We stand at the doorway to a new year but also to a new decade and it is time to make a short summary. At the start of the 21st century Peak Oil was not an issue. During the 1990s the oil price fluctuated around $20 per barrel and that the price would increase was unthinkable. The International Energy Agency (IEA), the US Energy Information Agency (EIA), the World Bank and others all had prognoses showing that the price would be around $20 per barrel in 2020.
When in 1998 Colin Campbell and Jean Laherrère wrote their now famous article “The End of Cheap Oil” in Scientific American predicting that production of cheap oil would reach a maximum around 2005 there was no one that took them seriously. Instead, in March 1999 The Economist advanced the opinion that the world would be “Drowning in Oil”. Personally I took the warning signals serious and started to learn as much as possible about oil depletion.
Using King Hubbert’s mathematical description of future oil production one could easily calculate that a production maximum would occur within 20 years. By using a refined methodology based on expected production from individual nations Colin Campbell was able to make a more precise estimate and, in 2003, he and I published the first “peer reviewed” article where we showed that the world’s oil production would reach a maximum around 2010 at a level of around 87 million barrels per day (Mb/d). It is interesting to note that, so far, we have been fairly accurate (The Peak and Decline of World Oil and Gas Production, K. Aleklett and C.J. Campbell, Minerals and Energy – Raw Materials Report, Volume 18, Number 1, 2003). Now when I re-read the article I see to my amazement that, in fact, we do not use the term “Peak Oil”. The article was written during the fall of 2002 and that was when ASPO and Peak Oil had not yet become accepted internationally.
For most people it is not the production of oil that is of interest but, rather, the price. During the entire 1990s decade the price had fluctuated around $20 per barrel despite OPEC attempting to force up the price into their desired price band of between $22 and $28 per barrel. However, during the first years of the 21st century the price fluctuated around $25 per barrel and OPEC’s oil ministers were quite pleased. Everything changed in 2004 when China’s economy expanded at record pace. From 2003 to 2006 the global demand for oil increased by 10% from approximately 77 to 85 Mb/d. In spite of the global economy continuing to grow, the increase in oil production slowed and, instead, it was the price that increased from $25 per barrel to the record level of $147 per barrel in July 2008. For me, this was a clear sign that we had reached a production plateau of around 85 Mb/d and the question is how long global production can be maintained at this level.
For 2009 we can note that the oil market crashed one year ago and that prices were down at $40 per barrel. Many certainly believed that, just as in the 1990s, we would return to a long period with low crude oil prices. When, during autumn, the oil storages were filled to cover winter’s needs the crude oil price passed $80 per barrel to then fall to a level around $75 per barrel. If this is the new average level for the oil price we can expect a price of over $80 per barrel in April which will then, during summer, once again fall to a level some dollars lower.
During 2010 the world economy is estimated to grow and, with it, demand for oil. A new increase of 10% would place us at a demand level of around 92 Mb/d. During recent years we have seen a dramatic decrease in oil production in many of the world’s largest oilfields. There are rumors that the world’s greatest oilfield, Ghawar, with a production of 5 Mb/d is now in decline. At the same time there are new projects in Saudi Arabia that will give increased production in other fields and it will be interesting to follow developments there.
During 2009 new oil fields have been found and the volume follows, in principle, our curve that predicts 125 Billion barrels of new discoveries by 2030. It will be very interesting to follow developments in, primarily, Brazil. These new discoveries will, nevertheless, be of limited significance compared with the auction conducted in Iraq during the year’s last month when production rights for over 30 billion barrels went under the hammer. The future level of world oil production will now be dependent on peace in Iraq.
To conclude I would like to mention the climate meeting in Copenhagen. There most of the world’s leaders noted that production of fossil fuels must decrease at the same time as those responsible for energy in the same nations displayed prognoses of increases. It is completely clear that the left and right hands are not coordinated. If the first decade of this century became the decade when Peak Oil was introduced I am completely convinced that the coming decade will be the one that feels the effects of Peak Oil. It will be interesting to see what the price of oil is in 2018 when the bet between me and BP’s managing director Tony Hayward will be decided. If production is under 86 Mb/d Tony Hayward will be the one to pay and I am completely convinced that I am going to win.
There is much, much more to discuss but these reflections can stand as my little year’s chronicle. Thanks to all those around the world who read my blog. Personally I must give an enormous thank you to Michael who translates my thoughts into English and I know that there are many who would agree with this. [And thanks Kjell for your work and your fascinating posts! ML]
(Swedish)
Ett nytt år men även ett nytt sekel står för dörren och det är dags att göra en kort summering. I början av 00-seklet var ”Peak Oil” en icke fråga. Under 90-talet fluktuerade priset runt 20 dollar per fat och att priset skulle öka i framtiden var otänkbart. International Energy Agency (IEA), US Energy Information administration (EIA), Världsbanken m.fl. hade alla prognoser som visade att priset skulle vara runt $20/fat år 2020.
Då Colin Campbell och Jean Laherrère år 1998 skrev sin berömda artikel om att produktionen av den billiga oljan skulle nå ett maximum runt 2005 var det ingen som tog det på allvar. I stället framförde The Economist i mars 1999 att världen skulle drunkna i olja (Drowning in oil). Det var få som lyssnade till den varningsklocka som Collin och Jean ringde i men personligen tog jag varningssignalen på fullaste allvar.
Genom att använda King Hubberts mattematiska beskrivning av framtida oljeproduktion kunde man lätt beräkna att det fanns en maximal produktion inom 20 år. Genom att använda en förfinad metodik som byggde på förväntad produktion i individuella länder kunde Colins göra en noggrannare beräkning och 2003 publicerade Colin och undertecknad den första ”peer reviewed” artikeln där vi visade att världens oljeproduktion skulle nå ett maximum runt 2010 med en produktion runt 87 miljoner fat om dagen (Mb/d). Det är intressant att notera att vi hittills haft ganska så rätt (The Peak and Decline of World Oil and Gas Production, K. Aleklett and C.J. Campbell, Minerals and Energy – Raw Materials Report, Volume 18, Number 1, 2003) http://www.fysast.uu.se/ges/sv/publications/the-peak-and-decline-of-world-oil-and-gas-production. Då jag på nytt läser igenom artikeln ser jag till min förvåning att vi faktiskt inte använder uttrycket ”Peak Oil”. Artikeln skrevs hösten 2002 och då hade ASPO och Peak Oil inte fått sitt internationella genombrott.
För de flesta är det inte själva produktionen av olja som är intressant utan priset. Under hela 1990-talet hade priset fluktuerat runt 20 dollar per fat fastän OPEC försökte pressa upp priset till deras önskvärda prisband mellan 22 och 28 dollar per fat, men under de första åren på 2000-talet fluktuerade priset runt 25 dollar per fat och OPECs oljeministrar var ganska nöjda. Allt förändrade sig 2004 då Kinas ekonomi expanderade med rekordfart. Fram till 2006 ökade den globala efterfrågan på olja med 10% från cirka 77 till 85 miljoner fat om dagen. Trots att den globala ekonomin fortsatte att växta bromsades oljeproduktionen upp och i stället blev det priset som ökade från $25/fat till rekordnoteringen $147/fat i juli 2008. För mig är detta ett tydligt tecken på att vi nått en platå runt 85 miljoner fat om dagen och frågan är hur länge den globala produktionen kan upprätthållas på denna nivå.
Vi i ASPO kan notera att uttrycket Peak Oil, som vi lanserade 2001, under 2000-talet har etablerats som ett begrepp som nu används och nämns i alla möjliga sammanhang. En avancerad sökning på Googel på den exakta termen ”Peak Oil” gav just nu 2.500.000 träffar. Vi i ASPO anser att ”Peak Oil” tillhör 00-talets stora frågor.
Vad det gäller år 2009 kan vi konstatera att för ett år sedan hade oljemarknaden havererat och priser var nere på $40/fat. Många trodde säkert att vi liksom på 90-talet skulle återgå till en lång period med lågt pris på råoljan. Då under hösten oljelagren fylldes på för att täcka vinterns behov passerade priset $80/fat för att sedan sjunka till en nivå runt $75/fat. Om detta är det nya jämviktsläget för oljepriset kan vi förvänta oss ett pris över $80/fat i april för att sedan under sommaren på nytt hamna några dollar lägre. Under 2010 beräknas världsekonomin att öka och med den efterfrågan på olja. En ny ökning med 10% skulle placera oss runt 92 Mb/d. Under de senaste åren har vi haft en dramatisk nedgång av oljeproduktionen i många av de gigantiska oljefälten. Det finns rykten om att världens störta oljefält Ghawar, med en produktion på 5 Mb/d nu gått i decline. Samtidigt finns det nya projekt i Saudiarabien som skall ge ökad produktion i andra fält och det skall bli intressant att följa utvecklingen.
Man har under året hitta nya fält och volymen följer i princip vår kurva som ger 125 miljarder nyupptäckt olja fram till 2030. Det skall bli mycket intressant att följa utvecklingen i framförallt Brazilien. Dessa nya fyndigheter kommer ändå att få begränsad betydelse jämfört med den auktion man genomförde i Irak under årets sita månad då produktionsrättigheter för över 30 miljarder gick under klubban. Den framtida produktionsnivån kommer nu att vara beroende av fred i Irak.
Avslutningsvis måste jag nämna klimatmötet i Köpenhamn. Där poängterade de flesta av världens ledare att produktionen av fossila bränslen måste minska samtidigt som energiansvariga i samma länder visade upp prognoser på en ökning. Det är helt klart att vänster och höger hand inte är kordinerade. Om 00-talet blev årtiondet då Peak Oil introducerades är jag helt övertygad om att 10-talet blir det årtionde som kommer att drabbas av Peak Oil och det skall bli intressant att se vilket pris vi har på olja 2018 då vadet mellan BP:s VD Tony Hayward skall avgöras. Är produktionen under 86 Mb/D då blir det Tony Hayward som får betala och jag är helt övertygad om att jag kommer att vinna.
Det finns mycket, mycket mer att diskutera men dessa reflektioner får bli min lilla årskrönika. Tack för att ni runt om i världen läser min blogg. Personligen måste jag framföra ett enormt stor tack till Michael som översätter min tankar till engelska och jag vet att det finns många fler som stämmer in i detta tack.
GOTT NYTT ÅR
Bengt Eriksson
December 28, 2009
Tack Kjell för alla intressanta artiklar och inlägg på din allt mer besökta blogg.
Några reflektioner angående oljans pris och marknadens realistiska betalningsförmåga.
Sedan 1945 har den ekonomiska tillväxten varit helt unik i historien.
Det moderna samhället har kunnat byggas till ett gigantiskt ”Babels torn” pga att oljan varit alldeles för billig i förhållande till sitt energiinnehåll.
Bara att idag driva denna enorma samhällskoloss på sparlåga krävs som vi vet 85 miljoner fat olja per dag.
Man brukar ju säga att de senaste 20-30 åren bakåt i tiden har satt sig i det mentala medvetandet så att det utgör den ”normala” tillvaron.
Att göra kraftiga avsteg från denna ”normala” tillvaro under kort tid som tex kraftiga höjningar av oljepriset förändrar förutsättningarna radikalt, eftersom det inte är inplanerat i samhällsmönstret.
Det vi under årtionden haft som det ”normala” och därmed självklart, är en stadig tillväxt som möjliggjort en lånefinansieringsekonomi som nu skakar i sina grundvalar.
Man har byggt upp ett skuldberg som bara kan minskas med en återgång till tillväxtekonomi, som kräver det som var själva byggstenen i skapandet av dagens moderna samhälle – rik tillgång till billig olja.
Nu är den billiga oljan historia. För att rädda finansiella system skrapar regeringarna ihop gigantiska summor för att inte systemen skall kollapsa, eftersom handeln tvärnitade förra året, mycket beroende på det årets historiskt höga genomsnittspris. Men detta skall lösa sig ”bara vi får fart på hjulen igen”.
Att ur askan resa sig för att återgå till en ekonomi likt den som rådde innan 2008 torde inte vara realistiskt.
Att med en ryggsäck innehållande en ökande skuldbörda klara av ett oljepris upp emot 90-100 dollar tror jag helt enkelt inte resterna av det finansiella systemet klarar av.
Som jag ser det skulle man behöva göra enorma skuldavskrivningar för att på något sätt få börja från ”noll” men med ett oljepris som utgör en avsevärt större del av ekonomin, som det borde varit från oljeerans begynnelse.
Hade oljan haft ett mera ”rätt” pris från början hade vi inte haft samma möjlighet att ”förbygga” oss och sannolikt inte fastnat i denna globala skuldfälla.