“The end of cheap oil” – The Globe / ”Slut på billig olja” – Klotet

Posted on January 20, 2011

9


Dear Reader of my blog,

It has been silent here a while, a suitably long respite after the 10 intensive weeks in Australia. But now it is time to start discussing peak oil again. The theme for today’s edition of the science news radio program, The Globe, was, “The end of cheap oil”.

Here is a transcript of my contribution to the program. My section came after they had already discussed the IEA’s World Energy Outlook 2010.

“But not everyone agrees with the IEA that everything will keep chugging along as usual.

– Kjell Aleklett, Professor of Physics in Uppsala and chairperson of ASPO, the Association for the Study of Peak Oil and Gas, thinks that the era of globalisation – where you produce something in one place and then freight it around the world is nearing its end. In recent years he has let his Ph.D. students scrutinise the IEA’s reports:

– I cannot agree with the IEA since it believes that huge amounts of oil will be discovered in the future and that oilfields that are not yet in production will be able to give much more than is technically or physically possible, says Kjell Aleklett

Aleklett and his research group have published around 20 articles in peer-reviewed scientific journals on how much coal, gas and oil the world has left and how fast it can be extracted. Their results do to agree with the IEA’s scenarios, although they come close in some areas.

– We know how important energy is for the economy. I suspect that the IEA is afraid that, if it was to announce straight out that the energy needed for global economic growth is not available, there would be panic, says Kjell Aleklett.

He adds that he feels like the child in “The Emperor’s New Clothes” who dared to say that the emperor was naked. To describe how much oil the world has left to produce he uses champagne as a metaphor.

– Imagine that all the oil that exists today in Iraq (about 100 billion barrels) could be squeezed into a magnum bottle. We could then look back through history and see that, up till now, we have consumed 11 such bottles, i.e. 1100 billion barrels of oil.

Besides the bottles we have drunk we still have an additional 8 bottles in the refrigerator. They represent the oilfields found in the Middle East back in the 1960s and 1970s and that we have not yet had time to empty, continues Aleklett.

Then there is sparkling wine of lesser quality such as Canada’s tar sands and Venezuela’s heavy oil and that amounts to an additional two bottles in the refrigerator. It is fairly easy to calculate how much more oil we can discover in the future and, if we are a little optimistic, it may amount to three extra bottles by 2050, asserts Aleklett.

The total, therefore, is 13 bottles. At today’s rate of consumption, each bottle lasts about 3 years and 4 months and can fill slightly more than three glasses. The USA is currently sipping on its last domesticly-produced glass and needs to import. However, China, India and other nations are becoming thirstier and thirstier and, according to Kjell Aleklett, we are now in a situation where there is not enough champagne left to satisfy demand – we are heading for a fairly sober New Year’s Even in future. The problem is not really the amount of extractable oil that remains in the Earth’s crust rather than that the laws of physics do not allow it to flow as quickly as we might like into the drill hole of an oil well.

Kjell Aleklett thinks that the IEA puts too much faith in inflated and overly optimistic production numbers, especially those from the OPEC-nations which have much to gain from exaggerating their resources. And he is supported in this by the Swedish oil industy’s Gunnar Agfors. He participated in constructing the first Swedish refineries and has led the quests of several oil companies for the black gold. Agfors agrees that the world’s oil resources are greatly exaggerated since, for political reasons, OPEC nations report significantly larger reserves than they are actully sitting on and this is well known in the oil industry.”

(Swedish)

Kära läsare av min blogg. Det har varit tyst ett tag, en lämpligt lång viloperiod efter de 10 intensiva veckorna i Australien, men nu är det dags att ta upp diskussionen om Peak Oil. Temat för dagens Klotet, vetenskapsradions aktuella program var ”Slut på billig olja”.

Här är det utskrivna inslaget med mig. Då jag kommer in har man redan diskuterat World Energy Outlook 2010 (lyssna).

”Men alla håller inte med IEA om att allt kan tuffa på som vanligt:
– Globalisering, dvs att man ska producera en pryl på ett ställe och sen frakta den runt jorden, globaliseringens tidevarv är över, anser Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala och ordförande i ASPO Association for the Study of Peak Oil and Gas. Han har låtit sina doktorander nagelfara IEA:s rapporter de senaste åren:
– Eftersom man anser att man ska kunna hitta enormt mycket mer olja framöver och att man tror att de fält som finns men inte är i produktion ska kunna ge så mycket mer än vad som tekniskt/fysiskt är möjligt att göra så kan jag inte hålla med dem, säger Kjell Aleklett.
Aleklett och hans forskargrupp har publicerat ett 20 tal artiklar i kontrollerade vetenskapliga tidskrifter om hur mycket kol, gas och olja världen har kvar och hur fort den kan utvinnas, och resultaten stämmer inte med IEA:s scenarier, även om energiorganet på vissa punkter nu närmat sig Alekletts resultat.
– Vi vet ju hur betydelsefull energi är för ekonomin och skulle man säga rent ut att vi har inte den energin tillgänglig som en växande global ekonomi behöver så är de rädda att det ska skapa panik misstänker jag, säger Kjell Aleklett.
Han tillägger att han känner sig som barnet i kejsarens nya kläder som vågar säga att kejsaren är naken. För att beskriva hur mycket olja det finns kvar att utvinna globalt så jämför sen Aleklett med champagne.
– Om vi tänker oss att alla olja som finns i Irak, ca 100 miljarder fat, klämms in i en magnumbutelj. Då kan vi titta tillbaka i historien och se att fram till dags datum har vi konsumerat 11 sådana flaskor, dvs 11000 miljarder fat olja.
Förutom de urdruckna buteljerna finns dessutom 8 flaskor i kylen. Det är oljekällor som hittades i mellanöstern redan på 60 och 70-talet och som vi inte hunnit göra åt än, fortsätter Aleklett sin liknelse.
– Sen finns det enklare mousserande vin, som Kanadas oljesand och Venezuelas tunga olja som blir ytterligare 2 flaskor i kylen av sämre kvalité. Det går ganska enkelt att räkna ut hur mycket mer olja vi kan hitta i framtiden och om vi är lite optimistiska så kan vi hitta 3 flaskor ytterligare till år 2050, hävdar Kjell Aleklett.

Summa 13 flaskor kvar alltså. Varje flaska räcker till drygt 3 glas, med dagens konsumtionshastighet 3 år och 4 månader. USA läppjar på sitt sista egna glas och måste importera. Men även Kina, Indien och andra länder blir allt mer törstiga och enligt Kjell Aleklett är vi i det läget att det inte finns tillräckligt mycket champagne framöver för att möta efterfrågan utan vi måste ha en ganska nykter nyårsafton i framtiden. Problemet är inte egentligen mängden utvinnbar olja som finns kvar i jordeskorpan utan att fysikens lagar gör att den inte kan rinna till så snabbt i borrhålen som vi skulle vilja.
Kjell Aleklett anser att IEA förlitar sig på uppblåsta och allt för optimistiska produktionssiffror, särskilt från OPEC-länderna som har mycket att vinna att överdriva sina tillgångar. Och han får medhåll från svensk oljeindustris nestor Gunnar Agfors. Han var med om att bygga upp de första svenska raffinaderierna och har lett flera oljebolags sökande efter det svarta guldet. Agfors håller med om att världens oljeresurser är grovt överdrivna eftersom OPEC-länderna av politiska skäl rapporterar betydligt större reserver än de i själva verket besitter och att detta är välkänt i branschen.”

Posted in: Dagsaktuellt