Almedalen 2011

Sometimes things change quickly. Last Sunday was the conclusion of the Tällberg Forum and the following Monday I travelled to Visby [on the island of Gotland] for the political week in Almedalen. When I arrived and saw all the activity underway the distance from Tällberg felt long. However, that evening I listened to the speech of our prime minister Fredrik Reinfeldt and the longer his speech continued, the shorter the distance seemed. He began by discussing the world’s growing population. He discussed the future in the same way that Hans Rosling did at the Tällberg Forum. To make comparisons regarding the coming increase he used the same method as I did during our population conference last year in spring at the Royal Swedish Academy of Sciences. About halfway though his speech he arrived at the fact that the world’s resources are finite and that our future will look different from today. The global perspective in his speech was very apparent and I understood what he meant when he mentioned that the USA’s greatest future export was likely to be that nation’s national debt. He addressed the importance of immigration for the development of nations and concluded with announcing that the government would establish a commission on the future. Regarding Sweden one can summarise his message as saying we must raise the retirement age. It was a strange feeling to arrive from the Tällberg Forum and then listen to the prime minister’s speech that had an undertone that sounded as though it could have been influenced by his participation in the Tällberg Forum. However, in reality there were no ministers that could attend that forum.

After the prime minister’s speech I was invited to “SNS” – the “Centre for Business and Policy Studies” – to attend a reception where a number of experts were to analyse Reinfeldt’s presentation. The panel consisted of Jenny Madestam – a political scientist from Stockholm University and an expert on political leadership, Irene Wennemoan – chief secretary for the social security commission and Martin Ådahl, CEO of the green and liberal think tank FORES. The analysis they made showed that they had not participated in the Tällberg Forum. They did not understand what the prime minister had been speaking about. The panel was quite critical, bordering on arrogance.

Of course the prime minister’s speech was not going to win over most people to the Moderate’s viewpoint but at this point in time a couple of years before the next election it is pleasing that our prime minister has made future issues central in a speech about political directions. On the way to Almedalen I bumped into Jan Björklund, the leader of The Liberal Party and had the opportunity to discuss with him Peak Oil and the future issues that I regard as important. He was interested and that bodes well. At the SNS event I met Bengt Westerberg, the former leader of The Liberal Party. It was Bengt that led me to be interested in energy issues. I have written the last chapter of my book “Peeking at Peak Oil” and all that happened to me during that day has been included in that. I am pleased that the book’s focus is now also a focus in politics through the commission on the future that the government will establish.

Food is the most important component in our wellbeing so the next activity I engaged in was a visit to the restaurant BarbeQue Garden. Since I was on Gottland, the centre of the Swedish sheep meat industry, I chose lamb cutlets for my meal. As a rhetorical question I asked, when receiving my lamb cutlets, if they were from Gotland. To my disappointment the answer was, “No, they are from Uruguay”. The reason for this apparently is that the Uruguyan meat is cheaper. I am not certain this is an effect of globalization but, at that moment, globalization felt completely wrong.
On Tuesday morning it was time for Lantmännens symposium on “Will there be sufficient oil for our future transport”. According to the program, the people who were to discuss this were:

The theory of Peak Oil and the disappearing oil reserves, Kjell Aleklett, Professor of Physics at Uppsala University. Oil’s role in international security politics, Jan Joel Andersson, Head of Development and Research Leader at the Foreign Policy Institute. Oil’s importance in the long term prognoses to 2030 of the Energy Authority, Tomas Kåberger, General Director of the Energy Authority. SPI’s commentary on oil’s future importance, Ulf Svahn, CEO of SPI (Swedish Petroleum Institute]. During this spring there has been a program on TV titled, “Smarter than a fifth grade student”. As an introduction, I told the audience that my presentation was suited to a fifth grade student and I hoped that there would be no problem for everyone to follow it. In the presentation I made a distinction between crude oil production and non-conventional oil production. The 20 minutes allowed to me passed quickly.

It was the first time that I had met Jan Joel and he made a good historical summary of the oil and international conflict. As one who works on oil issues his talk had no surprises for me. Well known future hotspots such as the Strait of Malacca, the Suez Canal and the Bosphorus Straits were highlighted.

Long before Tomas Kåberger became general director we were both present at a symposium at which oil was discussed. In my presentation I had noted that the Energy Authority is Sweden’s representative when the IEA makes decisions regarding its publication World Energy Outlook. Tomas noted that the Energy Authority uses the WEO as a reference but that they also study carefully the results of our research at Uppsala University. He did not say that we were wrong but, rather, noted that other viewpoints exist.

Ulf Svan and I have also debated the future of oil a number of times and in his introduction he took up my theme using fifth grade students. He remembered that when he was in third grade his teacher said that there was only enough oil left for 30 years and that had scared him. To take current reserves, divide them by the current rate of yearly consumption and then assume that future consumption will be constant was wrong then and it is wrong now. What the teacher did not know was that the reserves stated were only a part of the actual reserves. Like Tomas Kåberger, Ulf Svan did not want to assert that I was wrong but he noted that there were people with a different understanding. His favourite references were to the estimates of the US Geological Survey and CERA, Cambridge Energy Research Associates. In my book I demolish these estimates conclusively.

My final impression was that others understand what we are saying but there is another official agenda controlling what they say. Before I returned to the mainland I attended Vattenfall’s symposium titled, “Is Vattenfall a part of Energy-Europe?”. The head of the company Øystein Løseth took up the issue of Europe’s energy supply and Vattenfall’s role – a very important current issue in the light of Germany’s decision to quickly dismantle nuclear energy. Former foreign minister Jan Eliasson put Europe and energy issues into a global perspective.

Jan Eliasson was also present at the Tällberg Forum. When I travelled home from Visby it felt as though I had come full circle. The thing that didn’t feel good was that I had lost my mobile phone during the trip. Why hadn’t I made a backup of all the telephone numbers? Last year I organized a symposium during the political week in Almedalen and next year I must try to do so again.

(In Swedish)

Ibland är det tvära kast. I söndag var det avslutning på Tällberg Forum och på måndag gick färden till Visby och politikervecka i Almedalen. Då jag anländes och såg alla och all aktivitet som pågick kändes avståndet till Tällberg forum långt. På kvällen lyssnade jag på vår statsminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen och det långa avståndet krympte ju längre in i sitt tal han kom. Han började med att diskuterar att världsbefolkningen ökade. Han diskuterade framtiden på samma sätt som Hans Rosling gjorde på Tällberg forum och för att jämföra den kommande ökningen använde han samma metodik som jag gjorde på vår befolkningskonferens förra våren på Kungliga vetenskapsakademin. Ungefär halvvägs i anförandet landade han på det faktum att det fanns begränsade resurser och att framtiden kommer att se annorlunda ut. Det globala perspektivet var tydligt och jag förstod vad han menade då han nämnde att USA:s framtida största export förmodligen var landets statsskuld. Han tog upp invandringens betydelse för ett lands utveckling och avslutade med att regeringen skulle tillsätta en framtidskommission. Vad det gällde Sverige kan man sammanfatta hans budskap med att vi måste höja pensionsåldern. Det var en underlig känsla att komma från Tällberg forum och sedan lyssna på statsministerns tal som hade en underton som mycket väl kunde varit påverkat av att han varit med på Tällberg Forum. I verkligheten blev det att ingen minister som kunde komma.

Efter framträdandet var jag inbjuden av SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – till en mottagning där några experter skulle analysera stadsminister Reinfeldts tal. Panelen bestod av Jenny Madestam, statsvetare från Stockholms universitet och expert på politiskt ledarskap Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen Martin Ådahl, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores. Den analys som man gjorde visade att man inte hade varit med på Tällberg forum, man förstod inte vad statsministern talade om. Panelen var ganska kritiska, till på gränsen till arrogant.

Självfallet var det inget tal som kommer att locka över den stora massan till Moderaterna, men så här ett par år innan nästa val känns det ganska bra att vår statsminister gör framtidsfrågorna centrala i ett linjetal. På väg till Almedalen stötte jag på Jan Björklund, partiledare för Folkpartiet, och jag fick möjlighet att diskutera Peak Oil och de framtidsfrågor som jag ansåg var betydelsefulla. Han blev intresserad och det lovar gott. På SNS tillställningen träffade jag Bengt Westerberg, före detta partiledare för Folkpartiet. Det var Bengt som fick mig att bli intresserad av energiproblematiken. Jag har nu skrivit sista kapitlet i min bok ”Peeking at Peak Oil” och allt det som jag varit med om under dagen finns redan med i bokens sista kapitel. Det känns bra att bokens fokus nu också finns som fokus i politiken genom den framtidskommission som regeringen skall tillsätta.

Mat är den viktigaste komponenten i vårt välbefinnande så nästa aktivitet var ett besök på restaurangen Barbecue Garden. Är man på Gottland, centrum för svensk fårkött så blev valet lammkotlett. En retorisk gråga då jag fick mina lammkotletter var om de kom från Gottland. Till min besvikelse blev svaret: nej de är från Uruguay. Motiveringen var att det var billigare. Jag vet inte om detta har att göra med globalisering, men just då kändes globalisering helt fel.

På tisdag förmiddag var det så dags för Lantmännens seminarium om ”Räcker oljan till våra framtida transporter”. Vi som skulle diskutera detta var enligt programmet:

Teorin Peak Oil och de sinande oljereserverna
Kjell Aleklett, Professor i fysik, Globala energisystem, Uppsala Universitet
Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken
Jan Joel Andersson, Utvecklingschef och forskningsledare Utrikespolitiska Institutet
Oljans betydelse i Energimyndighetens långsiktsprognos till 2030
Tomas Kåberger, Generaldirektör Energimyndigheten
SPI:s kommentarer på oljans framtida betydelse
Ulf Svahn, VD SPI
Under våren har det gått ett TV-program med titeln ”smartare än en femteklassare” och inledningsvis sa jag att min presentation är anpassad för en femteklassare och jag hoppades att det inte skulle vara något problem för alla att hänga med. I presentationen separerade jag råoljeproduktionen och den ickekonventionella produktionen. De 20 minuter som jag hade till mitt förfogande gick snabbt.

Det var första gången som jag träffade Jan Joel och han gjorde en bra historisk resumé vad det gäller olja och konflikter och för mig som jobbar med olja var det naturligtvis inga överraskningar. Välkända framtida kritiska punkter som Malackasundet, Suezkanalen, och Blåsporen pekades ut.

Långt innan Tomas Kåberger blev generaldirektör var vi båda med på seminarier där oljan diskuterades. I mitt anförande hade jag markerat att Energimyndigheten är Sveriges representant då IEA fattar beslut om World Energy Outlook. Tomas markerade att man har IEA:s World Energy Outlook som en referens, men att man också mycket noga studerar våra forskningsresultat vid Uppsala universitet. Han påstod inte att vi hade fel utan markerade att det finns andra åsikter.

Ulf Svan och jag har också debatterat oljans framtid ett antal gånger och i sin inledning så tog han fasta på min inledning och en femteklassare. Han kom håg då han gick i tredje klass då fröken sa att oljan bara skulle räcka i 30 år och att det skrämde honom. Att ta dagens reserver och dividera med dagens konsumtion och anta att den skall vara konstant var fel då och är fel nu. Vad fröken inte visste var att de reserver som man angav bara var en delmängd av de verkliga reserverna. Liksom Tomas Kåberger ville han inte påstå att jag hade fel utan markerade att det finns andra som har en annan uppfattning. Hand favorit referens var US Geological Survy och CERA, Chambrigs Energy Research Association. I min bok kommer jag att såga dessa beräkningar jämns fotknölarna.

Slutintrycket blev att man förstår vad vi säger men har en annan officiell agenda som styr vad som man säger. Innan jag åkte tillbaka till fastlandet besökte jag vattenfalls seminarium med titeln: Är Vattenfall en del av Energi-Europa?” Koncernchefen Øystein Løseth tog upp frågeställningar om Europas energiförsörjning och Vattenfalls roll – ett högaktuellt ämne mot bakgrund av Tysklands beslut att snabbavveckla kärnkraften. Förre detta utrikesminister Jan Eliasson satte in Europa och energifrågorna i ett globalt perspektiv.

Jan Eliasson var också med på Tällberg forum. Då jag åkte hem från Visby kändes det som om cirkeln var sluten. Vad som inte kändes bra var att jag under resan blivit av med min mobiltelefon. Varför hade jag inte gjort en backup på alla telefonnumren? Förra året ordnade jag själv ett seminarium under politikerveckan, nästa år måste jag försöka att ordna ett nytt seminarium.

Advertisement

Posted in: Dagsaktuellt