Today DN Debate published an article on our research on climate change and they chose to headline the article with “Sweden’s climate emissions are larger than the government is saying”. I suggest that you read it [”Article in Swedish”. ] and then you can make comments at this blog. The scientific research report [in English] is available from Uppsala University.Green growth? A consumption perspective on Swedish environmental impact trends using input–output analysis
Idag publicerar DN Debatt vårt arbete om klimatutsläpp och man har valt att ge den rubriken ”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”. Jag föreslår att ni läser den där och sedan kan ni kommentera den här. Rapporten är tillgänglig från Uppsala universitet.
Posted in: Uncategorized
Aleklett's Energy Mix 
olle w
September 14, 2011
Ja ha du menade inte riktigt vad DN skrev………..
Man kanske skulle ta fundera på hur mycket välstånd och mänsklig överlevnad svensk import genererar i stället för hjärnspöket CO2.
olle w
September 14, 2011
Tycker man baxnar när man läser er rapport inledning. Bara det faktum att ni nämner ”tillväxt går inte , nytt system” som ett alternativ gör er rapport extremt vänstervriden. Vi pratar global planekonomi i värsta Sovjet stil. För det är det som är alternativet.
Det där med CO2 hit och dit, vore det inte bättre om du förklarade vad ditt ”peak oil” innebär för IPCC fantasier?
Jan
October 16, 2012
Visst har det alltid varit lättare att vara en del av problemet, än att vara en del av lösningen Olle?
Lars Lindgren
September 14, 2011
Först: Här är länken till rapporten så att fler kan gå till källan och diskutera fakta.
Click to access Berglund_Thesis.pdf
Sen: Hej Olle, kul att läsa någon med ett fundamental annorlunda perspektiv.
Vore till exempel kul att höra dina kommentarer och sakliga kritik på den fakta som redovisas i studien…och även på de övriga 96% av världens forskare som håller med om att klimatproblemen är verkliga, påverkade av människan och kommer få stora negativa konsekvenser för världen. Större ju mer vi väntar.
Personligen tror jag det är oerhört viktig att miljökostnaderna bakas in i priset på varor och tjänster. Koldioxid skatt och utsläppsrätter har avgörande betydelse för miljarder människors väl och ve.
Frågan är hur de politiska beslut ser ut som snabbt ställer om vårt samhälle från miljöskadligt till miljövänligt.
Lars Lindgren
September 14, 2011
Festligt, upptäckte just att Olle är samma person som skriver på schlaugs blogg under “brodeur”.
Allvarligt, vore intressant att höra din förklaring till den globala uppvärmningen och hur det kommer sig att den samverkar med co2 utsläppen och det faktum att det inte finns någon troligare förklaring till uppvärmningen än just co2 som bevisligen är en växthusgas.
olle w
September 14, 2011
Du är välkommen till “min blogg” för diskussion av vad jag tycker om detta.
Lars Lindgren
September 14, 2011
Önskar att det gick att diskutera med Mårten Berglund men hoppas att det åtminstone finns likasinnade som att föra dialog med.
Mårten skriver i rapporten att ett alterativ för att komma till rätta med tillväxtens nuvarande miljöskada är “Natural capitalism” och beskriver några subkategorier:
”
Natural capitalism:
This group can, as a suggestion, be further sub- divided into the following groups:
– Ordinary environmental politics: Green investments, green subsidies, carbon taxes and similar taxes on natural resource uses.
– Green GDP: Allow a green GDP – or more correctly speaking, a green NDP56 – to grow, if it takes into account the depreciation of natural capital, which has been assigned appropriate economic values.
– Performance economy: Build a market economy based on the sales of functions instead of the sales of products, giving incentives for compa- nies to cut down the use of resources instead of making profits on the waste of resources.
”
Det jag undrar är om inte en kombination av 1 och 2 leder till en performance economy (eller rent av en steady state economy)
Allt handlar väl egentligen om hur stora co2/naturresurs beskattning/avgifter som införs (för att användas till lämpliga gröna investeringar och subventioner)?
Om vi inkluderar miljökostnaderna i priset på varor och tjänster så löser väl det alla problem?
Det svåra är naturligtvis hur de motioner och beslut ser ut som måste klubbas igenom på nationell och internationell nivå.
Att det måste ske är det dock ingen större tvekan om.
olle w
September 14, 2011
Säkert, 5 % miljöstollar tycker “att det måste göras”. innebär det att det kommer eller måste göras .
Knappast.
Mårten
September 16, 2011
Du kan diskutera med mig via mejl, se min hemsida.
http://www.fysast.uu.se/ges/en/marten-berglund
Tommy Walfridson
September 14, 2011
Detta har varit min tes länge, dvs att vi bara exporterat våra CO2-utsläpp till låglöneländerna. Trevligt att ha det svart på vitt nu. Bra jobbat Mårten, Kristofer & Kjell!
Kristian
September 14, 2011
Ser ut som ett gediget exjobb. Bra jobbat att få in det på DN-debatt!
Bo V Herlin
September 14, 2011
På min blogg ( http://bvherlin.blogspot.com/2011/08/for-en-demokratisk-ekonomi-ii.html ) finns länkar till en skiss som försöker förena krav på mer demokratiska produktionsförhållanden med minskad resursförbrukning och minskade skadliga utsläpp genom en minskad ekonomisk tillväxt (möjliggjord av mer demokratiska produktionsförhållanden). Det verkar som om jag kan ha stor nytta av rapporten i fortsättningen.
olle w
September 14, 2011
Vilken ”klimatpåverkan” menar du?
De 0,3 C uppvärmning sedan 79 då vi har tillförlitliga sattelitmätningar eller Hansens fantasier som visat sig vara fel, eller kanske IPCCs amsagor som baserar sig på CO2 mängder som inte är möjliga (eller vad säger blogg innehavaren själv om detta) i kombination med överdrivna modeller. Även om man väljer att tro på IPCC rakt av så är inte lösningen MP bakåtsträvande, läs Lomborg så har ni verkliga lösningar.
Gå gärna in på http://www.theclimatescam.se om du eller ni tycker det är ”så otroligt”.
Att någon akademiker skall sitta och slösa med skattemedel för att komma fram till att om man använder konsumtion som mått på CO2 användning så har det inte minskat är ganska komiskt.
No shit sherlock!
När skall ni inse att det inte går att ”ställa” om på det sättet ni fantiserar om. Folk vill inte ha det sämre, Övriga världen är inte intresserad av MP retorik. Ny teknink och tillväxt är det ända som kan lösa verkliga och fiktiva miljöproblem. Sovjetunionen gick under, det borde alla tankar och idéer om planekonomi också göra.
olle w
September 14, 2011
Om ni ser till vad DN skriver inser ni det totalt ologiska i detta resonemang ur ett internationellt förhandlingsperspektiv. Handelshinder ses inte med blida ögon oavsett vad man kallar dem.
Peer review
September 14, 2011
Såg artikeln i DN och det första jag gjorde på jobbet var att skriva ut exjobbet och lusläsa, detta eftersom jag ofta tycker att IO applikationer är lite skakiga och det görs en hel del fel i hur man använder modellen. Men de har inte gjort några direkta teorifel och det är intressanta resultat som bygger på metoder som egentligen funnits ett bra tag för hur man kopplar ihop IO koefficienter med utsläpp (finns artiklar från 2000 som tillämpar samma beräkning för t.ex. utsläpp i jordbruket).
Det är som sagt ganska vedertagna metoder de använder för att beräkna resursåtgång och utsläpp kopplade till produktionen av de varor vi konsumerar. Det har skrivits en del teoretiskt om det och även KTH har tillsammans med SCB arbetet på det. Men den här rapporten applicerar det på faktiska Svenska data och tidsserier för konsumtionen och utsläppen och det gör det intressant och kan ju vara ett bra användande av allt detta teoretiska arbete.
Det som är skönt att se är att de inte multiplicerar några totala produktionsvärden eller liknande med multiplikatorer vilket annars är ett vanligt fel i tillämpad IO analys (det blåser upp sektorers roll i ekonomin men är inte förankrat i IO teori… leder till en hel del dubbelräkning). I det här fallet använder de ”bara” multiplikatormatrisen för att bryta isär den del av konsumtionen som kommer från Sverige och den del som importeras, dels som färdiga produkter och dels som insatser till Svensk produktion. De använder alltså egentligen inte tabellen som en IO modell i den klassiska bemärkelsen (studera effekten av t.ex. en ökning i efterfrågan av ngn produkt) utan de använder inversen bara för att kunna följa utsläppen kopplat till insatsförbrukning bakåt i de olika produktionsprocesserna. De gör detta för att kunna koppla produktionen av denna konsumtion till ett “satellitkonto” med detaljerade koefficienter för utsläppen i varje sektor i ekonomin. På så vis kan man använda varje koefficient i multiplikatormatrisen för att koppla ihop med en insatsvaras utsläpp och så multiplicera detta med efterfrågan. Det bör inte bli någon dubbelräkning eftersom man fortfarande relaterar det till konsumtionen. Även den del där man multiplicerar de totala importerade produkterna med utsläppskoefficienter torde vara ”ok” ur denna synvinkel, dock med reservationen för att man nu verkligen applicerar svenska recept och svenska utsläpp på utländsk produktion. Detta kan fortfarande vara intressant rent teoretiskt men är troligtvis den största svagheten om man vill få ngn beslutsfattare att använda detta i det dagliga arbetet(men de kanske inte märker denna lilla förenkling;).
Det man kan diskutera vidare för att förbättra det hela är:
1. Hur de skapar sina IO tabeller för alla de år som de inte finns officiellt för (bara 00 och 05 ännu så länge). De säger ”ungefär” hur de gör men det känns lite skakigt… kanske vore bättre att använda ITA på alla de supply/use tabeller som finns för hela tidsserien. Skulle inte ta lång tid att skapa tabeller för hela tidserien och balansera med RAS-iterationer. SCB har säkert några experimenttabeller för åren mellan 2000-2005-2010…
2. Dessutom är det inte alls tydligt hur de balanserar sina årstabeller, man måste se till att rader och kolumner balanserar efter årsuppdateringar och kan använda t.ex. RAS, men de skriver inte riktigt hur de gör.
3. De har extrema effekter just år 2003 för ”alla” utsläpp och det kan ju bero på att ngt händer med data där; definitioner eller ngt annat. Detta driver mycket av resultaten och måste såklart granskas. Om det är så att ngt händer just i den skarv de talar om 2000-2003 där de visar överlappande kurvor så måste man kolla det.
4. Största brasklappen. De använder Svenska produktionsrecept för hur produktionsreceptet ser ut utomlands och även svenska siffror för utsläpp per enhet produktion. Det kan dock vara så att man producerar på annat sätt utomlands och även sänker sina utsläpp inom vissa industrigrenar och det inte följer helt samma mönster som det svenska miljöarbetet… påverkar resultaten rejält allt detta.
Men annars kan jag efter lite läsande inte hitta några direkta fel. Det är så det är, vi importerar varor från andra länder med inbyggda utsläpp, och vi sänker våra utsläpp i landet, men nettot blir ändå en ökning. ”Pollution haven” brukar det kallas… men kärt barn har många namn. Kul exjobb (även om man misstänker att det kanske tagit mer än en termin givet innehåll och tiden som studenten varit aktiv vid UU ;).
Mårten
September 14, 2011
Du verkar mycket insatt. Kan du kontakta mig? Se min hemsida:
http://www.fysast.uu.se/ges/en/marten-berglund
Dan-Eric
September 14, 2011
Hej,
bra och intressant rapport. Cred till Mårten!
Har länge funderat på hur CO2eq skulle se ut om man räknade in import och internationell transport som är en stor brist i IPCC rapporterna. Har pratat om detta med Christian Azar, vars kurs jag läst på Chalmers, det blir för komplicerat, var väl hansinställning.
“Consumption-based emissions of CO2 equivalents increase approximately 20 % between 1993 and 2005, mainly driven by an increase in CH4 emissions. This should be compared to a decrease in the official production-based UNFCCC data.”
Jag saknar dock någon form av beskrivning/analys av främsta källor till denna ökning. Att det är CH4 indikerar ju att det är inte är direkt ifrån förbränning av fossila bränslen utan t.ex. kött och mjölkproduktion, läckage av naturgas och i samband med kolbrytning. (?)
Någon kommentar på detta?
Mårten
September 14, 2011
Jag ger en möjlig förklaring på CH4-ökningen på s. 56.
Dan-Eric
September 15, 2011
Aha, tack. Mestadels livsmedel och jordbruksartiklar alltså…
En tanke, precis som att utsläpp från produktion saker som importeras till Sverige så skulle man kunna argumentera att dessa bör allokeras i alla fall delvis till Sverige så kanske en del produktion i Sverige bör allokeras till de länder vi exporterar till? Finns ju en del tung stål och skogsindustri i landet. Förhållandet kanske bör vara samma som den BNP ökning den bidrar till i importerande resp exporterande land. För det är väl det som är den stora frågan, kan vi hoppas på decoupling?
Mårten
September 16, 2011
Mejla mig istället, jag är inte inne här på bloggen så ofta.
http://www.fysast.uu.se/ges/en/marten-berglund
Magnus Redin
September 14, 2011
Olle W, jag håller med om att folk inte vill ha det sämre och dessutom är de flesta inte intresserade av dåliga nyheter, själv skulle jag väldigt gärna ha glada positiva nyheter om resurs- och miljöproblem.
Det riktigt jobbiga med dessa problem är att de finns oavsett vad vi tycker om dem, isen i arktis smälter, haven blir surare, Kina har usel luftkvalitet, osv. Till detta har vi problem som att basvaror som olja räcker inte den önskvärda ekonomiska utvecklingen, en utveckling som innebär mycket positivt en även belastningar på miljön.
Jag är ytterst tacksam för att det finns forskning som vartefter tar fram bättre beskrivningar av hur verkligheten fungerar och påverkas av det vi gör. När forskningen är som bäst blir de fakta som presenteras även oberoende av vad politiker eller andra tycker, sedan kan det alltid feltolkas eller missbrukas men det är inte forskningens fel.
Jag har inte läst hela rapporten än utan bara skummat så än så länge misstänker jag bara att den visar effekten av att även de som bara säljer tjänster vill konsumera det som de flesta anser ger god livskvalitet, resor, kläder, prylar, fin mat, vin, osv. Det är svårt att säga att andra inte skall ha det bra. Det blir en tuff utmaning att på något sätt få för miljön harmlös konsumtion att ersätta annan konsumtion och inte bara bli en komplettering av den. Jag vet själv hur väldigt kul det är att sätta sig på cykeln och cykla till flygplatsen för att besöka en annan stad i ett annat land.
Nästa sak som jag hoppas kan analyseras på djupet är effekterna av den svenska exporten av biomassebaserade produkter, produkter producerade med hjälp av fossilbränslesnål el och export av fossilbränslesnål el. Kan den exporten antas ersätta andra länders för miljön sämre energiproduktion? Hur stor nytta exporterar vi då?
Jag hoppas innerligt att det går att investera för att skapa mer nytta med mindre total miljöbelastning och att vi kan göra något för att hjälpa världen som inte går helt på tvärs med de flesta människors egenintressen. Om det skulle vara omöjligt finner jag bara negativa eller intolerabelt hemska lösningar på miljöproblemen och det är riktigt deppigt.
bvherlin
September 14, 2011
Det verkar inte som om en tidigare sänd kommentar har kommit fram ordentligt. Inloggad med ett WordPress-konto kanske det går bättre:
På min blogg ( http://bvherlin.blogspot.com/2011/08/for-en-demokratisk-ekonomi-ii.html ) finns länkar till en skiss som försöker förena krav på mer demokratiska produktionsförhållanden med minskad resursförbrukning och minskade skadliga utsläpp genom en minskad ekonomisk tillväxt (möjliggjord av mer demokratiska produktionsförhållanden). Det verkar som om jag kan ha stor nytta av rapporten i fortsättningen.
aleklett
September 14, 2011
Hej alla!
Jag har idag varit i Helsingfors på en energikonferens och beklagar att några fick vänta på att bli godkända som debattörer.
Bengt Eriksson
September 14, 2011
För den som inte såg debatten i “Gomorron Sverige” idag mellan Anders Wijkman och Martin Ådahl (Forbes) så finns den här:
http://svtplay.se/v/2533338/tillvaxt_vs_hallbarhet
Ådahl bedömer förhållandet, energiförbrukning / utsläpp / tillväxt, på ett sätt som skiljer sig från ovanstående artikel i dagens DN.
olle w
September 17, 2011
Tycker du gör en bra sammanfattning av att den “globala uppvärmningen” verkligen lyser med sin frånvaro, redan på det fundamentala planet havererar alarmismen.
Tycker det blir extra knepigt när Alarmister vänder på det och “ber en förklara den globala uppvärmningen”, se till ex här hur jag lite hånfult bes redogöra för ditt eller datt.
media har till viss del anpassat sig och babblar om extremt väder men de låssas fortfarande som att “klimatförändringen fortgår ännu snabbare än vi trodde”.
I skälva verket har deras teori tagit paus i minst 10 år och global uppvärmning är något som i modellerna minsann kommer i framtiden.
Martin Saar
September 17, 2011
Hej Kjell!
Välkommen in i skaran av rapporter, projekt och studier som försökt visa att Sverige som nation inte har genomgått någon decoupling som våra politiker så gärna framhåller. Er studie kom verkligen vid rätt tidpunkt. Väl tajmat kan man säga.
Läs gärna mitt inlägg på ASPO Sverige: http://www.asposverige.se/2011/09/sverige-som-nation-lever-i-en-myt-om-var-egen-fortrafflighet/
Lars-Eric Bjerke
September 18, 2011
Mårten,
Det vore fint om du i bloggen ville kommentera Dan-Erics fråga om avräkning av växthusgasutsläpp i Sverige för varor vi exporterar.