atomic nuclei. It is an advanced continuation of my Ph.D. thesis work that addressed shortlived atomic nuclei. The visit concluded with coffee at CERN’s cafeteria and the nostalgia was perfect. Imagine that we three Ph.D. students who sat there 39 years ago are now professors of physics.

Taking the bus back to Geneva made me think about when Göran and I made the same trip by bus 39 years ago. We lived then at a hotel that was suitable for researchers with limited funds and I heard that Göran had been back to that hotel over the years. The reason that I am now in Geneva is that Platts, a leading company in the oil sector, has for the second year running organised a conference with the theme “New Challenges for Crude Oil”. The first conference was in Vienna last year and I was also invited to that event. The difference this time is that Platts has asked me to chair the conference. The fact that ASPO is now accepted as a participant in oil’s upper circles was noted by the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladet and on the back page of the business section they posed five questions for me. The hotel that Platts has chosen for the conference is something completely different from what a limited research grant can support.

In the evening I strolled up the Rue de Mont-Blanc to the restaurant Café de Paris. 39 years ago when Göran and I concluded our visit we did it with a meal at Café de Paris Now, like then, they served only one dish and the price of ”Entrecote Cafe de Paris” was written on the long side’s mirrors. During my years as a Ph.D. student I made many trips to Geneva and the routine was always the same. What is interesting is that there were nearly always a few Swedes there and studying their behaviour became an additional amusement. I remember the elegant gentleman that conversed in elegant French with his dinner companion (that could have been but definitely was not his daughter) and then ended his dinner by addressing us in Swedish. There are also many other episodes to remember.

In terms of Swedes and Café de Paris all records were broken yesterday. I had imagined I would be able to find a quite moment to prepare for the following day’s chairmanship. In stepped 22 Swedish ladies led by a “rooster”. Suddenly, two thirds of the customers were Swedish. I was later informed that Sweden’s government had been criticised several times by the UN’s Committee on the Rights of the Child for not meeting its responsibilities under the Convention on the Rights of the Child in terms of the right to education. The Swedish delegation headed by Undersecretary of State Karin Johansson had, that day, been interrogated by the UN’s Committee. The Swedish group at Café de Paris were representatives for Save the Children that had defended the interests of children at the hearing.

Letting loose 22 ladies in a restaurant creates, after a while, quite a pleasant buzz of conversation. The preparations for the following day’s conference had to be put aside until later.

(Swedish)
I går vid lunchtid kom jag till Genève och att komma hit är alltid något speciellt. Det var för 39 år sedan 1970 som jag kom hit för första gången som nybliven doktorand i professor Göran Anderssons Isolde grupp vid Chalmers. Gruppen hade en doktorand stationerad vid CERN och det var Björn Jonson och med på tågresan från Göteborg fanns Göran Nyman, som också var doktorand i gruppen. Målet var forskningsanläggningen Isolde vid CERN.

Direkt från flygplatsen åkte jag ut till CERN och hör och häpna för där möttes jag även denna gång av Björn Jonson. Under de 39 år som gått har Björn haft en framgångsrik forskarkarriär. Han disputerade, blev gruppledare för Isolde, efterträdde Göran Andersson som professor på Chalmers, blev invald i Kungliga vetenskapsakademin och är just nu ordförande för Nobelkommittén i fysik. Då ni i höst för höra vem som får Nobelpriset i fysik så skall ni veta att Björn är en av de ansvariga bakom utnämningen. Jag försökte inte ens få ett stalltipps. Björn tillbringar även nu en del av sin tid på CERN.

Vi besökte dagen Isolde och det kändes stimulerande att höra om dagens experiment om bl.a. neutrinooscillationer. Vi passerade också en masspektrometer där man gjorde dagen massmätningar av kortlivade atomkärnor. Det är en avancerad fortsättning på min doktorsavhandling som behandlade kortlivade atomkärnors massa. Besöket avslutades med kaffe i CERN:s cafeteria och nostalgin var fullända. Tänka sig att vi tre doktorander som satt där för 39 år sedan nu är professorer i fysik.

Att ta bussen tillbaka till Genève fick mig att tänka på då Göran och jag åkte med bussen för 39 år sedan. Vi bodde på ett hotell som var lämpligt för forskare med begränsade anslag och jag hörde att Göran varit hotellet torgen under åren. Anledningen till att jag nu är i Genève är att Platts, ett ledande företag inom oljebranschen, för andra året arrangerar en konferens som behandlar ”New Challenges for Crude Oil”. Den första var i Wien förra året och då var jag också inbjuden. Skillnaden denna gång är att Platts bett mig vara ordförande för konferensen. Detta faktum att ASPO nu är accepterad som en aktör i oljans finrum uppmärksammas av Svenska Dagbladet och på baksidan av näringslivsdelen ställer man fem frågor till mig. Det hotell som Platts valt för konferensen är något helt annat än vad begränsade forskningsanslag kan erbjuda.

På kvällen styr jag stegen uppför Rue de Mont-Blanc och till restaurangen Café de Paris. Då för 39 år sedan avslutade Göran och jag vår vistelse med ett besök och nu liksom då serverade man bara en rätt och priset på ”Entrecote Cafe de Paris” fanns skrivet på långsidornas speglar. Under åren som doktorand gjorde vi många resor till Genève och rutinen var den samma. Det intressanta var att det nästan alltid var några svenskar där och att studera deras beteende blev ett extra nöje. Jag minns den elegante herremannen som konverserade sin bordsdam, som kunde varit men som definitivt inte var hans dotter, elegant på franska, men som avslutade måltiden med att tilltala oss på svenska. Det finns många fler episoder att minnas.

Vad det gäller svenskar och Café de Paris slogs alla rekord igår. Jag hade tänkt mig en lugn stund för att förbereda dagens ordförandeskap. In stiger 22 svenska damer anförd av en ”tupp”. Helt plötsligt var två tredjedelar av gästerna svenskar. Jag fick sedan veta att Sveriges regering flera gånger blivit kritiserad av FN:s barnrättskommitté för att inte leva upp till barnkonventionen när det gäller alla barns rätt till utbildning och en svensk delegation, med statssekreterare Karin Johansson i spetsen, hade under dagen blivit förhörd av FN:s barnrättskommitté. Den svenska gruppen på Café de Paris var representanter för Rädda barnen som bevakat barnens intresse vid förhöret.

Att släppa loss 22 damer på en restaurang skapar efter ett tag ett ganska gemytlig högt sorl. Förberedelserna för dagens konferens fick vänta.

Advertisement
Posted in: Dagsaktuellt