För och emot ”Peak Oil”

Tidningen Aktiespararen har nu publicerat den diskussion som Torbjörn Iwarson , SEBs råvaruchef, och jag hade om Peak Oil den 26 januari. Det är tråkigt att artikeln inte finns tillgänglig på nätet för alla utan bara för de som har Aktiespararen. Jag skall därför citera några stycken ut artikeln.

”Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala, har i några år varnat för att världen har nått produktionstoppen för råolja och att sjunkande produktion får stora effekter på världsekonomin. Han står dock inte oemotsagd. Torbjörn Iwarson, chef för SEB:s råvaruhandel, har en annan syn på framtiden, även om han tror att oljepriset kan stiga en del – särskilt på kort sikt, till följd av den politiska osäkerheten i Irak och Iran.”

Underrubriken till artikeln har rubriken – ekonomen och fysikprofessorn diskuterar råoljans framtid. Under den timma som vi diskuterade blev det uppenbart att min syn på verkligheten där fysiska resurser styr framtiden inte stämde med Torbjörn Iwarsons bild av framtiden. Låt oss gå vidare i texten:

”Kärnan i Kjell Alekletts resonemang är att energikonsumtionen är korrelerad med tillväxten i världen, och om världsekonomin ska växa med 3 procent om året betyder det en fördubbling av resurserna på 23 år – samtidigt som oljan, en väsentlig del av energiresursen i världen, redan har nått sin produktionstopp. Enligt Aleklett är oljekonsumtionen i dag så hög att vi inte klarar att ställa om från oljeberoendet, eftersom de möjliga alternativen är bara marginella jämfört med de 30 miljarder fat olja per år som världen konsumerar i dag.”

Här har vi en liten missuppfattning. En tillväxt med 3% om året medför att ekonomin fördubblas under 23 år men det är inte självklart att nödvändiga resurser måste fördubblas. I utvecklingsländer har vi en direkt koppling till oljan medan den är svagare i industriländer. Tidigare har IEA räknat med att en global ökning med 3 % kräver över 1% ökning av oljekonsumtionen och det gör man fortfarande i sitt ”Current policies scenario”. Men för ”new policies scenario” och ”450 scenario” har man övergett detta tänkande utan att riktigt förklara vad som skall vara drivkraften i ekonomin. Helt klart är att en fördubbling av världsekonomin kräver ökade energiresurser.

Torbjörn Iwarson svarar med att efterfrågan på olja planar ut då ekonomin växer i ett land och han tar som exempel Sydkorea: ”Tag exemplet Sydkorea, som gjorde sitt språng under 40 år och under denna tid gick från 2 till 17 konsumerade fat olja per person och dag. Men sedan dess har konsumtionen planat ut på 17-fatsnivån (nu 19 fat).”

Eftersom största delen av världsbefolkningen befinner sig i den begynnelsefas som Sydkorea befann sig för 40 år sedan skulle detta resonemang medföra en enorm ökning av oljekonsumtionen. Vad det gäller behovet av olja blir citatet det följande: ”Problemet med ökad efterfrågan på olja kommer mänskligheten att lösa – som den alltid gjort”, säger Torbjörn Iwarson.

Mitt svar på detta påstående blir som följer: ”Den som tror att ekonomiska styrmedel denna gång ska få världen att hitta substitut tänker fel. Fyndighetskurvan toppade redan på 1960-talet och inte ens alla oljeriggar som togs i drift på 1980-talet kunde ens i närheten hitta motsvarande fyndigheter som på 1960-talet. Vi har inte ökat oljeproduktionen de fem senaste åren helt enkelt eftersom det inte är möjligt, men samtidigt har vi haft ett efterfrågetryck som drivit upp priserna till dagens nivå”, säger Kjell Aleklett.

Svaret från Iwarson blir ekonomens klassiska svar: ”Peak Oil”-debatten är allvarlig bara om den har konsekvenser för oss, och det har den inte. Människan har alltid hittat substitut innan råvaran vi efterfrågar tar slut. Vi kanske använder naturgas i stället för olja. Den intressantaste teknikutvecklingen just nu är hur skifferoljan i USA kan utvinnas, och denna teknik kommer att nå ut i världen om den behövs, säger Iwarson.

Det är intressant att notera att USA:s energimyndighet skrev ner naturgasreserverna med över 40% en vecka senare.

Diskussionen gick över till att diskutera det framtida oljepriset. ”Du Kjell, som tror att produktionen inte kan möta efterfrågan, måste väl tro på kraftigt ökat oljepris? – Jag tror det finns en topp på 150 dollar per fat, för över denna topp har USA inte längre råd, och eftersom världsekonomin inte tål ett högre oljepris är köp av olja i dag en riskabel investering. Världsekonomin kommer att falla innan oljan når säg 200 dollar per fat, säger han.” Det var intressant att notera att Torbjörn Iwarson inte hade en avvikande uppfattning.

I den efterföljande diskussionen om framtida produktion hävdar jag att det nu är fysikens lagar som bestämmer förändringen men en ekonom har naturligtvis en annan åsikt: – ”Produktionen kommer att öka kraftigt så länge vi eftersträvar olja, säger Iwarson.”

Vi diskuterar möjligheten att göra olja från naturgas och igen har vi delade meningar. Mitt i diskussion kommer till slut det klassiska argument:

”Diskussionen är inte särskilt lättsam, och Torbjörn Iwarson påminner om att experter ända sedan 1860-talet har pratat om att oljan ska ta slut och att den nuvarande diskussionen är bara en i raden av domedagsprofetior. De har aldrig slagit in förr och kommer inte att slå in den här gången heller, resonerar han. – Det intressanta i frågan har hänt under de fem senaste åren. Mellan 1999 och 2005 hade vi en ökning av produktionen med 9 miljoner fat olja per dag. Nästa femårsperiod hade vi ingen ökning alls. Detta har skett samtidigt som länderna som exporterar olja har börjat konsumera mer själva, vilket minskar mängden tillgänglig olja på exportmarknaden. Jag anser att vi hade ”Peak Export Oil” redan 2005. Om tio år kan västvärlden konsumera ungefär hälften av vad vi gjorde 2005, vilket betyder att vi redan nu måste ställa om till ett liv som inte konsumerar lika mycket energi, säger Aleklett. Torbjörn Iwarson håller inte alls med. Han räknar med att vi klarar det – precis som vi alltid klarat sådana här tekniska utmaningar.”

Detta är en del av artikeln och jag hoppas att den snart skall vara tillgänglig för oss alla. Författaren till artikeln Ulf Pettersson avslutar så här: ”Frågan om oljan är högaktuell, och vem av de två som får rätt återstår att se. Vi behöver dock inte vänta särskilt länge på svaret – kanske bara ett tiotal år.”

Advertisement

Posted in: Uncategorized