Frends of Europé är en tankesmedja (think-tank) som ha sitt säte i Bryssel och tankeverksamheten koncentrerar sig framförallt på Europa. I april 2011 fick jag en inbjudan till att vara med på en rundabordsdiskussion den 15 juni 2011 och temat skulle vara ”The future of oil”. Platsen för diskussionen var Biblothèque Solvay i Bryssel.
Då jag fick inbjudan reagerade jag inte för att vi skulle vara på Biblothèque Solvay, men på plats gick det helt plötsligt upp för mig att jag var på historisk mark. Förmodligen var det ingen annan i rummet som som reagerade men är man fysiker och har arbetat med grundläggande forskning inom kärnfysik då bör man veta att det var här som världens först internationella fysikkonferens ägde rum 1911, Conseil Solvay. Med på mötet var storheter som Curie, de Broglie, Einstein, Lorentz och Rutherford. Världens mest berömda internationella fysikkonferens är den femte Solvay konferensen 1927 då Heisenbergs onoggrannhetsprincip diskuterades. Einsteins kommentar var att ”Gud spelar inte tärning” och Bohr svarade ”Einstein, sluta med att säga till Gud vad han skall göra”. 17 av de 29 deltagarna i den femte Solvay konferensen har fått Nobelpriset. Visst har man önskat att man hade varit med på den tiden.
Inbjudan att vara med på denna ”Solvay konferens” om oljans framtid blev för mig helt plötsligt mycket stort. Vi inbjudna till rundabordsmötets första session, ”How much oil is there and how long will it last?”, var 26 personer (varför inte 29) och där fanns representanter för EU kommissionen och EU parlamentet, IEA (International Energy Agency), oljebolag, petroleum-, plast- och kemiindustrin, Miljöorganisationer, förnybar energi, EU- observatörer från när och fjärran, med flera. Vi var fem stycken som vardera fick 5 minuter för att lägga fram våra synpunkter och tiden regleras med ett timglas. Först ut var Mechthild Woersoloerfer, som har ansvar för EU:s Energy Road Map 2050. Det finns fortfarande flera osäkra kort men den 23 november skall allt vara klart. Sedan blev det min tur och jag koncentrerade mig på vår artikel ”Peak of the Oil Age”. Jag förklarade var IEA och vi är överens, men också var vi har olika åsikter. Fem minuter är en kort tid och nog tyckte man att sanden i timglaset rann väldigt fort.
Sedan var det dags för IEA att ge sin version av framtiden och det var J Corbin som representerade IEA. Klassiska påståenden som att det skulle finnas ytterligare mellan 2000 och 2500 miljarder fat råolja att konsumera och att den okonventionella oljan var av samma storleksordning framfördes. I nästa andetag säger han att vi konsumerade 31 Gb förra året och industrin hittade bara 14 Gb. Han diskuterade också om det fanns ett Peak Price på oljan. Phillippe Lamberts representerade politikerna. Han menade att det faktum att jorden är ett begränsat system med begränsade fossila resurser betyder att Peak Oil är verklighet. Om det är nu eller om 10 eller 20 år var av mindre betydelse. Vi måste redan nu ta hänsyn till att det finns begränsningar. Sist ut bland de som skulle ge ett inledningsanförande på fem minuter var Isabella Muller som representerade de som säljer bensin och diesel. Hon markerade att man som organisation litar på IEA och planerar den framtida verksamheten efter detta. Hon avslutade med att säga att det var allt för tidigt att ta ut skilsmässa från oljan.
Sedan var det dags för alla andra att ställa frågor och i första omgången var det cirka tio personer. Vi i panelen fick möjlighet att svara på frågorna eller bemöta dem, men tidsgränsen var på nytt fem minuter. Mitt svar blev att alla frågor kräver ett längre svar och att jag skulle använda detta möte för att rama in det sista kapitlet i min bok, ”Living with Peak Oil”. Där skulle man få svaren på de flesta frågor.
Eftermiddagens session hade titeln ”How do we manage a smooth transition to a low-carbon ecoomy? Inledningstalarna representerade miljöforskning, den kemiska industrin, oljebolagen, WWF, och transportindustrin. På nytt blev det många frågor men få svar. Det kan bli ett långt kapitel i boken.
Aleklett's Energy Mix 
Someone
June 19, 2011
The recurring point being discussed in this blog is perhaps indicators of energy crises. However, isn’t some measure of Peak Fossil Fuels an even more powerful indicator of an energy crisis than Peak Oil, the peak of oil production?
Or, perhaps even “Global peak energy production per capita” – or “Global trough/bottom energy price per global GDP adjusted for inflation”. I’m pretty happy with the last one 🙂
Globalthinker
June 21, 2011
Perhaps, but other fossil fuels are easier to replace. There is massive potential in biomass for heating and electricity to replace coal and natural gas, as well as in other renewable energy sources for heating and electricity.
The problem lies in liquid fuel for transportation. There are no good options at this time, and no options for the near term either. Yet the oil production has already peaked or is very close to doing just that. We have little time to change the world’s transportation, with inadequate options.
Without liquid fuel for transportation many business will die, and house prices far from work could plummet. Food prices could rise. I don’t know what will happen in detail, but the sooner we start a transition away from oil, the better off we’ll be.
Spännande läsning som vanligt Kjell! Jag hoppas att EU kan väcka Sveriges sovande myndigheter och ministrar. De verkar åtminstone ha kommit lite längre.
Edis
June 25, 2011
Liquid fuels are currently produced from natural gas (reformation followed by synthesis), a practice currently increasing. Liquid fuels can also be produced from coal and biomass. Production from coal have been used in large scale in Germany during WW2, and later in South Africa. It is currently used in for instance New Zealand (coal to methanol, and methanol to gasoline using the Mobil process). In Sweden we could get 25% of our liquid fuels from gasification of black liquor alone (currently used to produce electricity with a rather low efficiency). But compared to oil based diesel and gasoline these fuels are more expensive and they require large investments in production capacity.
However, using biomass as the raw material, the amounts of biomass this would consume is huge; it will require more biomass than we in Sweden currently use for energy purposes to simply replace gasoline, diesel, jetfuel and other oil based fuels.
As for replacing coal fired powerplants with biomass fired powerplants, I can’t se that happening. Coal and natural gas produce two thirds of all electricity in the world. The remainder is mostly hydro and nuclear with a very small amount of non-hydro renewables. If we look at the costs of non-hydro renewables wind and geothermal doesn’t look too bad, but only the latter can produce the base load offered by coal. Hydro also got a large unused capacity and nuclear could at least double its share of electricity production. Biomass is mostly suitable for combined heat and power production, the plant ideal size is also much smaller than a coal fired power plant (which usually are condensing plants).