Presentation at the Swedish Association of International Affairs meeting in Lund / Utrikespolitiskt konvent 2012 med tema “Säkerhet & Resurser”

Posted on April 20, 2012

1


I have been encouraged to announce in advance when I am giving a presentation and here is the next one:

On 20-21 April the Swedish Association of International Affairs will hold its yearly meeting in Lund (the programme can be seen at: http://ufsverige.org/konvent/) and on Saturday at 9.30 AM I will give an hour-long lecture with the theme, “Peak Oil and the use of fuel in the future”. I will be in the Palaestra Lecture Theatre in AF-borgen and it looks as though it will be the most advanced lecture theatre that I have yet used. “The Lecture Theatre to use when you want to bring the public with you! Every audience position has its own microphone and documents from three sources can be shown simultaneously. Furthermore you can film the entire event and either save it for editing or stream it to other linked locales in the University building, AF-borgen or out onto the internet. In total the theatre seats 250 people and is very well suited to panel debates and lectures.”

It looks as though it will be an exciting lecture and according to the information available one can pay for entry upon arrival.
http://www.afborgen.se/lokalerna/palaestra_horsal.html

(Swedish)
Första dagen på Utrikespolitiskt Konvent 2012 i Lund är avklarad. Jag kan konstatera att jag förmodligen är den ende föredragshållaren som försöker vara med hela tiden på konventet. För mig är det alltid viktigt att försöka vara med så mycket som möjligt på de konferenser där jag är inbjuden som talare. Man lär sig alltid nya saker.

Föst lyssnade jag på Johan Kuylenstjerna som basar över Stockholm Environment Institute. Han talade över temat ”Energi, mat, klimat och säkerhet” och den resurs som han fokuserade på var vatten. Han jämförde dagens värld med världen 1972 då vi hade Stockholmskonferensen. Då var vi 3.8 miljarder invånare på jorden jämfört med dagens 7 miljarder. Alla andra jämförelser visade att vi lever i en exponentiell värld och att denna exponentiella värld medfört att vi nu har tagit steget in i en ny geologisk tidsålder som styrs av oss människor, ”The Antropocene”. Han konstaterade att det är utvecklingsfrågorna som driver samhället, men att denna utveckling samtidigt medför att vi kommer att passera några av de så kallade ”Tipping points”. Trots att världens tillstånd beskrivs som kritiskt konstaterade han att ”aldrig har så många haft det så bra som nu”, men det finns en prislapp för denna framgång och att det är miljön som får betala priset. Då han diskuterade framtidens miljöförändringar var det naturligtvis IPPC:s A2 scenario som plockades fram, det scenario som vi visat aldrig kan bli verklighet.

Sedan valde jag att lyssna på vår integrationsminister Erik Ullenhag som diskuterade hur vi på ett positivt sätt skulle integrera våra nya svenskar. Han jämförde med USA som är ett känt invandringsland och en intressant skillnad är hur man ser på det faktum att man har ett annat ursprung än att i generationer vara invånare i USA. Där har vi svenskamerikaner, afroamerikaner, osv. I Sverige är man i många generationer bara invandrare. En intressant faktauppgift som Erik nämnde är att det idag är fler utlandsfödda som startar företag än vi som är födda i Sverige. Det betyder att många av våra nya framtidsföretag förmodligen kommer utvecklas från dessa ”invandrarföretag”. I ett historiskt perspektiv har vi många stora företag som startats av invandrare.

För mig var förmodligen dagens tredje föredrag det intressantaste. Det var Björn Lomborg, director of Copenhagen Consensus Center, som höll ett föredrag med titeln ”Climate Change and the Need to Prioritize”. Han ifrågasatte många av de sanningar som finns i klimatdebatten. Först noterade han att den ökning av koldioxidhalten som vi kan mäta beror på våra mänskliga aktiviteter. Det är samma åsikt som jag har. Men sedan gick han igenom några av de ”sanningar” som existerar i debatten. Det mest slående var den om isbjörnarna. Att rädda isbjörnen har blivit en ikon vad det gäller miljökampen. Han konstaterade att det 1960 fanns 5000 isbjörnar och att det nu fanns 22000. En klimatsatsning skulle kunna ändra på temperaturen marginellt och i slutändan kanske rädda 10 isbjörnar. Han undrade om det inte var bättre att förbjuda jakt på isbjörna då det skjuts cirka 300 om året. Han menade att det fanns viktiga åtgärder att göra för framtiden. EU:s 20-20-20 program ansåg han var ganska verkningslöst vad det gäller klimatet och särskilt dumt i förhållande till kostnaderna var Sveriges mål att göra en minskning med 30%. Han betraktade de förslag som nu fluktuerade som mer ett försök av politiker att bli ihågkomna i framtiden än att göra något verkligt bra för framtiden. Det var en ganska smått chockad skara lyssnare som lämnade universitetsaulan.

Posted in: Uncategorized