Av en slump hittade jag en artikel som TT (Tidningarnas Telegrambyrå) skrev i augusti 2005. Den publicerades i ett antal svenska tidningar, bland annat i Svenska Dagbladets del SvD Näringslivs och i Uppsala Nya Tidning. Oljepriset hade då gått upp från 25 dollar per fat 2003 till 67 dollar per fat och frågan som alla stälde var varför och hur högt kan priset bli. Låt oss läsa artikeln:
Analytiker: Oljepriset kan dubblas
Förra veckan slog råoljepriset nya rekord. Men ett oljepris på 67 dollar per fat är en spottstyver jämfört med vad som komma skall, om man ska tro “oljepessimisterna”.
(15 augusti 2005 kl 17:53 )
Oljeanalytiker flaggar efter förra veckans rekord för att oljepriset snart kan ha nått en nivå på 80 dollar per fat. Men det krävs inte mycket för att driva upp priset till betydligt högre nivåer än så. Ett nyligen genomfört krisspel i USA visade att politiska oroligheter i Nigeria, följt av samordnade terrorattacker i Saudiarabien och USA riktade mot oljeindustrin skulle kunna driva upp oljepriset till 160 dollar per fat inom ett år.
Frågan är vilka konsekvenser ett så högt oljepris skulle få för världsekonomin?
– Någonstans finns det en smärtgräns där ekonomin hamnar i recession. Exakt var den gränsen går i dag vet ingen. Men om vi talar om ett oljepris på runt 150 dollar då tar det inte lång tid innan världsekonomin tvärnitar, konstaterar Klas Eklund, chefsekonom på SEB.
Vissa analytiker hävdar vidare att världens oljeproduktion kommer nå en topp inom en snar framtid, därefter kommer produktionen att minska, oavsett ny teknik och effektivare utvinning. En konsekvens av detta resonemang är att oljepriset fortsätter att stiga framöver.
En av de främsta företrädarna är Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet. Enligt honom har vi kanske redan passerat en produktionstopp, i vilket fall som helst ligger den inte långt borta i tiden. Aleklett pekar på att världens oljekonsumtion för närvarande ökar snabbare än nya fyndigheter upptäcks.
– I dag konsumerar vi 30 miljarder fat olja om året. För femtio år sedan konsumerade man fyra miljarder fat om året. För femtio år sedan hittade man 30 miljarder fat per år. I dag hittar vi i nya oljefält cirka 5-7 miljarder fat per år, säger Aleklett.
Men hans teorier står inte oemotsagda. En av Alekletts argaste kritiker är Tommy Nordin, vd för branschorganisationen Svenska Petroleuminstitutet. Han hävdar att det finns stora outforskade oljetillgångar i världen som tryggar tillgången för lång tid framöver.
– Huvuddelen av Saudiarabiens yta är fortfarande outforskad. I Irak har det inte skett någon prospektering sedan slutet av 1950-talet. I både västra och östra Ryssland har man nyligen hittat stora mängder olja, och hela östra Sibirien är ännu outforskad, säger Nordin.
Han tillägger också att det finns stora kända, men orörda, tillgångar i form av oljesand som i dag är lika stora som all olja som man hittills har upptäckt.
Vi vet nu att oljepriset nådde 147 dollar per fat 2008 och att det inte krävdes ”politiska oroligheter i Nigeria, följt av samordnade terrorattacker i Saudiarabien och USA riktade mot oljeindustrin” för att priset skulle närma sig 160 dollar per fat. Däremot vet vi att vi är kvar på samma produktionsnivå som 2005, dvs den analys som jag gjorde visade sig vara riktig. Vad det gäller Tommy Nordins analys så är det så att produktionen ökar något i Kanada, men bara marginellt jämfört med vad som behövs för att öka den globala produktionen och nya fält i Irak och Saudiarabien lyser fortfarande med sin frånvaro. Just nu är det Peak Oil, dvs den tid då vi har maximal oljeproduktion, som har störst påverkan vad det gäller den globala ekonomin.
jeppen
November 11, 2012
Hur säker är du på att vi sedan 2005 upplevt peak oil? Och varför visa bara crude och inte “all liquids”?
Lars-Eric Bjerke
November 11, 2012
Jeppen,
Jag tycker ” all liquids” är ett tveksamt mått då man diskuterar priset. Det artikelförfattaren menade då han angav råoljepriset 80 dollar var antagligen Brent, som är en “crude oil” från Nordsjön. “Natural gas condensate”, tung olja från Venezuela och oljesand från Canada, som ingår i all liquids är mindre värda och har skilda energiinnehåll. I “all liquids” brukar ibland också etanol och biodiesel ingå plus “refinary gains”. De förra är ju inte fossila utan snarare ersättning för råolja och raffinaderivinster är ju ingen oljeproduktion. Den totala oljeproduktionen är idag ca 81,5 Mfat/dag och har också den varit konstant sedan 2005.
jeppen
November 11, 2012
@Lars-Erik, jovisst, men låser man sig vid crude så missar man att världsekonomin håller på att frigöra sig från beroendet av sådan enkel olja och gå över på alternativ. Vi har haft den här platån i konventionell råolja sen 2005, men totalenergi-utvinningen i världen ökar alltjämt kraftigt och real världs-BNP har stigit cirka 17-18%. Om detta är peak oil verkar det gå rätt bra för oss.
När det gäller pris så sätter givetvis priset på alternativ ett tak på priset även på originalet. Kan man utvinna extrema mängder oljesand, shale, CTL, GTL mm till en viss kostnad så kommer oljepriset inte gå väsentligt över det priset annat än tillfälligtvis.
aleklett
November 12, 2012
Man kan inte utvinna extrema mängder oljesand, shale, CTL och GTL. Jag diskuterar detta i min bok “Peeking at Peak Oil”.
jeppen
November 12, 2012
Jodå, klart man kan skala oljesand, shale, CTL och GTL nästan hur mycket som helst. Reserverna är helt extremt stora, EROEI är fullt godtagbar och ekonomin finns där. Vad skulle flaskhalsen vara? Eller måste man köpa din bok för att få reda på det?
Magnus Redin
November 12, 2012
De vanliga troligtvis konjunkturformande flaskhalsarna begränsar, tillgång till utbildade människor, kapacitet inom industrier och logistik, byråkratisk tröghet och miljöhänsyn. Det för den totala ekonomin viktiga begränsningen är om andra energikällor hinner skala upp lika fort som de lättutvunna oljefälten sinar. Att det kan gå fort uppåt visas genom den explosiva ökningen av kolkraft i Kina men det finns även nackelar med att köra på så fort det över huvud taget går. Även om det går bra bör energiproduktionen bli en större andel av den totala ekonomion vilket lämnar mindre över för allt annat som är skoj och nyttigt.
jeppen
November 12, 2012
Många oljeländer använder sin olje-“windfall” ganska lättvindligt och slösaktigt (och leder till korruption och stelhet), så det gör nog inte så mycket att energin blir lite dyrare. 30 miljarder tunnor per år * $100 i fördyring ger bara $3 biljoner extra av en världs-BNP på vadå, $60 biljoner. Så värre än att det äter fem procent av BNP blir det knappast.
Det är den mänskliga arbetskraften och dess kompetens som är ett lands verkliga resurs. Världen är på väg in i en verklig guldålder med urbanisering, en större andel av befolkningen i arbetsför ålder (och mindre befolkningstillväxt), större medelklasser mm.
aleklett
November 12, 2012
Med anledning av diskussionen här ovan har jag också lagt in ”all liquides”. Grafen innehåller även ”processing gains” vilket kan vara tveksamt då detta är något som inte har att göra med det som kommer ur marken. Ni kan se att det är väldigt liten skillnad på de två kurvorna.
jeppen
November 12, 2012
Du använder ganska gamla data och din graf tycks sluta i mitten av 2010, för drygt 2 år sen. Om du kollar exempelvis här, så ser du att produktionen brutit sig ur platån och nu ligger uppåt 90 mbpd.
Mats Lindqvist
November 12, 2012
En svårighet med måttet “all liquids” är att oljesand etc har mycket varierande energinetto, dvs en hel del olja och/eller annan energi krävs för själva utvinningen. Om jag förstår det rätt så visar graferna ovan utvunnen brutto-energi. En annan trend som utvinningskurvorna ovan bortser ifrån, är de accelererande obalanserna i världsekonomin. Främst USA men också andra handelsunderskottsländer samlar på sig skulder, medan oljeexporterande överskottsländer som Saudiarabien, Kuwait, Norge m.fl. samlar på sig papperstillgångar som statsobligationer (=skuld) och aktier. Implikationen av peak oil är ingen mer tillväxt. Mot den bakgrunden är det en tveksam strategi att byta bort sin olja mot papper. Skulle exportörer som idag har handelsöverskott dra ned sin utvinning till en nivå som motsvarar balans i utrikeshandeln, så skulle kanske 10-20 miljoner fat/dag försvinna från marknaden. Grekland, Portugal, Spanien, Italien, Irland, Belgien är de EU -stater som har störst andel importerad fossil energi i sin energibalans; det är också där problemen i finanssektorn tydligast manifesterat sig. Dessa länder anpassar sig till Peak Oil den “hårda vägen”. Som sagt, implikationen av Peak Oil är att vi inte längre kan ha tillväxt. Ställ dig nu frågan om det finns ett incitament att förneka peak oil, eller för den delen klilmatproblematiken. /Mats L/ASPO Sverige/
jeppen
November 12, 2012
Hur menar du att implikationen av peak oil är “ingen mer tillväxt”? Sen vi, enligt Aleklett, lagt oss på peak oil 2005 så har världsekonomin realt växt cirka 15% (och då är ändå 2012 inte inräknat).
Netto-energi/brutto-energi skiljer inte så särdeles mycket mellan enkel saudi-olja och frackad tight olja om man ser till hela kedjan, dessutom. EROEI-problematiken är överhaussad.
Mats Lindqvist
November 12, 2012
För att mindre energi leder till att mindre kan produceras, det borde inte vara svårt att förstå. Olja är förvisso inte den enda energikällan, men den största och viktigaste. I takt med att den sinar så kommer den ekonomiska aktiviteten att sjunka. Finanskris, och lönsamhetsproblem i flygindustrin var konsekvenser som vi med “peak oil-glasögon”, förutsåg. SAS är nu konkursmässiga, läste jag nånstans. SAS är inte ensamma. Inte Grekland heller.
jeppen
November 12, 2012
IMF har sänkt tillväxtprognosen för 2012 och 2013 till 3.3% och 3.6%, så om ett drygt år kommer kommer världsekonomin att ha växt ca 23% sen peak oil.
Men enligt dig kommer alltså peak oil implicera “ingen mer tillväxt” inte när det inträffar, inte 7 år senare, inte 9 år senare, utan nån gång sen?
Och när världstillväxten hackar till igen kommer du, profeten Mats, veta vad det beror på. Precis som du med bestämdhet vet att Greklands problem beror på peak oil, medan Sveriges framgångar beror på … vadå?
Magnus Redin
November 12, 2012
Även om den globala ekonomin krymper kommer det att finnas företag, regioner, branscher och troligtvis även länder med tillväxt. Det peak oil föredfaller ställa till med är att det blir svårare att lätt ordna en massa varor och tjänster, det behövs mer tankekraft och arbete för att hålla igång allt och skapa nytt.
aleklett
November 12, 2012
Om man skall studera den verkliga produktionen skall man vända sig till BP statiskiska sammanställning och där har man inte med etanol, processing gains ocg annat skumt som IEA slänger in för att det skall se bra ut. Där anger man följande produktion, ink oljesand, shales oil, mm. Ökningen 2011 är framförallt shale oil.
2005: 81391, 2006: 81687, 2007: 81729, 2008: 82335, 2009: 80732, 2010: 82480, 2011: 83576. Vi har ett medelvärde på ganska exakt 82000. Ökningen med 1576 Mb/d är en avvikelse under 2% och årests trend pekar på en minskning från detta värde.
Det första shale området där man utvann olja var i Montana och den produktionen har redan nått sin topp och börjar att minska.
Jrppen säger “Reserverna är helt extremt stora” vilket är ett felaktigt påstående. Däremot är OOIP stora men det är tveksamt om man kan förvandla dem till reserver. På konferensen om resurser och reserver som jag nylifen besökte i London gjorde oljeindustrin bedömningen att det inte kommer att bli några reserver i Europa. En av de bästa basängerna ligger under Paris och det är svårt att tänka sig ca 15 till 20 tusen brönnar i Parisområdet.
Vad det gäller oljesand har vi publicerat en artikel som visa maximal möjlig produktion och den ligger på 5 till 6 Mb/d. Betydelsefullt om man genomför prejekten.
jeppen
November 12, 2012
Så sedan peak oil inträffade år 2005 har ökningen varit cirka 2.2 Mbpd, om man inte räknar in “skumma” vätskor? Okej.
Vi får väl se vart shale tar vägen. Texas och North Dakotas kurvor ser ut såhär. Väldigt brant kurva och ännu inget tecken på avmattning.
Europa är ett litet, tättbefolkat område, så om man utnyttjar shale här eller inte är mindre viktigt.
När det gäller oljesand och maximal utvinning så är jag väldigt skeptisk till stadigvarande flaskhalsar som ger en begränsning i utvinningstakt av en så enorm resurs.
Magnus Redin
November 12, 2012
Om det ger oss en respit skall det bli intressant att se vad den tiden används till.
jeppen
November 12, 2012
Du kan se början, Magnus, men du är för gammal för att se vad som kommer efter respiten.
Magnus Redin
November 12, 2012
Åja, jag borde ha en god chans att leva några decennier till.
jeppen
November 12, 2012
Respiten kommer vara mycket längre än så.
Magnus Redin
November 12, 2012
Om oljan och kolet höll på att ersättas med LFTR eller annan uthållig energiteknik med praktiskt sett oändlig bränsletillgång skulle jag ha sådana förhoppningar. Jag hoppas hinna se sådana utvecklingar, det skulle kännas gott för kommande generationer. Det jag förväntar mig att se är stora nationer som använder respiten för att hålla fast vid gamla beteendemönster och prioritera konsumtion och drömmar före faktiska investeringar. Jag förväntar mig även att klimatförändringen slår till med någon rejäl överraskning, om nuvarande trend med accelererande issmältning i arktis håller i sig i bara några år till blir arktis isfritt varje sommar och vi inträder troligtvis i ett nytt klimat.
jeppen
November 12, 2012
När det gäller vad du hinner se är det ingen skillnad på om det finns gott om utrymme att expandera i 60 år eller 60 miljoner år.
Det är ganska onödigt att ställa om innan vi behöver, med tanke på att stora delar av mänskligheten lever i fattigdom och konflikt. En rik, fredlig star trek-värld kan lättare ställa om, så det är dumt att hålla sig fattigare.
Men vi är helt ense om att klimatförändringarna är ett stort existentiellt problem. Aleklett et al verkar dock övertygade om att det löser sig genom peak fossiler. Tyvärr inte, kan vi säga.
Magnus Redin
November 12, 2012
I vilket fall finner jag det mycket mera estetiskt tilltalande med en 60-miljoner års lösning än en 60-års lösning, framförallt om 60-års lösningen genererar avfall som blockerar andra möjligheter.
Star-treck-världen inträffar bara om folk börjar bygga den och som allt annat stort måste det påbörjas före sin tid så det kan sätta god fart när tiden är inne. Börjar vi för tidigt kan fattiga människor använda den fossila diesel och fotogen som vi inte använder, att vi begränsar vår konsumtion är ingen belastning för fattiga människor, det är tvärt om en möjlighet, framförallt om de skafar sig fungerande institutioner och marknadsekonomi.
Jo jag tror Aleklett underskattar hur mycket städer och landskap energidesperata människor och ledare kan utplåna för att få kol och hur mycket skitig syntesgas som kan produceras genom förgasning av många små kolförekomster i marken. Men det är bara tyckande, jag har inga data att backa upp det med.
jeppen
November 12, 2012
Jag strävar inte efter mentalhygien, utan med konkreta förbättringar. Mentalhygienen är grönskäggens käpphäst.
Star Trek-världen tar vi oss inte mot genom att späka oss i onödan – tvärtom ska vi bejaka vårt välstånd. Jag håller inte helt med om att fattiga inte lider av att vi späker oss – vårt välstånd sprider sig på olika sätt. Bördan att spara diesel och bensin tar vi redan genom att vi bland annat fördubblat vårt bensinpris med skatter, och därmed halverat vår konsumtion jämfört med Nordamerika.
Absolut har Aleklett tämligen tendentiöst nedtonat både de många små reserverna och de stora okonventionella.
Magnus Redin
November 12, 2012
Jeppen, jag tycker det är trevligt att plantera ek och lönn på gården, de träden blir kanske mycket värdefulla om sisådär 120 år. I vår skall jag även plantera björk på högavkastande mark, de kommer att skördas medan jag lever om jag lever genomsnittligt länge, kanske blir de plywood, kanske blir de kläder, med lite tur blir de nanocellulosafiberkompositer. Båda investeringarna mår jag bra av att vara med om och jag behöver den känslan för att motivera mitt intellekt.
Sedan måste man resonera så man hamnar i något vettigt. Skall vi prata skatteförslag har jag andra idéer än ännu högre energiskatter men min huvudpoäng är att det inte är så illa att investera i förtid givet att man har råd att vänta på avkastningen. Om folk köper mindre kläder, mindre julklappar och skippar någon flygresa och i stället isolerar sina hus medan energin fortfarande är billig är ingen skada skedd.
jeppen
November 12, 2012
Det du kör, Redin, är en variant på “broken window fallacy”, där problemet är att man tar hänsyn till de investeringar man ser, men inte de som uteblir och inte heller till den onödiga skada man skapat.
Ingen skada skedd av förtida investeringar, säger du. Fel, säger jag! Allt slöseri är av ondo, även välmenande, “investerande” slöseri. Tyskens satsning på solceller gav honom 2-3% till 2010, men samma pengar kunde ersatt all kolkraft (cirka 50%) mha kärnkraft. Likadant med konsumtion, som du ser bara som konsumtion, men som jag ser dels som välståndsspridare och dels som investeringar i produktionsmedel och infrastruktur för konsumtionsvaror.
Att isolera sitt hus istället för att bygga lite mer energiproduktion och ta en flygresa till ett främmande land kan mycket väl vara ett dåligt val för mänskligheten.
Magnus Redin
November 12, 2012
Jag vet om de nyttorna med konsumtion men lever man på vår medelklassnivå är infrastrukturen på plats och det är en fråga om vad som ger mest personlig njutning, hellre en preferens för små bränslesnåla sportbilar med gocartkänsla än SUV även om SUV är mera konsumtion räknat i kg, liter/mil, vägutrymme, gummimängd, osv.
Om man väljer mellan två produktiva investeringen och väljer den mindre produktiva är det en förlust.
anyg
November 12, 2012
Det gäller nog att ta Jeppens uppgifter om bl.a. “flaskhalsar” med en rejäl skopa salt.
Åtminstone gör tidskriften “Popular Mechanics” det i sin artikel om shale:
http://www.popularmechanics.com/science/energy/coal-oil-gas/how-the-us-could-declare-energy-independence-by-2020-9660410
http://www.popularmechanics.com/cm/popularmechanics/data/energy-independence-0612.pdf
jeppen
November 13, 2012
Det är lätt att hitta fel i dina länkar. Bland annat skrivs detta: “The Bakken’s 25 percent increase in output between 2009 and 2012 required a 280 percent increase in the number of wells, from 891 to 3350.”
Artikeln verkar ny, men siffrorna är både gamla och felaktiga. Från 2009 till 2012 ökade Bakken snarare 150%, från 200 Kbpd till 500 Kbpd. Idag är de uppe i över 700 Kbpd, och mängden olja per brunn och dag har fördubblats sen 2009. Se exempelvis här.
Lars-Eric Bjerke
November 12, 2012
World Energy Outlook 2012, som kom idag, spår att USA producerar 5 Mb/d konventionell olja och 5 Mb/d okonventionell olja år 2020, vilket stödjer Jeppen. (IEA inkluderar dock biobränslen). De har ju förstås haft fel förr.
Mats Lindqvist
November 12, 2012
Här är en aktuell IMF-studie/prognos som tyder på att global BNP krymper om oljeutbudet skulle krympa.:http://www.imf.org/external/pubs/cat/longres.aspx?sk=40066.0
Notera att det handlar om en “what if”-studie, dvs de analyserar konsekvensen för ekonomin om oljeutbudet krymper, de säger inte att den komer göra det. De verkar ha använt sig av “DSGE”-modell, vilket verkar vara vad mainstream-ekonomer använder sig av DSGE är en förkortning av det motsägelsefulla “Dynamic Stochastic General Equilibrium”. Sv: “dynamisk, stokastisk allmän jämvikt”.
Deras slutsats enligt vad de kallar ett “base scenario”: Konsekvensen av en liten (hur liten?) men ihållande minskning av oljeutbudet under kommande 20 år kommer att sänka BNP med ca 0.2-0.4% varje år i USA och Euroområdet, och med mer än så hos oljeexportörer vilket kanske är överraskande. Under denna 20-årsperion kommer oljepriset stiga med 200% realt. Allt enligt denna “DSGE-modell”.
IMF har hittills framstått som “peak oil-förnekare” men nu kanske man börjar titta närmare på fenomenet…
Hasse
November 24, 2014
Snart är det 2015 och oljepriset är 80 dollar per fat.
moneyblogga.blogspot.com
December 9, 2014
Hi, yup this article is really pleasant and I have learned lot
of things from it regarding blogging. thanks.