Sweden’s “Energy Sessions” (Energitinget) 2010 – day 1

Posted on March 18, 2010

0


(Swedish below)

Every year the Swedish Energy Authority arranges “Energy Sessions” (Energitinget) where the partners representing different aspects of energy research and end use gather for two days. In recent years the event has been held at the Stockholm International Fairs in Älvsjö. According to the Energy Authority’s website 2300 people attended this year’s event of whom 600 gave presentations in 70 different sessions. Equally as important as the presenters are the exhibitors and it is obvious that everyone is enjoying themselves. Nowadays, energy is a central issue in most business activities. I was actually at the first “Energitinget” event when it was organized 12 years ago in Eskiltuna and I can only say that the energy issue has now received the central role that I already then pleaded for.

At the joint session on Tuesday morning the general director Tomas Kåberger began by thanking all the heroes that had helped to keep Sweden running when those responsible for Sweden’s nuclear energy had obviously made grave errors and failed to deliver sufficient electricity. They had not anticipated the possibility of this year’s severe winter. For we consumers this meant a record high price for electricity and there are many households that now have very large bills to pay.

Originally the energy minister Maud Olofsson was registered as the main speaker but in the end it became, like last year, the environment minister Andreas Carlgren. Last year he was focused on the climate negotiations in Copenhagen and expectations were great. Sweden would hold the presidency of the EU during the negotiations. This year he spoke of sorrowful regrets and his disappointment was very great. Andreas Carlgren, who was present in Copenhagen for the entire event, said that when the history books are eventually written about our era then the historians will note that it was in Copenhagen that China stepped forward as an international great power. Many blame China for being one of those nations that hindered a treaty but China pointed out that it wanted a more just and equitable solution. If one has 23% of the world’s population then it is not remarkable that they will have greater total emissions than the USA that has only 5% of the world’s population. For the future there is no doubt that China will make large strides towards the green economy. The fact is that they need it badly.

I usually assert that the problem of emissions is not a global problem but, rather, the problem of only a few nations. I was supported in this when Andreas Carlgren noted that only 20 nations are responsible for 80% of all emissions. The global problem is that all nations will feel the consequences. This coming autumn the climate negotiators will reassemble in Mexico but the hopes that they had before Copenhagen one year ago are now completely gone.

When it comes to Sweden, Andreas Carlgren asserted that we are not the greatest but we are the first. The government wants to continue with investments that make it possible to be in the vanguard in the move towards a carbon-free economy. That Sweden is a world leader in this regard is supported by the fact that president Obama, when questioned directly on which nation was most advanced in this area, named Sweden. Without investments we cannot retain our position and I was very happy to hear that the government planned to raise the budget for energy research by 60%.

During the afternoon it was not easy to choose from among a fantastic offering of sessions but, in the end, I attended “A global climate treaty – the preconditions after Copenhagen” which was led by Mark Storey from the Energy Authority. My Ph.D. students chose other sessions so we will eventually be able to discuss our different experiences. The international panel was comprised of Tosi Mpanu who was chairperson for the African group at Copenhagen, Pedro Barata from the Executive Board of CDM who is an expert on carbon trading and Benito Mueller from the Oxford Institute for Energy Studies. We heard that Africa wants, “a fair, inclusive, effective and equitable deal” but, more than anything they need money. This should not be a redistribution of previous contributions but new money. They also want to continue to develop Kyoto. They discussed the meeting with the 28 nations and why some were there but some missed the boat. The meeting happened by chance. Benito Mueller said that Denmark’s chairmanship was completely useless and, during the discussion, Fredrik Reinfeldt’s role as chairman for the EU was also criticized – since the EU chose listening as its tactic. To my amazement they emphasized Göran Persson’s role as chairman of the EU when negotiating the Kyoto Protocol. Benito Mueller meant that it was Göran Persson who had saved the Protocol.

What will happen in Mexico? The media’s interest has declined drastically and it would be impossible to build up the same level of expectation as existed before Copenhagen. All were doubtful of being able to advance the issue on the terms set by the Copenhagen Accord. Personally, I want to insert “The Human Well Being Equation”, Peak Oil, Peak Gas and Peak Coal into the discussion.

(Swedish)

Varje år arrangerar Energimyndigheten Energitinget där energisverige samlas under två dagar. De senaste åren har man hållit till i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö. Enligt Energimyndighetens hemsida samlade årets Energiting 2300 personer varav 600 var föreläsare i 70 olika sessioner. Lika viktiga som föreläsarna är alla utställare och det går inte att ta miste på ätt alla trivs. Energi är numera en central fråga i de flesta verksamheter. Jag var faktiskt med då det första energitinget ordnades för 12 år sedan i Eskilstuna och det är bara att konstatera att energifrågan har fått den centrala roll som jag redan då pläderade för.

Vid den gemensamma sessionen på tisdag förmiddag inledde generaldirektör Tomas Kåberger med att tacka alla hjältar som hjälpt till att hålla Sverige igång då ansvariga för svensk kärnkraft uppenbarligen gjort kraftig felbedömningar och inte levererat tillräckligt med el. Man hade inte räknat med årets stränga vinter. För oss konsumenter har det medfört ett rekordhögt elpris och det finn många hushåll som nu har väldigt höga kostnader att betala.

Från början finns energiminister Maud Olofsson registrerad som huvudtalare, men till slut blev det som förra året Miljöminister Andreas Carlgren. Förra året var siktet inställd mot klimatförhandlingarna i Köpenhamn och förhoppningarna var stora, Sverige skulle vara ordförande för EU under förhandlingarna. I år blev det en dyster tillbakablick och besvikelsen var mycket stor. Andreas Carlgren som fanns med hela tiden i Köpenhamn menade att då historieböcker så småningom skrivs om vår tid så kommer man att markera att det var i Köpenhamn som Kina steg fram som en internationell stormakt. Många anklagar Kinna för att vara en av de nationer som bromsade ett avtal, medan Kina markerade att man vill ha en rättvisare fördelning. Har man 23 procent av världens befolkning är det inte så märkvärdigt att man kommer att ha större utsläpp an USA, som bara har 5 procent av världens befolkning. Vad det gäller framtiden är det ingen tvekan om att Kina tar stormsteg in i den gröna ekonomin.

Jag brukar hävdar att utsläppsproblematiken inte är ett globalt problem utan ett fåtal länders problem ett påstående som jag fick stöd för da Andreas Carlgren markerade att det bara är 20 länder som står för 80 procent av alla utsläpp. Det globala problemet är att alla länder kommer att påverkas. I höst samlas man på nytt i Mexico, men de förhoppningar som han hade inför Köpen hamn för ett år sedan var helt bortblåsta.

Vad det gäller Sverige konstaterade Andreas Carlgren att vi inte är störst men vi är först. Regeringen vill fortsätta med satsningar som gör det möjligt för Sverige att vara i frontlinjen mot ett kolfritt samhälle. Att Sverige är världsledande förstärks av det faktum att president Obama på en dirkt fråga vilket lan i väldens som låg längst fram nämnde just Sverige. Utan satsningar kan vi inte behålla vår ställning och det var glädjande att höra att regeringen planerade att höja energiforskningsanslagen med 60 procent.

Att under eftermiddagen välja bland en fantastisk pallet av sessioner var inte lätt men till slut blev det ”Ett globalt klimatavtal – förutsättningarna efter Köpenhamnsmötet under ledning av Mark Storey från Energimyndigheten. Mina doktorander valde andra sessioner så vi får så småningom utbyta erfarenheter. Den internationella panelen bestod av Tosi Mpanu, som var ordförande för den afrikanska gruppen, Pedro Barata, CDM Executive Board, Expert på koldioxidhandel och Benito Mueller från Oxford Institute for Energy Studies. Vi fick höra tt Afrika vill ha ”a fair, inclusive, effective and equitable deal”, men framförallt behöver man pengar och det skall inte vara en omfördelning av tidigare bidrag utan nya friska pengar. Man vill också bygga vidare på Kyoto. Man diskuterade mötet med det 28 länderna och varför någr var där medan andra missat tåget. Mötet kom till av en tillfällighet. Benito Mueller menade att Danmarks ordförandeskap var helt väderlöst och under diskussionen kritiserades också Fredrik Reinfeldts roll som ordförandeskap för EU, EU valde som tacktik att lyssna. Till min förvåning lyfte man fram Göran Perssons roll som ordförande för EU då man skulle ta ställning till Kyotorotokollet Benito Mueller menade att det var Göran Persson som räddade protokollet.

Vad skall hända i Mexico? Medias intresse har minskat enormt och att bygga upp samma förhoppning som det fanns inför Köpenhamn är en omöjlighet. Alla var tveksamma vad det gäller att bygga vidare på den plattform som ”Copenhagen Accord” utgör. Personligen vill jag istället föra in ”The Human Well Being Equation” och Peak Oil, Peak Gas och Peak Coal.

Posted in: Dagsaktuellt