Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Security

Posted on February 1, 2010

1


According to tradition at Uppsala University, Ph.D. candidates should nail a copy of their completed thesis to a special notice board in the university house so that everyone has the opportunity to read it and think of questions to ask during the oral defense. Today theses are “nailed” electronically at the university library Carolina Rediviva but in my group we also like to maintain the old traditions. Therefore, today Bengt Söderbergh nailed up his thesis titled, “Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Security”. Now all that remains is for the thesis to be defended and that will occur on 19 February at 9.15 AM in the Siegbahn hall at the Ångström Laboratory. Bengt’s opponent will be Roger Bentley and everyone is welcome to listen and ask questions.

The thesis can be downloaded from the University’s web page for theses (site for downloading) where there is also an abstract (summary) in English. In the thesis there is also a summary in Swedish which is copied below (and will not be translated).

(Swedish)
Enligt tradition vid Uppsala universitet skall respondenten spika upp sin doktorsavhandling på en speciell anslagstavla i universitetshuset så att alla skall ha möjligheter att läsa den och komma med frågor vid disputationen. Idag ”spikas” avhandlingen elektroniskt på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva men i min grupp vill vi också hålla på de gamla traditionerna, så idag var Bengt Söderbergh och spikade upp sin avhandling ”Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Security”. Nu återstår bara själva försvaret av avhandlingen och det skall ske den 19 februari klockan 09:15 i Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet. Opponent är Roger Bentley och alla är välkomna för att lyssna och ställa frågor.

Avhandlingen kan laddas ner från universitetets hemsida för avhandlingar (sida för nerladdning) där det också finns ett abstrakt på engelska. I avhandlingen finns det också en svensk sammanfattning (kommer inte att översättas) och den finns också här nedan.

Svensk sammanfattning

Enligt prognoser från International Energy Agency (IEA) kommer naturgasproduktionen inom EU att minska från 2006 års nivå på 216 miljarder kubikmeter naturgas per år (Gm3/år) till 90 Gm3/år 2030. Under samma tidsperiod förväntas efterfrågan på gas att öka kraftigt, från 532 Gm3/år 2006, till 680 Gm3/år 2030. Till följd därav kommer importbehovet av gas att öka med 90% under denna tidsperiod. Ryssland och Norge är de största leverantörerna av gas till EU, och deras andel av EU:s gasimport under 2006 var 62%. Syftet med denna avhandling är att utvärdera de potentiella framtida nivåerna för norsk och rysk naturgasexport till EU.

Scenarierna för den norska och ryska gasproduktionen har skapats genom modellering av produktionen för enskilda fält. Det är den sammanlagda produktionen från de största fälten, de så kallade gigantfälten, som har blivit prognostiserad. Även en del betydande fält, som dock är för små för att klassas som gigantfält, har också studerats och ingår i prognosmaterialet. För att kunna prognostisera produktionen från ett gigantfält, har en gigantfältsmodell utvecklats. Gigantfältsmodellen har också använts för att modellera den sammanlagda produktionen från enheter bestående av flera fält, exempelvis en hel region. Den sammanlagda produktionen från mindre fält i en region, samt produktion från ännu ej upptäckta gasfält har också modellerats med gigantfältsmodellen.

EU:s energisäkerhet är till betydande del avhängig produktionen från ett relativt litet antal fält i Norge och Ryssland. I Norge kommer nästan all gasproduktion från 18 större gasfält, av vilka 9 kan definieras som gigantfält. I Ryssland är det 36 gigantfält som svarar för i princip all rysk gasproduktion. Resultaten visar att det är en begränsad potential för en ökning av norsk gasexport till EU. I alla de scenarier som har studerats är norsk gasproduktion på nedgång före år 2030. Norsk gasexport till EU via pipeline kan år 2030 till och med vara 20% lägre än dagens nivå. En studie av den potentiella produktionen från ryska gigantfält ger att exporten av rysk gas till EU maximalt kan öka med 45% till år 2030. I absoluta siffror motsvarar det ungefär 70 Gm3/år. Dessutom finns det ett flertal faktorer som kan göra den verkliga exportkapaciteten betydligt lägre. Den enskilt viktigaste faktorn för att rysk gasexport till EU ska kunna öka från dagens nivå är att gasfälten på den arktiska Jamalhalvön kommer i produktion från år 2012 och framåt. Många av de ryska fält som ännu inte har tagits i produktion finns i östra Sibirien samt på Sachalin i ryska fjärran östern. Överskottsproduktionen från dessa regioner kommer med all sannolikhet att exporteras till de asiatiska marknaderna, och då främst Kina. Med de resultat och antaganden som presenterats i avhandlingen är det inte möjligt för EU att öka sin import med 90% från 2006 års nivå. För energisäkerheten inom EU är det inte endast beroendet av pipeline import som är en vital fråga. Idag är det en livlig diskussion inom EU angående de geopolitiska konsekvenserna av importberoendet via pipeline av rysk gas. Huruvida det i framtiden finns tillräckligt med gas överhuvudtaget för export till EU är en fråga som förtjänar uppmärksamhet och noggrant måste utredas och analyseras. De resultat som presenterats i denna avhandling visar att det är lika berättigat att diskutera problematiken kring en framtida minskning av totala gasleveranser till EU.

Posted in: Dagsaktuellt