What are the costs and environmental impact of nuclear energy? The answer differs depending on who gives it. Does any research exist that is free from vested interests? According to many experts, the report “Cost Assessment of Sustainable Energy Systems” that has been produced as part of the EU’s 6th Framework Program is such a report. (Download Cost Assessment of Sustainable Energy Systems.)
The cost of new energy production has previously been estimated by various institutes but for the 6th Framework Program these institutes made a joint application for research support. Most of the 26 participants from 20 nations are associated with universities in Europe but institutes in Brazil, India and China were also included. On the Swedish side, the Stockholm Environment Institute (SEI) is a participant. This collaboration has included in its calculations the “private costs” (i.e. monetary costs) and external environmental costs. In the report, Figure 3.1 Life Cycle Costs gives the current costs and the costs in 10 years time and in 2030. Before the figure, tables are also given with costs.
Let us first note that wood chips are absolutely the cheapest form of al energy forms but that its environmental cost is greater than for nuclear energy. In terms of investment, nuclear is more expensive than other energy forms but its environmental impact is very small, including the impacts of mining. Windpower has the same small environmental impact but, per kilowatthour, it is more expensive to build. It requires subsidies.
When considering windpower and solar energy these are energy flows that we cannot control. In the 1800s it was acceptable to have un-regulated windpower and in 1820 there were 1713 windmills on on the island of Öland in Sweden. They had time to wait for the wind to come to then mill their grain. Today we have two holes in the wall that require electricity even when the wind is not blowing. We can regulate some proportion of windpower with hydroelectricity but if we take away nuclear energy and replace it with windpower then there is insufficient regulatory power. The precondition for an ability to invest in windpower is that baseload electricity production exists. In Demark, this is generated using coal, in Poland coal is used, in Germany it is coal and in Sweden it is nuclear energy. Should Denmark, Poland and Germany shut down their coal-fired electricity generation and Sweden shut down its nuclear power? The answer is that a fossil-free Europe requires nuclear energy and a fossil-free Sweden requires nuclear energy.
Is nuclear power dead? The reality is that 5 new reactors have been brought on line this year and that 60 are under construction according to the IAEA in Vienna. Here is the link that reports this..
(English will come)
Vad är kärnkraftens kostnader och miljöpåverkan? Svaret blir olika b eroende på vem som svarar. Finns det någon undersökning som är fri från intressen? Enligt många experter är rapporten Cost Assessment of Sustainable Energy Systems, som gjort inom EU:s 6:te ramprogram en sådan rapport, (nu rätt rapport) Cost Assessment of Sustainable Energy Systems
Kostnader för ny energiproduktion har tidigare beräknats av olika institut men inför det sjätte ramprogrammet gick dessa institut in med en gemensam ansökan. Flerparten av de 26 deltagarna från 20 länder är associerade till universitet i Europa men också Brasilien, Indien och Kina. Från svens sida deltog Stockholm Environment Institute (SEI). Man har tagit hänsyn till privata kostnader, dvs kostnader i kronor, och externa miljökostnader. I rapporten livscykelkostnader figur 3.1 finns kostnaderna nu, om 10 år och 2030. Innan figuren finns också tabeller med kostnader.
Låt oss först notera att pellets är det absolut billigaste men miljökostnaden är större än för kärnkraften. Kärnkraften är investeringsmässigt dyrare än en del andra energislag, men miljöpåverkan är mycket liten, gruvdriften är inkluderad. Vad det gäller vindkraften har den samma lilla miljöpåverkan som kärnkraften, men per kilowattimma är den dyrare att bygga. Det krävs subventioner.
Vad det gäller vindkraft och solenergi så är det frågan om flödande energi som vi inte kan kontrollera. På 1800-talet gick det bra att ha icke reglerad vindkraft och år 1820 fanns det 1713 väderkvarnar på Öland. Man hade tid att vänta på vinden och mala säden just då. Idag har vi två hål i väggen som kräver att det finns ström även då det inte blåser. Vi kan reglera en del vindkraft med vattenkraft, men om vi tar bort kärnkraften och ersätter den med vindkraft då finns det inte tillräckligt med reglerkraft. Förutsättningen för att vi skall kunna satsa på vindkraft är att det finns en basproduktion av el. I Danmark är det kol, i Polen är det kol, i Tyskland är det kol, i Sverige är det kärnkraft. Skall Danmark stänga sin kolkraft, skall Polen stänga sin kolkraft, skall Tyskland stänga sin kolkraft, skall Sverige stänga sim kärnkraft. Svaret blir att ett fossilfritt Europa behöver kärnkraft och ett fossilfritt Sverige behöver kärnkraft.
Är kärnkraften död? Verkligheten är att 5 nya reaktorer har tagits i drift i år i världen och att 60 är under konstruktion enligt IAEA i Wien. Här finns länken som nämner detta.
Mattias Carlsson
September 21, 2010
“Man har tagit hänsyn till privata kostnader, dvs kostnader i kronor, och externa miljökostnader. I rapporten livscykelkostnader figur 3.1 finns kostnaderna nu, om 10 år och 2030. Innan figuren finns också tabeller med kostnader.”
Vilken rapport syftar du på? Hittade inte detta i rapporten du länkade till längre upp.
Johan Erlandsson
September 21, 2010
Tack för svar på min kommentar från ditt föregående blogginlägg!
Vad ser du för möjligheter att minska energislöseriet?
Vilka möjligheter ger landvinningarna med högspänd likström för att överföra vindkraft från norr, vågkraft från väster och solkraft från söder?
Vilka möjligheter ger den tekniska utvecklingen inom energilagring?
Vad säger du om PWC-rapporten som utvärderar hur vi kan nå 100% förnybar el i Europa till 2050?
Click to access 100_percent_renewable_electricity.pdf
aleklett
September 22, 2010
Jag har bara rullat igenom rapporten och det krävs djupare analys men här är några synpunkter. Bara ett antagande om att elproduktionen inte skall öka de närmaste 40 åren och att kombinera figur 2 och figur 9 och forskning om historisk utbyggnad av stora energisystem går de enkelt att visa att verkligheten aldrig kan bli som rapporten visar. EU27 har cirka 15% förnybar elproduktion (9 vatten, 3 bio, 3 vind&sol). Det finns inte älvar att bygga ut för att fördubbla och om vi räknar vågkraft som vattenkraft är denna del fortfarande noll. År 2050 kan denna del bara vara max 15%. Bio har 3% och en fördubbling fram till 2050 är OK eller varför låt den inte vara 10%. Sammantaget för EU27 är det ett ganska stort system. Historiskt har stora energisystem vuxit med ca 7% om året, dvs en fördubbling under 10 år. Det skulle betyda att vi 2020 har 6%, 2030 12%, 2040 24% och 2050 48%. Summerar vi blir det ca 75%. Notera också att 50% av energin inte kan effektregleras.
Johan Erlandsson
September 22, 2010
Jag har heller inte läst PWC-rapporten så noga, men det är intressant att de överhuvudtaget nämner möjligheten med 100% förnybart. Jag var på ett pr-jippo på General Electrics forskningscentra i München i somras. I en paneldebatt där sågs inte 100% förnybart till 2050 som någon omöjlighet, om man bara lyckades hantera de förlorare (läs olja, kol, gas, kärnkraft) som uppkommer i omställningen. Jag ska läsa rapporten och återkomma senare.
Tycker det är något försiktigt att säga att med utgångspunkt för hur vi byggt ut energisystemen hittills säga att 100% förnybart inte är möjligt. Energisystemen är nu under omvandling med en minskad andel central produktion, elpris som mycket snabbare kan anpassa sig till aktuell produktion och därmed tillåter ökad andel intermittent produktion, förbättrade överföringsmöjligheter över mycket långa avstånd, ökade energilagringsmöjligheter (också bra för intermittent produktion) och förnybara energikällor som både börjar mogna (vindkraft), och som verkar lovande (CSP och vågkraft) i stor skala.
Energibesparingspotentialen är också enorm, men lyfts fram alldeles för lite i energidebatten.
Den stora frågan är dock som du säger, att energiproduktionen historiskt har växt kraftigt ihop med den växande ekonomin. En evigt och exponentiellt växande ekonomi gör det inte lättare att få till ett hållbart energisystem. Ur det perspektivet räcker inte ens eventuella fjärde och senare generationers kärnkraft till i slutänden.
Johan Erlandsson
September 21, 2010
Vet förresten inte om jag letar dåligt, men var finns de externa kostnaderna för kärnkraft i den rapport du länkar till? Jag hittar ingen figur 3.1.
aleklett
September 21, 2010
Jag ber om ursäkt, nu skall det vara rätt rapport
Johan Erlandsson
September 21, 2010
Tack för rätt rapport. Måste säga att det känns rätt surrealistiskt att kärnkraft skulle ligga på samma nivå som vindkraft när det gäller externa kostnader. Så hittade jag också denna brasklapp i rapporten:
“But with respect to the low value of nuclear full cost should be stressed that some nuclear specific external costs (eg the cost of a nuclear accident or the risk of nuclear proliferation) are not considered in this analysis. In addition it should be remarked that private costs calculated with the average
lifetime levelised generating technology seem to underestimate the real industrial production cost, in particular for nuclear, as declared by stakeholders of the electricity sector invited to the “First CASES Stakeholders Workshop – Social costs of electricity production” February 2008, Brussels.”
Sen undrar jag också om osäkerheterna och riskerna kring slutförvaret räknats in i de externa kostnaderna?
Jag undrar lite kring försäkringskostnaderna för kärnkraft också. Är de med i rapporten, eller går de bort eftersom staten tar smällen om det smäller?
aleklett
September 22, 2010
Måste läsa rapporten mer i detalj vad det gäller slutförvar, men personligen ser jag inga risker med det slutförvar som Sverige planerar. För övrigt är det under normaldrift.
Mattias Carlsson
September 21, 2010
Tack för att du korrigerade länken.
Om man får vara lite petig så är det inte el från träpellets som är väldigt billig enligt figur 3.1. Det är träflis (wood chips). Pellets finns inte med i listan vad jag kan se. Pellets kräver lite mer fördyrande förädling än träflis, men i utbyte får man ett bränsle som passar bättre för småskalig förbränning och som kan transporteras billigare.
aleklett
September 22, 2010
Du har rätt, det blev en slarvig översättning. Jag skall ändra.
Svenne
September 21, 2010
Man kan också ta sig en funderare på varför de hade tid att vänta på att vinden skulle börja blåsa år artonhundratjugo och varför vi inte kan det idag.
aleklett
September 22, 2010
Visst kan man fundera, men jag tror att det är svårt att tänka sig ett liv med begränsad elektricitet.
Fredric Georgsson
September 22, 2010
När det gäller laddning av elbilar, köra sin diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, varmvattenberedare osv så kan man troligen låta dessa maskiner följa produktionen mha smarta elnät utan större problem. Det är dock inte någon stor del av elförbrukningen gissar jag. Men det finns säkert många fler saker man kan låta variera med tillgång!
Svenne
September 26, 2010
Till slut är vi människor tvungna att anpassa oss till den energimängd som solen strålar in till dagligen. När alla andra andra resurser är uttömda så hamnar vi vi nämligen där. Därför är det viktigaste vi kan göra, att skapa ett ekonomiskt system som inte behöver växa. Egentligen är allt annat ointressant.
Holmfrid
September 22, 2010
Priserna på olja och gas bör vara betydligt högre med scenariet “Peak oil”, troligen även kolpriserna, som ju påverkas. Bundeswehr utreder enligt SpiegelOnLine ett extremläge för elsäkerheten i Tyskland i det perspektivet. Tyskland planerar för 90000 MW vindel, i dag 27000 MW, och ser stora problem med nätstabiliteten, som blir beroende av naturgasen från Ryssland för detta, vilket inte är populärt.
Det rödgröna samarbetet har ju satt Tyskland i en besvärlig situation med kolproducerad el som skall reduceras från 52% till 20% av CO2 skäl.
Tysk industris kapacitet behövs för att bygga framtidens kärnkraft (4:e gen). Då behövs inga avfallslager. Med 10 reaktorer fördubblas den svenska elproduktionen och Tyskland kan köpa 50 TWh el från Sverige.
Martin Saar
September 22, 2010
Vad gömmer sig i skrivningen “under konstruktion”. Under de senaste 20-30 åren har vi väl haft en 50 tal kärnkraftverk “under konstruktion”. Men ingen har byggts färdigt och satts i drift?
Sen funderar jag över hur ska EU och Sverige oxå för den delen orka med att finansiera alla kärnkraftverk. Redan idag fylls Grisfarmen (PIIGS-länderna) med nya medlemmar som dignar under med gigantiska statsskulder.
Enligt MacKay och Sustainable Energy behöver enbart Storbritannien bygga 300 kärnkraftverk med start nu för att klara bortfallet av fossil energi inom 20 år. Detta tillsammans med förnybar energi räcker till max 1/3-del av den energi man producerar och använder idag. Därutöver behövs ytterligare flera hundra kärnkraftverk för klara sin ekonomiska tillväxt. Om vi fortfarande ska ha en ekonomi med exponentiell tillväxt som garantera ränta på kapitalet.
Sen kan man undra investeringar brukar bli en prioriteringsfråga. Vad ska vi avstå ifrån och vad blir kvar för underhåll och drift av samhället? ny kärnkraft är en komplex fråga ur många olika aspekter, som ingen har svaret på!
Svenne
September 23, 2010
Ja du Martin, det är tur att man pensionssparar flitigt.
Nej, skämt åsido, så behöver vi sedan tjugofem år tillbaka ett nytt ekonomiskt system som bygger på skuldfria pengar. Men detta lär inte införas frivilligt av varken politiker eller banker. Men nu kommer tiden då vi får uppleva att vårt nuvarande system kollapsar under tyngden av alla skulder.
Rolle
September 23, 2010
Att förlita sig på att kärnkraften kan stå för en ohämmad energiproduktion är väl optimistikt beroende på de begränsande urantillgångarna.
Enligt en slutsats som forskare på Mit har dragit så kan vi maximalt minska uranbehovet detta sekel med 25 % även om vi tar geniv-reaktorer i drift.
Lars-Eric Bjerke
September 24, 2010
Martin,
Följande information kan hämtas från Svensk Energi:
“I slutet av år 2010 är 450 kommersiella kärnkraftsaggregat i drift i 30 olika länder och de bidrar med 8 procent av världens elproduktion (inom EU 15 procent). Ytterligare 64 enheter håller på att byggas med en total effekt på 60 000 MW.
Huvuddelen av de nya reaktorer som byggs finns i Sydostasien (Kina 23, Sydkorea 5, Taiwan 2, Japan 2 och Indien 4) och i Ryssland (11). I Finland (år 2005) beställdes ett och i Frankrike (år 2006 och 2008) två nya stora kärnkraftsaggregat och anläggningsarbeten pågår.”
Byggena kan i många fall följas via leverantörernas hemsidor t.ex. Westinghouse bygge av sin första generation 3+ reaktor AP 1000 i Huayang i Kina.
Martin Saar
September 25, 2010
Lars Erik Bjerke!
Låt mig då korrigera dig/Svensk Energi och kärnkraftsförespråkarna är väldigt duktiga att redovisa primärenergi och jämföra äpplen med päron.
Kan det beror på den intellektuella kapaciteten eller är det ren och skär dumhet!?
Två tredjedelar av energin från kärnkraft kyls bort, vilket inte redovisas i statistiken. Sanningen är väl att energin från kärnkraft i världen och som kan användas ligger idag på ca 2-3 %. Kjell A kan säkert vidimera dessa siffror som den forskare han är.
I övrigt Lars-Eric så rekommenderar jag dig att läsa David MacKay och boken Sustainable Energy, (www.stallom.se) så slipper vi en massa pladder och tyckande om kärnkraft och våra möjligheter att ersätta våra nuvarande 200 energislavar med 70.
Rolle
September 26, 2010
Har nu läst MacKay boken Sustainable Energy avsnitted som handlade om kärnkraft och uranreserver. Där fanns en tabell som sa:
Konventionella uranreserver 4,7 miljoner ton och fosfatfyndigheter 22 miljoner ton.
En energianalytiker som är en stark opponent gentemot kärnkraftsindustrin sätt att räkna på vilka uranreserver som vi faktiskt har driver tesen att vid en uranhalt mindre än 100 ppm så krävs det mer energi att bryta uranet än vad vi får tillbaks.
Läs gärna avsnittet D9 som handlar om fosfater.
http://www.stormsmith.nl/report20071013/partD.pdf
Arnd Diestelhorst
September 26, 2010
Is the question whether we should use nuclear energy an economical one in the first place? I think, two other questions have to be positively answered before.
The first one is: is it ethically acceptable? At its time slavery also was the cheapest form of energy you could buy. Without a trustable solution of the waste problem, the answer cannot be yes. In Germany we learn at the moment, that the selection of the planned place of our national ultimate storage for high radioactive waste was deeply flawed by political decisions and is probably far from being the geologically optimal place. Nevertheless the political proponents are going on to play this game. Also a so called “research” storage for low radioactive waste was misused by the nuclear industry and under the observation of governmental institutions for the final disposal of a huge amount of middle active waste under catastrophic conditions. It is an old salt mine which will break down within the next 20 years. For me as an ordinary citizen and voter, there is no appearance of conscientiousness under the responsible proponents of nuclear energy.
The technologically most advanced and rich countries play an important role on this planet, they are the scouts for the global way into the future. The rest of the world is following our trail and they are eager to do so. So the second question is: is an energy system which depends on nuclear energy an acceptable way into the future for all countries in this world. Unfortunately most poorer countries in this world are poor because they are not governed in a responsible way. If we don’t offer them an alternative, we will have a lot more Irans and North-Koreas in the future.
Probability theory tells us: Things that can break will ultimately break, unless you stop using them before. And in this game breakages usually have a very high price.
Lars-Eric Bjerke
September 26, 2010
Martin,
Jag förstår inte ditt missnöje. Mitt inlägg ovan innehåller ingen värdering. Det redovisar data från Svensk Energi angående kärnkraftens andel av elproduktionen i världen och inom EU och är vad jag har kunnat utröna korrekt.
Då man redovisar energiproduktion från olika energislag, skall man enligt FNs regler redovisa totala energianvändningen i ett kärnkraftverk dvs både den elektriska och den termiska på samma sätt som man gör för kol-, gas- och oljekraftverk. Att man gör på detta sätt tror jag inte berör på dumhet utan på en vilja att standardisera redovisningen.
istappar
October 7, 2010
Räcker det inte med att vi blir fattigare i spåren av peak oil, ska vi bli radioaktiva också? Människan tenderar att stressa för mycket (inte minst människor med “viktiga positioner”) och sopa obehagliga problem under mattan, t.ex. greklands finanssoppa eller den läckande saltgruvan som Arnd Diestelhorst nämner. EU la ner mycket energi på att övertyga Litauen att stänga Ignalina. Tänk om vi i framtiden har ett 50-tal kärnkraftverk i lika dålig kondition?
aleklett
October 7, 2010
Självfallet att Ignalina skulle stängas. Det var en reaktor som användes för att göra vapenplutonium under Sovjettiden och man hade inga yttre säkerhetsbariärer. Dagens ny reaktorer är något helt annat.
Lars-Eric Bjerke
October 8, 2010
Kjell,
Det finns många som har uttryckt åsikter om säkerheten hos Ignalina 1 och 2. De flesta har varit subjektiva bedömningar t.ex. att RBMK reaktorerna endast har haft en partiell reaktorinneslutning, att moderatorn varit grafit, som kan brinna eller att de är byggda för att tillverka vapenplutonium. Få har emellertid refererat till ”Probability Risk Assessments” som är standardverktyget inom kärnkraft- och offshoreindustrin för att bedöma säkerheten. Relcon mfl, som gör sådana för bland annat svensk kärnkraft, har deltagit i sådan studier av Ignalina. De visade att riskerna för härdskada och större radioaktiva utsläpp är ungefär lika stora för Ignalina, som för de svenska reaktorerna nämligen ca 1 på 20 000 reaktorår för härdskada och 1 på 200 000 reaktorår för större radioaktiva utsläpp. Varför är din bedömning bättre än ingenjörsföretagens?
Alessandro
October 15, 2010
Något som sällan tas upp i beaktande är tidsvatten
kraftverk, borde vara mer förutsägbara än vind- och vattenkraft och därför framtidens melodi, om fossila bränslen som kol, naturgas, olja och uran minskar?
Erik Fransson
October 20, 2010
Kjell,
Varför tystnar du ständigt när någon ställer en kritisk fråga till dig och det är rätt uppenbart att du trampat långt utanför ditt expertområde? Vore det inte bättre att nu erkänna att du inte har kompetens eller expertis inom frågor om kärnkraftssäkerhet och sluta blanda in dina personliga övertygelser i sammanhanget?