”Climategate” och isbjörnarna – Engelsberg – avdelningen ”historia och vetenskap”

(delen ”Tro och vetande i klimatfrågan kommer senare”)

Då jag fick inbjudan att vara med på seminariet ”Climategate och hotet mot isbjörnarna” visade programmet att det fanns en inledande avdelning där historia och vetenskap i allmänhet skulle diskuteras innan det blev dags för ”tro och vetande i klimatfrågan”. Debatten om seminariet på Engelsbergs bruk är redan avslutad på bloggarna The Climate Scam, Klotet och Uppsalainitiativet. Mitt inlägg blir därför en summering av några mycket intressanta dagar. Innan den 6 juni skall jag nu skriva en essä om mitt föredrag.

Att Lotta Gröning, som ju är en välkänd journalist, och Axess vill ta upp ”Climategate” och isbjörnarna till debatt är förståeligt då just dessa komponenter i klimatdebatten fått stor massmedial uppmärksamhet (en film om seminariet skall sändas i Axess). Själv har jag tidigare inte varit inne i denna debatt, men ett återbud två dagar innan seminariet började medförde att jag fick ett erbjudande från Lotta Gröning. En av deltagarna hade stoppats av askan från E15 (Eyjafjallajökull – E15 är först bokstaven plus antal övriga bokstäver).

Jag förberedde en PowerPoint presentation men då jag kom till Engelsbergs bruk kom den stora överraskningen, jag kunde inte kunde använda min kära PowerPoint presentation, vilken utmaning.

I sina inledande kommentarer så Kurt Almqvist, VD för Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, att man vill organisera seminarier som leder till debatt, och man lyckades till 100 procent. ”Klimatskeptiker” har länge klagat för att de inte får vara med i debatten, Detta var ett djärvt initiativ. Att det fanns spänning mellan blocken kände jag till men det blev nästan ett vulkanutbrott, ett E15.

Då man skall bedöma de inledande tre föredragen måste man göra det utifrån det faktum att de skulle behandla ”historia och vetenskap” i förhållande till klimatfrågan. Niklas Ekdahl börjar med att diskutera vädrets betydelse i för den dagliga diskussionen och konstaterade att det alltid finns någon anledning att diskutera väder. Då klimatfrågan är kopplad till väder blir det också naturligt att alla diskuterar klimatfrågan och det betyder också att alla som vill vara med i diskussionen runt kaffeborden också skaffar sig en åsikt i klimatfrågan. Åsikter färgas vanligen av något TV- eller radioprogram och det faktum att Climategate diskuteras och TV visar dramatiska bilder med isbjörnar i nöd blir just dessa två frågor avgörande för vad väldigt många tänker och tycker. (Innan vi började fick jag tillstånd att filma seminariet.)

Niklas diskuterade också betydelsen av vårt kulturella och Lutherska arv och att vi har starka uppfattningar om brott och straff. Det faktum att vi inte behöver tänka på nästa mål mat ger oss också utrymme att tänka framåt. Vad det gäller den generella inställningen till klimatfrågan i ett land så påverkas den också av landets relativa beroende av fossil energi för infrastruktur och utveckling. Vi i Sverige, som i princip har fossilfri el, kan kosta på oss en annan inställning än i till exempel USA som har över 50 procent kol i sin elproduktion. Vi som i princip har tillräckligt med bilar och vägar kan kosta på oss en helt annan inställning än kineser som bygger 100 mil med fyrfiliga motorvägar om året. Det finns intressen för och emot på individnivå, organisationsnivå och mellan länder. Om växthuseffekten säger Niklas Ekdahl: ”Jag personligen tvivlar inte om att växthuseffekten kan bli ett problem i framtiden men jag tycker än så länge så säger debatten mer om vår mentala ”utsikt” än om framtidens ”väderlek”. I bloggdebatten har Niklas kritiserats av båda lägren och det visar att han gjorde ett bra jobb. (Här kan ni lyssna till Niklas Ekdahl, del 1 och del 2, och jag hoppas att ni har samma uppfattning som jag.)

’Nästa föredrag under ”historia och vetenskap” hölls av Ulf Danielsson, kollega till mig på Uppsala universitet. Ulf är känd för sina populärvetenskapliga böcker och han har också varit med i otaliga radio- och TV-program. Han är sedan flera år tillbaka ansvarig för fysikfakulteten vid universitet. Ulf har erfarenhet av att bedöma forskning, även inom andra områden än sin egen forskning. Med utgångspunkt från sin erfarenhet ville han diskutera hur politiker och journalister skulle kunna ta ställning till forskning.

Han hävdade att man i bedömning av forskning skall skilja på tre olika steg, eller tre moment, som man ofta blandar ihop. Först det vetenskapliga arbetet, och sedan frågan om det finns en vetenskaplig konsensus och i så fall vad den är och för det tredje vad man skall göra utifrån denna samlade kunskapsbas. De första två handlar om det vetenskapliga innehållet medan det tredje innehåller politiska och ideologiska överväganden. Det betyder att man utifrån samma vetenskapliga fakta kan göra olika politiska bedömningar beroende på vilket samhälle som man vill ha. Därför blir det ibland svårt att dra gränsen mellan ideologi och vetenskap. Att göra denna bedömning inom samhällsinriktad forskning brukar normalt vara svårare än att göra samma bedömning för den naturvetenskapliga forskningen. Vad det gäller klimatfrågan verkar det utifrån den debatt som förs att vara lika svårt. Kommentarer om Ulfs föredrag visar att flera kanske inte uppfattade syftet med föredraget. Vi föredragshållare skall skriva var sin essä om våra föredrag och övriga detaljer i föredraget får studeras där.

Tredje person i passet ”historia och vetenskap” var Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria från Lund, och han skulle prata om ”vårt behov av undergång”. Han markerade att vi sedan urminnes tider hade ett underliggande behov av undergångar, men att beskrivning av undergångarna växlade. Klimatfrågan skulle kunna vara en praktisk fråga som att reducera koldioxid och botemedlet kunde vara att bygga ut kärnkraften eller något liknande. Men om frågan är djupekologisk på ett livsåskådningsmässigt plan då är kärnkraften inte ett botemedel, även om den inte släpper ut koldioxid, eftersom kärnkraft ideologiskt står på samma nivå som industriellt utsläpp av koldioxid blir kärnkraft inte en lösning för flera grupper av aktivister.

Om fastnar för ett djupideologiskt ställningstagande då närmar vi oss bibelns syn på brott och straff, syndafloden, Noak och Arken, eller den grekiska mytologins beskrivning av det sjunkna Atlantis, girigheten straffar sig, dvs Hybris – Nemesis temat i vår kultur , eller som man brukar säga, högmod går före fall. I bibeln raserade Gud Babels torn, symbolen för högmord, genom att låta arbetarna tala olika språk. Svante Nordin ansåg att det inte var en slump att Bin Laden valde Wold Trade Towers, två torn som var symbol för ekonomisk makt, för sin attack utan att det fanns en djupideologisk bakgrund.

Djupideologiskt finns synd och straff alltid med i stora dramaturgiska frågor och en fråga blir aldrig politiskt stor om denna komponent saknas. Klimatfrågan byggdes upp dramaturgiskt inför Klimatmötet i Köpenhamn, Bibelns syndaflod liksom den grekiska mytologins Atlantis kunde komma in symboliskt genom att havsytan skulle stiga. De klassiskt djupideologiska komponenterna spelades upp och jag riktigt ser Fredrik Reinfeldt roll som företrädare för EU. Spelet kulminerade då Obama anlände.

Fantastiskt intressant att man på detta sätt kan jämföra klimat diskussionen med andra historiska frågor. Men det verkar som om vi bara kan hantera en stor dramaturgisk fråga åt gången. Nu har vi släppt kärnvapenfrågan fastän den i närtid har en större potentiell sannolikhet att påverka oss. Jag väntar med spänning på ässen.

I ”domen” från Uppsalainitiativet kopplar man ihop detta bidrag med Niklas Ekdahl: ” Vad de här inslagen hade på seminariet på Engelsbergs bruk att göra är uppenbart. Inte för att illustrera hur man värderar vetenskaplig information, utan endast för att redan från början skapa ett misstroende mot forskarna som var där för att informera om klimatförändringarna. Medan The Climate Scam skriver: ”Svante Nordin uppehöll sig vid djupekologi och miljöfrågan som världsåskådning. Mycket på miljöområdet går ut på brott & straff, hybris & nemesis-tänkandet. Människan behöver helt enkelt sina undergångsscenarier. Bra, intressant föreläsning. Har ni chansen att lyssna på Svante Nordin så gör det.”

(Fortsättning följer)

Advertisement

Posted in: Dagsaktuellt