(English)
Det faktum att Brännpunkt ger sina läsare möjlighet att komma med kommentarer betyder att jag som debattör bör ta dessa kommentarer på allvar. Det finns de som uttrycker att kommentarerna är trams men faktum kvarstår att de som lämnar kommentarer bör ha läst mitt debattinlägg och det är inlägget som fått dem att agera. Brännpunkt begränsar antalet inlägg till tre och det betyder att jag som debattör inte har möjlighet att diskutera och bemöts alla de synpunkter som olika läsare lämnat. Jag har nu studerat de 141 kommentarer som finns på min artikel och det går att grovt dela in kommentarerna i fyra grupper, Peak Oil, klimatet, kärnkraft och konspirationstankar. I detta inlägg diskuterar jag de kommentarer som kan relateras till Peak Oil.
Signaturen AWJE vill ”få en förklaring på logiken bakom slutsatserna som dras i artikeln”. Inlägget avslutas med: ”Låt mig också påpeka att det som kallas “Peak Oil” är en ren fantasiprodukt utan verklighetsförankring”. Signaturen Klarsyn säger ”de som tror på “Peak Oil” har tvingats flytta den framåt ett otal gånger, sammanlagt med mer än hundra år och med alla jättefyndigheter som tillkännagivits på senare tid så lär de få flytta fram den rejält nästa gång ”, och i ett annat inlägg: ”Olja nybildas hela tiden, i vilken takt har vi människor inte en aning om.” Det finns fler inlägg som passar in här, men låt oss ta dessa som utgångspunkt för diskussionen.
I artikeln skriver jag (nu med texten inom parantes som en extra förklaring): ”Med Peak Oil avses den tidpunkt då produktionen av olja inte längre kan öka (i ett område eller hela världen,) utan går över till en platå eller minskar. Peak Oil betyder inte att oljan tar slut men att ökningen av produktionen tar slut. Nordsjön är ett av världens oljeproducerande områden. I figuren här ovan visas oljeproduktionen för Nordsjön. Produktionen startade i början av 1970-talet och 1997 hade man nått produktionsnivån 6 miljoner fat om dagen. Under fem år fram till 2002 fluktuerade produktionen runt 6 Mb/d för att 2003 börja minska. Framåt 2030 närmar sig produktionen enligt Preem 500,000 om dagen. För Nordsjön hade vi Peak Oil från 1997 till 2002. Vi kan visa upp samma bild för land efter land och helheten är summan av delarna, och helheten måste därför också nå ett maximum eller en platå. Jag tror inte att oljeproducenterna i Nordsjön tycker att Peak Oil är fantasier. Ett av de ”jättefynd” som rapporterats under senare tid är fältet Johan Sverdrup i just Nordsjön. Det är fortfarande oklart hur stort fältet är men en miljard fat har nämnts. Det är av samma storleksordning som Thunder Horse i Mexikanska Golfen och där har man en produktion på 250,000 fat om dagen. Johan Svedrup kan få en liknande produktion men den kommer inte att påverka Peak Oil för Nordsjön. Backen nedför kan bli mindre brant. Faktum är att Globala energisystem i en forskningsrapport från 2009 visade att det fanns statistiska möjligheter att hitta ett gigantfält i Norge och hade med detta fält då framtidens produktion beräknades. Jämfört med den årliga globala konsumtionen på 30 miljarder fat motsvarar 1 miljard fat ungefär 12 dagars konsumtion. I World Energy Outlook 2012 – WEO2012 – skriver IEA att medelfyndigheterna de senaste 10 åren varit 14 miljarder fat om året, dvs under hälften av den årliga konsumtionen. Att dessa fynd skall flytta fram Peak Oil ”rejält” stämmer inte. Hur olja bildats under miljontals år från sediment av plankton och alger är välkänt och det finns läroböcker som beskriver detta, vi har ingen nybildning nu. En grupp ryska forskare har en teori om att det bildas så kallad abiotic olja och naturgas. Att kolväten kan bildas under extrema tryck är påvisat, men det finns ingen olja som man hittills har hittat som har detta ursprung. (Abiotic oil: http://origeminorganicadopetroleo.blogspot.se/2011/02/normal-0-21-false-false-false-pt-br-x.html)
Ett svar till Klarsyn från Hakan_Svensson passar bra som avrundning: ”Oj oj oj om du tror på detta, men var och en får ju ha sina drömmar! Men trots allt så tycker jag du ska försöka sätta dig in i hur jordens olja har bildats! Det är verkligen ingen hokus pokus som du tror!”
Bland de inlägg som är positiva finns bland andra Mikael Olsson, nomis_99 och b p:
Aleklett har aldrig sagt att oljan kommer att ta slut. Han har sagt att den blir dyr allt eftersom ÖKNINGEN av produktionskapaciteten avtar. – Kjell Aleklett har aldrig varnat för att oljan skall ta slut. Han varnar för att vi har nått oljeproduktionstoppen. Om du tar dig tid att läsa första stycket så kanske du förstår. – Var har Aleklett varnat för att oljan ska ta slut? Referens tack.
Referenser till vad jag sagt finns i den forskningsrapport som Colin Cmpbell och jag skrev för tio år sedan för tidskriften Energy and Minerales (se figuren här ovan). De beräkningar som framförallt Colin Campbell gjorde visar en platå på 31 miljarder fat om året (85 miljoner fat om dagen, Mb/d) som börjar runt 2009 och vara fram till 2014. I vår produktion igår produkter som kan jämföras med vad BP rapporerar i sin ”Statistical Review of World Energy”. Vi har inte med skifferolja i prognosen. Enligt BP nådde vi en platå runt 82 miljoner fat om dagen 2005 och vi är fortfarande på den nivån (för 2011 har vi 83 Mb/d som är 82 Mb/d plus 1 Mb/d från skifferolja). Det faktum att man inte nådde 85 Mb/d utan planade ut på en lägre nivå medför att platån kan bli längre. Vad det gäller nivån 2030 så är den lägre än de prognoser vi gjort senare. Det är framförallt teknikutveckling som gjort backen mindre brant. Vi försöker nu göra en bättre anpassning till detta.
Kenneth säger ”Väldigt många av kommentatorerna här gör sig väldigt lustiga över artikelförfattaren och väljer att använda samma intelligenta teknik som strutsen. Det jag inte ser det finns inte. Inse att de lägst sittande äpplena redan är plockade”.
Jag kan också lägga till några andra kommentarer för att få ett bra diskussionsunderlag.
Birger Jarls: ”Debatt insändaren ovan av Professor Alkelett är ganska förvirrad. Hjälp Oljan tar slut, Ja om den inte gör det kommer den att bli för dyr, och blir den inte det så kommer utsläppen den gör att döda planeten ! *Suck* Nej oljan tar inte slut på länge ännu. När “peak oil” inträffar vet inte professorn och inte jag heller. Men det är ingen fara professorn för när priset går upp så börjar det löna sig att framställa andra drivmedelskällor. Tex går det fin fint att framställa diesel ur stenkol. Redan de gamla Nazisterna var fenor på det.”
Pilfinken:
Magnus_dr: ”Estland har redan kommit långt med skifferolja som där står för 95% av elproduktionen.”
Avslutningen får bli ett inlägg från pellegringo: ”Dessutom är det som alltid storleken på tappen som räknas, inte storleken på tanken. Och även om det finns gigantiska mängder olja kvar i marken så kvarstår faktum att den globala produktionen inte ökar i den takt den borde enligt prognoser om framtida konsumtion. Så risken för oljebrist kvarstår”.
Bland kommentarer till en artikel är det vanligast att det finns fler negativa än positiva och det är vanligt att man framför åsikten att artikelförfattaren inte tagit hänsyn till det ena eller andra. De citat som jag valt ut handlar främst om att det finns ersättningar som jag inte tagit hänsyn till. Självfallet har vi studerat alternativen, men begränsat utrymme medför att det inte finns plats för alla detaljer. En av anledningarna till att jag refererar till min bok är det finns en detaljerad beskrivning där. I kapitel 10, Unconventional Oil, NGL, and the Mitigation Wedge, diskuteras alla de frågetecken som nämns här ovan. Från 2010 fram till 2035 beräknas ökningen från denna kategori bli 9 miljoner fat om dagen. Under samma period beräknas nedgången i produktionen från de konventionella oljefälten som var i produktion 2010 bli omkring 45 miljoner fat om dagen. Det betyder att minst 36 miljoner fat om dagen måste komma från teknikutveckling, fält som ännu inte är utbyggda och nya fält. Om vi tar Nordsjön med maximal produktion 6 Mb/d så är 36 Mb/d det samma som 6 nya Nordsjön.
Lite mer detaljer. Olja kan vara lätt- eller trögflytande och en gräns är om den flyter på vatten. Den bergart där den är lagrad kan vara porös men också så tät så att oljan inte kan flyta genom berget. På en konferens i London med de organisationer som klassificerar olja och oljeresurser och -reserver delade man in oljan i fyra kategorier; råolja med lättflytande olja i porösa formationer, skifferolja med lättflytande olja i täta formationer, oljesand med tjärliknande olja i porösa formationer och Kerogenskiffer med tjärliknande olja i täta formationer. Olle Qvennerstedt har gjort en mycket bra illustration på detta.
Råolja har varit och är helt dominerande vad det gäller produktion. IEA anger att vi hade en maximalplatå 2006-2008 på 70 Mb/d vilket motsvarade 85% av oljeproduktionen. Nu minskar produktionen och IEA beräknar att den skall vara 65 Mb/d 2035. Våra beräkningar har ett lägre värde men faktum är att vi har haft Peak Oil vad det gäller råolja. Oljesand finns förutom i Kanada framförallt i Venezuela. Den geografiska utsträckningen av Orinocofältet har varit känt sedan länge och Venezuela har nu valt att rapportera hela fältet som reserv, men det är fel att jämföra storleken på detta fält med notsvarande reserver av råolja. Fastän man nu har dessa stora reserver beräknar IEA att produktionen år 2035 bara skall bli några miljoner fat om dagen. Vi brukar säga att storleken på kranen för okonventionella oljor är mycket mindre än för konventionella. Det finns stora resurser av Kerogenskiffer (Kerogen shale) och Estland är världens största producent, men änd väldigt lite jämfört med råoljeproduktionen. Man använder mycket riktigt Kerogen skiffer för att elda med det i kraftvärmeverk. Notera att det inte är skifferolja som man utvinner.
Figuren är från WEO2012
Skifferolja är det som för tillfället skall placera Peak Oil på hyllan. Det är rätt att den teknik som man använder har gjort denna resurs ekonomiskt lönsam om priser är högre än $80 per fat. Det är intressant att studera borrfrekvensen i USA. Fram till 2008 ökade antalet aktiva borriggar till 2000 men då priset på olja och naturgas dök ner till $40 per fat försvann över hälften. Nu är priset på naturgas för lågt i USA medan skifferolja fortfarande är lönsamt. Det faktum att det är färre som borrar efter gas kommer att medföra en minskad produktion om något år och vi kan förvänta oss att priset på gas kommer att stiga. De cirka 1400 riggar som nu krävs för att ha en produktion av skifferolja på cirka 1 miljon fat om dagen skulle behövas fyrdubblas för att komma upp till närmare 4 Mb/d som några tror är gränsen. Varje brunn kostar mellan 5 och 6 miljoner dollar att borra och just nu är kostnaderna i Europa för att borra liknande brunnar runt 15 miljoner dollar. Det var på konferensen i London som experterna sa att vi kan inte vänta oss någon nämnvärd produktion inom EU.
(Följande stycke är uppdaterat den 31 december)
Att göra flytande bränsle från kol är mycket energikrävande och för närvarande är det Sydafrika som är ledande. I publikationen “A review on coal-to-liquid fuels and its coal consumption” har vi studerat hur mycket kol som behövs för att förvandla kol till flytande bränslen. Ett mått som är jämförbart med Sydafrika är 1 fat per ton kol. USA producerade 2010 984 miljoner ton kol som skulle kunna bli 984 miljoner fat eller 2.7 Mb/d. Den årliga miskningen av råoljeproduktion i existerande oljefält är 4 Mb/d. För att ersätta ett års minskning med CTL skulle det krävas 48% högre kolproduktion än vad USA hade 2010. Om vi jämför med Kina, världens största kolproducent så producerade de 2010 3235 miljoner ton kol, som skulle kunna bli 8,9 Mb/d. Det betyder att 4 Mb/d motsvarar 45% av konas kolproduktion 2010.
För den avslutande diskussionen väljer jag ut följande citat:
Ohkatten: Ännu en domedags profet!
Mickej: Ja, som sagt, det är personer som Aleklett, politiker och andra som gör att oljepriset stiger … undrar om inte dessa är betalda av OPEC?
sync99: Peak Oil är en propagandistisk trick för att hålla priset så högt det går. Oljeåtstramning är en annan idioti likt ekonomisk åtstramning. Man kan inte tvinga en häst att springa fortare genom en svältkur. Allt leder ändå till de som tjänar mest på det; bank kabal och oljebolagen.
Inger E(norah4you) Johansson: Om vi drastiskt skulle dra ner på oljan i EU krävs att kolet börjar användas i högre utsträckning igen. Så inte så enkelt som den lärde herren försöker få oss att tro.
Tredje_omloppet: Aleklett har rätt. Oljan tar inte slut som bensinen för en bil men den blir enormt dyr. Enda möjligheten är att dra igång ett antal kärnkraftverk. Sedan kan vi leva på att exportera el till Tyskland.
ingvar_e: Man frågar sig vad egentligen Aleklett vill med sitt skriveri förutom att göra reklam för sin bok. Vad jag kan se så säger han endast att EU måste skära ned sin import. En liten antydan är att Kina satsar på kärnkraft. Vad skall EU ersätta oljan med? Eller skall EU minska på sin standard? Vad vill egentligen Aleklett att vi skall ersätta oljan med om vi inte skall sänka vår standard? Eller vill han att vi skall sänka vår standard?
Det finns flera som under åren kallat mig för domedagsprofet. Jag har aldrig sagt att en minskad oljeproduktion skall leda till en katastrof. De som kallar mig för domedagsprofet är oftast ekonomer och det faktum att man ser en minskad oljeproduktion som en resa mot domedagen visar indirekt på ett faktum att olja är avgörande för vår ekonomi.
Under 2012 finns det ett antal rapporter som säger att vi inte behöver oroa oss för Peak Oil. Om man studerar vilken anknytning som dessa personer har till oljeindustrin visar det sig att alla på ett eller annat sätt har koppling till oljeindustrin. Det andra som man kan notera är att de rapporter som släpps inte har genomgått vetenskaplig granskning. OPEC motarbetar Peak Oil. Anledningen är att Peak Oil fördärvar bolagens börsvärde. ASPO, the International Association for the Study of Peak Oil, bedrivs utan sponsorer.
Det problem som vi har framför oss är ett problem med flytande bränsle. Kol och kärnkraft används för elproduktion och för framtiden finns det många möjligheter att producera el. Personligen har jag inget emot kärnkraft.
Jag nämner min bok Peeking at Peak Oil i slutet av artikeln och visst kan en artikel som denna verka som reklam för boken. Anledningen till att jag skrivit boken är att jag vill försöka på ett enkelt sätt förklara de ganska komplicerade frågeställningar som finns med då olja produceras. Den tid som jag har lagt ner på boken är ungefär ett års heltidsarbete och det primära är att förmedla kunskap.
Inledningsvis nämnde jag att signaturen AWJE vill ”få en förklaring på logiken bakom slutsatserna som dras i artikeln”, låt mig försöka. Ofta anklagas jag för att inte ta hänsyn till ekonomiska faktorer då jag diskuterar Peak Oil. I den analys som Douglas-Westwood har gjort finns det just en koppling mellan oljeproduktion och vilket oljepris som vårt samhälle tål. Jag tyckte det var intressant att Kina genomgått en förvandling som gör att man idag kan fungera även om oljepriset är högt medan USA:s ekonomi utvecklats betydligt sämre. Vad det gäller EU så har en prisökning på olja medfört att de höga priserna byggt upp ett stort underskott i många länder.
Peak Oil kan belysas utifrån andra aspekter, men detta var ett försök att påtala de problem som vi har.
Aleklett's Energy Mix 
jeppen
December 30, 2012
“Om man skalar upp den produktionen till 4 Mb/d då skulle man behöva 60% mer kol än all kolproduktion i USA”
Detta är ett direkt felaktigt påstående. Kolproduktionen i USA är cirka 1 mdr “short tons”, vilket motsvarar 3.7 mdr BOE (Barrels of Oil Equivalent) energi. Dividera 3.7 mdr med 365 och du får uppenbarligen cirka 10 Mb/d och lägg på 60% så får du 16 Mb/d, eller 4 gånger mer än vad du påstår.
Javisst, man får förluster när man framställer flytande bränsle, men snarare 50% än 75% – enorm skillnad. Dessutom kan man förstärka CTL-processen med kärnkraftsframställt väte, eftersom en orsak till förlusterna är att kolet har för lite väte. Har man väl processen på plats (förgasning och fischer-tropsch) så kan man förstås dryga ut det fossila kolet med förnybart kol, aka “biomassa”.
Jag håller med de kritiker som framför att ni inte tar hänsyn till ekonomi, dvs att ni ser alltför statiskt på priser, potentialer, mm. Varför, exempelvis, tro att andra regioner kommer fortsätta ha en så enorm kostnadsnackdel mot USA när det gäller shale? Börjar man skala upp en process dalar kostnadskurvan pga man lär sig, utvecklar teknik och skapar skalfördelar. Kan USA skapa ekonomi i det så kan väl andra – särskilt som många andra länder har lägre lönenivåer?
CTL, Green Freedom, shale, oljesand mm är tämligen obegränsat skalbara under tidsrymder som är överblickbara för oss dödliga. “Tanken” är enorm och vi kan göra “kranen” så stor som vi vill. Den som tror att kranen inte kan göras större än si-eller-så ser för statiskt på kostnadsbilderna.
Slutligen är ditt snack om att oljebolagen skulle “motarbeta peak oil” för att det skulle “förstöra bolagens börsvärde” närmast konspirationsteoretiskt. Varje enskilt oljebolag skulle få större börsvärde genom att överdriva “peak oil” (som globalt fenomen). Peak oil-spådomar leder självklart, nämligen, till en förväntan om högre oljepriser och därmed högre vinst på befintliga reserver.
aleklett
December 31, 2012
Hej!
Jag föreslår att du läser vår artikel
A review on coal-to-liquid fuels and its coal consumption
Enklast hittar du den här
Click to access 12009.pdf
I verkligheten är det Sydafrika som använder CTL metoden och där kan man också i verkligheten studera hur mycket kol det går åt. Det är denna omvandlingsfaktor som jag diskuterar. Jag borde ha refererat till vår artikel. I figur 3 har vi använt olika konventerings faktorer och du kan se att världens kolförbrukning 2007, med 1 far per ton ger ungefär 18 Mb/d. Om vi istället använder denna omräkningsfaktor för USA så har vi att man 2011 producerade 993 Mton som kan förvandlas till 993 Mb eller 2.7 Mb/d. OK det är bara 48% mer och vad det gäller Kina så var det inte 2010 utan 2006-2007 som jag refererade till. För 2010 var det bara 45% av deras kolförbrukning och för USA 2010 var det bara 48% mer än vad man producerade.
jeppen
January 1, 2013
Tittar man exempelvis på denna rapport eller denna och på andra tillgängliga källor på internet så hamnar kolkonsumtionen på ca 41 Mton kol för synfuel-produktion och ett resultat på ca 150,000 bbl/d eller 1.3 bbl/ton. Det betyder att USA kan få ut 3.3 Mb/d (mot ditt nya påstående på 2.7 Mb/d) och behöver således öka med 20% för att få ut 4 Mb/d.
Det var förvisso sämre än jag trodde, men å andra sidan ändå betydligt bättre än du påstår. Givetvis bör man idag kunna få ut bättre effektivitet än vad man får i Sydafrikas 30 år gamla anläggningar. Och, som sagt, bör man förstärka operationen med kärnkraftsproducerat väte för avsevärt högre yield per ton kol.
Edgar
December 31, 2012
Föreslår att Jeppen och andra börjar producera lite referenser för sina påståenden. I övrigt vill jag säga att jag är oerhört imponerad över den höga nivå som hålls från Kjells sida i debatten då han bemöter alla inlägg, oavsett hur tokiga de är, på ett sansat och pedagogiskt sätt. Snyggt!
aleklett
December 31, 2012
Tack för vänliga ord.
jeppen
January 1, 2013
Jag producerade en referens och producerar gärna ytterligare på begäran, om det är något som du inte tror på och inte kan gräva upp själv. Jag vill inte lägga onödigt mycket jobb på att slå in öppna dörrar.
Faidros
December 31, 2012
Jag har försökt koppla peak oil till ett IPCCs scenario och får det till att vi nästan klarar två gradersmålet. Har du själv gjort någon liknande koppling?
aleklett
December 31, 2012
Jag vill inte direkt uttala mig om 2-gradersmålet men i kapotel 17 i min bok visar jag att det verkar som om samtliga scenarier som IPCC precenterade år 2000 har överdrivet stora utsläpp av koldioxid. Den 7 december 2009, samma dag som klimatmötet började i Köpenhamn, hade jag en debattartikel på DN Debatt (http://www.dn.se/debatt/fns-framtidsscenarier-for-klimatet-ar-rena-fantasier) ”FN:s framtidsscenarier för klimatet är rena fantasier”. Det scenario som IEA kalla 450 (ppm) har en oljeproduktion som ganska vär stämmer med vad jag tror är den framtida.
Pellegringo
December 31, 2012
Det skulle vara intressant att få se en kritisk analys av Bazhenov-formationen i Sibirien; fossiloptimisterna tror ju mycket på denna fyndighet som i bästa fall skulle kunna försörja hela planeten med olja i 64 år (se forbes-artikeln). Onekligen finns det hur mycket fossilt godis som helst i det västsibiriska bäckenet, men hur är det egentligen med storleken på tappen? Går det att beräkna det maximala utflödet av olja/gas från denna region till världsmarknaden?
I artikeln på wattsupwiththat fastslår klimatskeptikern David Archibald att “The central Bazhenov could maintain Russia’s current production rate of about 10 million BOPD for over 100 years.” Det låter väldigt mycket, men ändå långt ifrån att täcka 64 års världskonsumtion.
Så vad ska man egentligen tro? Har ASPO något att säga om Bazhenov?
http://wattsupwiththat.com/2012/06/11/in-the-oil-game-russia-has-the-longest-suit-to-play/
http://www.forbes.com/sites/christopherhelman/2012/06/04/bakken-bazhenov-shale-oil/
aleklett
December 31, 2012
Jag har inte studerat Bazhenov i detalj. Vad World Energy Outlook 2012 säger om Ryssland är att deras produktion skall minska med ca 2.5 Mb/d fram till 2035 och det stämmer ganska väl med vad vi för tillfället har i våra beräkningar. Får återkomma med detaljer.
bjorn
January 1, 2013
John Sverdrupfältet i Norge är estimerat till ungefär 1,8-3,6 miljarder fat. Förstår inte var Aleklett har fått siffran i miljard fat från. Att han gjort fel på en så lätt siffra att kolla gör mig misstänksam att han använder mer felaktig fakta.
Lars-Eric Bjerke
January 1, 2013
Faidros,
För ett par år sen gjorde jag föjljande räkneövning.
CTH har lagt ut ett program på nätet som heter Chalmers Climate Calculator. Jag har i detta program lagt in de bedömningar av utvinningsbara mängder kol, olja och gas som Globala Energisystem, GES, i Uppsala har presenterat. Resultatet blev att koldioxidhalten i atmosfären kommer att nå ett maximum av 510 ppm kring 2080, vilket medför en global temperaturhöjning med 2,5 C år 2100 och då fortfarande något stigande. Jag använde följande indata.
Chalmers Climate Calculator: http://dhcp2-pc011135.fy.chalmers.se/EXEC/0/19gxji019hc9ov12eui5506o631w
Reserver av kol, olja och gas: http://www.fysast.uu.se/ges/sv
Enligt IPCC 2007 hade kol, gas och olja år 2005 följande andelar av jordens energiproduktion. Även koldioxidutsläppens medelvärde anges.
Kol 25 % 92 gCO2/MJ
Olja 33 % 76 gCO2/MJ
Gas 21 % 52 gCO2/MJ
”Calmers Climate Calculator 2-region model” har basåren 1990 och 2010 för utsläpp av koldioxid. Jag normerade GES produktion av kol, olja och gas för dessa år och beräknade utsläppsökningen till indataåren 2020, 2050 och 2100. Samma indata angavs för Annex och Non-Annex I länderna. Avskogningen för motsvarande år angavs till 0. Klimatkänsligheten sattes till 3 C för en fördubbling av koldioxidhalten.
Rimliga variationer i fossila reserver gav enbart mindre förändringar i temperaturökningen. Däremot har naturligtvis klimatkänsligheten en stor inverkan. IPCC anger intervallet 2 till 4,5 C för ett fördubbling av koldioxidhalten med 70 % sannolikhet.
Min slutsats var alltså att om vi eldar upp alla fossila reserver i den maximala takt som GES bedömde vara möjligt kommer vi att något överskrida 2- gradersmålet vid slutet av seklet. Den största osäkerheten är klimatkänsligheten och inte om de utvinningsbara mängderna fossil reserver skulle vara något större än GES bedömt.
Kjell,
Vill också tacka för att du så sakligt ha svarat på kommentarer till din artikel.
jeppen
January 2, 2013
Mainstream-ekonomer tycks ha fog för anta att oljans pris-tillgångskurva är tämligen horisontell. Dvs på medellång och lång sikt kan man öka oljeutvinningen godtyckligt utan prisökningar. Orsaken är att tight olja, oljesand, CTL, GTL och “Green Freedom” alla kan ge oss helt enorma mängder olja till dagens oljepriser.
Om du vore yngre, professor Aleklett, skulle jag gärna slå vad med dig om att oljan kostar under $100 (i 2012 års priser) i genomsnitt år 2030 och att produktionen av all liquids då ligger över 100 Mb/d. 100/100 alltså, år 2030!
aleklett
January 2, 2013
Bäste Jeppen eller Xxxxxx Yyyyyyyyyy som ditt verkliga namn är (som administratör av min blogg har jag tillgång till din e-mailadress och jag utgår från att du använder ditt riktiga namn där. Det ger mig också möjlighet att med hjälp av diverse sökmotorer plocka fram ditt utseende, adress, mm ).
Jag har inget emot ett vad, men det måste vara med en person som vågar stå för sina åsikter. Jag har aldrig gömt mig bakom en synonym. Ditt uttalande om min ålder känns som åldersdiskriminering. Då man uppnått min ålder är det mycket stor sannorlikhet att jag skall uppnå 85 år, vilket blir min ålder 2030. Om någon av oss dör innan detta årtal upplöses naturligtvis vadet. Vad det gäller vad så har jag redan ett med Tony Hayward från den tiden då han var VD för BP och det gällde produktionen i maj 2018 och definition av produktion vad den som BP rapporterar i BP Statistical Review of World Energy. (http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=akmFgc4ikBDk)
Du säger ”Orsaken är att tight olja, oljesand, CTL, GTL och ”Green Freedom” alla kan ge oss helt enorma mängder olja till dagens oljepriser.” Då jag läser detta förstår jag att du inte helt förstår mitt budskap. Jag utgår från att ”Green Freedom” är etanol och andra biologiska drivmedel, jag hoppas att de skall bli en del av framtiden. Det faktum att vi har Peak Oil betyder att man tvingas satsa ännu mer på detta. Mitt budskap är att Peak Oil är en väckarklocka som skall få oss att agera för lösningar. Vad det gäller priset så brukar jag inte uttala mig om det då jag inte är ekonom. Utifrån de observationer som jag gjort har jag 2009 sagt att priset aldrig kommer att vara högre än $150 per fat i det årets penningvärde. För 2011 har BP 83 Mb/d och jag är helt övertygad om att produktionen av denna del kommer att vara lägre 2030. Kryp fram och kom med ett motbud.
jeppen
January 3, 2013
Green Freedom är ett koncept från Los Alamos som går ut på att skrubba atmosfären på CO2 och kombinera detta med kärnkraftsframställt väte i Fischer-Tropsch etc. Resultatet blir metanol som kan processas vidare till bensin eller diesel.
Vi tycks ense om att oljepriset aldrig (stadigvarande) kommer gå över $150, men du anser det av demand-side-skäl, föreställer jag mig, medan jag anser att det av supply-side-skäl. (Kollapsad efterfrågan kontra expanderad tillgång.)
Lite märkligt, på sätt och vis, att du pratar om att du inte är ekonom. Ekonomin är nämligen den helt dominerande faktorn i detta. Alternativen och investeringarna kommer inte dyka upp för att vi pratar och varnar, utan för att det uppstår ekonomi i dem. “Storleken-på-kranen”-argumentet är (eller borde vara) en helt ekonomisk fråga, inte en geologisk.
Tyvärr hittar jag inte din siffra på 83 Mb/d i BPs senaste rapport. De har en produktion på 77 Mb/d år 2003 och en konsumtion på 80 Mb/d i sitt excelark. Hursom – de senaste 10 åren har oljekonsumtionen enligt BP ökat 14% till 88 Mb/d. Ytterligare 19 år med samma årliga ökningstakt borde ge en ytterligare ökning på 28% och en konsumtionsnivå på 113 Mb/d. Eftersom befolkningstillväxten avtar och många marknader är mättade, så kanske vi inte når 113 Mb/d till 2030, men det känns lugnt att anta att den ligger över 100 Mb/d med tanke på shale-revolutionen mm.
Självklart har du tillgång till mitt namn. Jag brukar föredra att inte visa det offentligt eftersom jag argumenterar en hel del på nätet under samma pseudonym och vissa av motparterna är haverister som skulle kunna få för sig att ringa hem och trakassera min familj eller dylikt. Jag hoppas dock på att blogg-ägarna är mogna nog att inte trakassera mig eller outa mig.
Så jag får nog trots allt fega ur ett offentligt vad. Dessutom må det vara åldersdiskriminering, men det skulle inte kännas rätt att söka upp en 85-åring vars livsverk visat sig tämligen meningslöst och strö salt i hans sår. Vi kan säga som så att om det år 2030 visat sig att jag hade fel, så ska jag skicka ett privat, ödmjukt, du-hade-rätt-brev. Om det visar sig att jag hade rätt så kan vi glömma saken.
aleklett
January 3, 2013
Ett litet skrivfel, det skall vara för 2011 och då jag tittar i statistiken är det 83.576 Mb/d. Från början av 1980-talet fram till 2004 ökade produktionen med 1.5% om året. Sedan har vi en platå runt 82 Mb/d eller om du vill en ökning med ca 2.7% under 6 år. Den siffra du nämner är konssumtion inklusive etanol och procesing gains. Från 2005 då produktionen nådde platå har denna konssumtion ökat med 4.9%. Om denna ökning fortsätter fram till 2030 blir det ungefär ytteligare tre 6-årsperioder och en konssumtion på 101 Mb/d. Det är roligt att leka med siffror men bakom siffrorna måste det finnas en verklighet och verkligheten är att vi har en ändlig resurs att hantera.
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
80358 81391 81687 81729 82335 80732 82480 83576
Jag skall inte lämna ut ditt namn men jag ser fram mot ditt brev år 2030, men du har möjlighet att skriva det långt, långt tidigare.
jeppen
January 3, 2013
Resursen är ändlig men den kan betraktas som oändlig om vi ser på den på så kort sikt som till 2030.
Även med produktionssiffrorna (dvs utan kolderivat och biomassa-produkter) så kommer jag upp över 100 Mb/d år 2030, om jag räknar samma produktionstillväxt som 2001-2011, men då med betydligt mindre marginal. Med shale-revolutionen samt Libyens och Iraks återhämtning, och förhoppningsvis Irans återkomst efter mullah-styret, så bör det gå utmärkt att komma upp i 100 Mb/d. Eftersom efterfrågan är ganska uppdämd pga skuldkrisen och finanskraschen runt om i världen så kan man anta att priserna kommer fortsätta hålla sig på den här höga nivån där mer svårtillgänglig olja fortsätter utvecklas.
Pellegringo
January 3, 2013
Jeppen, det verkar som om världsekonomin inte klarar av ett oljepris på runt 100$. Ner mot hälften måste vi nog komma för att få en varaktig återhämtning. Det är i alla fall min tolkning av läget. Och vad ska vi med en massa ny olja till om det inte finns en ständigt expanderade ekonomi att smörja? Ingen ifrågasätter storleken på tanken, och visst kan vi i någon mån öka storleken på tappen så länge priset är det rätta. Men om man tror att det bara är ekonomin som styr storleken på tappen bör man nog läsa på lite om EROEI och termodynamikens andra lag.
aleklett
January 3, 2013
Jag har undervisat i termodynamik de senaste 10 åren. Det borde vara obligatoriskt i de flesta utbildningarna men framförallt för ekonomer. EROEI är också nödvändigt att ha med i bagaget.
jeppen
January 3, 2013
Pellegringo, du sysslar med selektiv, tendentiös varseblivning. Det går inte att skylla problemen i världsekonomin på oljepriset. Vidare har vi en ständigt expanderande ekonomi i världen, och kommer ha under överskådlig framtid.
EROEI är ett praktiskt oanvändbart och irrelevant begrepp. Dessutom är det missförstått och överutnyttjat av peakarna. Ingen i industrin använder det eller ens borde använda det. Och termodynamikens andra huvudsats är helt irrelevant för storleken på kranen. Och nej, professor Aleklett, ekonomer har ingen nytta av termodynamik eller EROEI.
Pellegringo
January 4, 2013
Jeppen, min poäng var bara att man bör vara hyfsat insatt i entropilagen för att förstå problematiken med vår fossilenergidrivna civilisation och dess beroende av billig energi från underjorden. Och att EROEI är svårt att använda praktiskt är ju exakt det som är problemet! Man kan jämföra med svårigheterna att sätta ett pris på naturvärden, vår tillväxtideologi har inga funktioner för den typen av beräkningar. T.ex. har EROEI för USA:s skifferolja beräknats till mellan 3 och 5. I dagsläget använder USA dock fortfarande väldigt mycket importolja med EROEI på 10-12. Så vad händer när den konventionella oljan minskar och alternativen med sämre EROEI tar över alltmer? För ekonomer verkar inte den typen av frågeställningar vara intressanta: marknaden kan ju alltid trolla fram billig energi ur hatten om så skulle vara. Jag tror inte det är så enkelt.
jeppen
January 4, 2013
Pellegringo, entropilagen och termodynamiken ger ingen ledning. Jag förstår att du tror det, men det stämmer ändå inte. Det är helt fel abstraktionsnivå. Vi har vissa energireserver och diverse olika kostnader att utvinna och förädla dem – det är allt.
Vad gäller EROEI på 3-5 så duger det utmärkt. EROEI 5 istället för EROEI 15 medför bara att man behöver utföra cirka 17% mer utvinning för att få ut samma mängd netto-energi. (Tror du mig inte? Räkna på det! Eller fråga hur jag räknat om du inte orkar.)
Marknaden behöver inte fundera på EROEI – kostnaden i pengar fångar nämligen all information som behövs för beslut, inklusive EROEI. Om EROEI är för dålig och energikvaliteten inte förbättras, exempelvis om det går åt lika mycket diesel som man får fram olja, så blir kostnaden i pengar självklart för hög för att få lönsamhet.
Pellegringo
January 5, 2013
Jeppen, du får gärna visa hur du räknar om det inte är för mycket besvär. Jag utgår från att vi är överens om grundformeln EROEI = utvunnen (och användbar) energi delat med tillförd energi.
Denna artikel är för övrigt ett försök att införliva EROEI-begreppet i den ekonomiska situationen:
http://www.mdpi.com/2071-1050/3/10/1810
Citat: “As the EROI of production gets lower than approximately 10, the price of oil must increase dramatically for realistic profit ratios below MROI = 1.5.” (MROI = Monetary return on investment.)
Det står också “We do show that because EROI is a ratio, as it drops lower and lower, the necessary price (at constant profit) increases quickly in a nonlinear manner” vilket betyder att en minskning av ett redan lågt EROEI kräver en mycket större prisökning för bibehållen vinst än en minskning av ett högt EROEI.
Angående effekten på världsekonomin: “This phenomenon of decreasing net energy might explain a lot of our present economic difficulties”.
Man behöver naturligtvis inte ha någon tilltro till sådana här forskningsansatser, men varför ska man tro mer på “business as usual”-gänget? De har ju knappast övertygat så här långt.
jeppenn
January 5, 2013
@Pellegringo. Jag börjar med din formel, aningen omformulerad och lägger till en annan lika självklar:
(1): brutto = EROEI * input
(2) input = brutto – netto
Låt oss eliminera “input” i ovanstående ekvationssystem:
(3) brutto = EROEI * (brutto – netto)
Vi löser ut brutto:
(4) brutto = netto*EROEI / (EROEI – 1)
Säg att EROEI är 15 respektive 5. Då får vi:
(5) bruttoA = nettoA*15/14
(6) bruttoB = nettoB*5/4
Antag nu att vi vill ha ut exakt samma netto-energi till samhället med EROEI 5 som med EROEI 15, dvs nettoB = nettoA. Hur mycket mer brutto-energi behöver vi då “pumpa upp”? Jo, enkel subtraktion ger svaret och en division ger oss procentuell ökning:
(7) (bruttoB-bruttoA)/bruttoA = (nettoA*5/4 – nettoA*15/14)/(nettoA*15/14) = 1/6 ~= 17%.
Det krävs alltså ca 17% mer utvinning för att få samma nettoenergi om vi sänker EROEI från 15 till 5.
Är vi överens om att en 17%-ig ökning av utvinningsinsatserna inte kan vara systemhotande i sig, med tanke på att energi-utvinning idag rimligen måste uppta mindre än 10% av global BNP och därmed skulle öka till max 11.7%?
Är vi överens om att oljepriserna inte nödvändigtvis behöver stiga särskilt mycket alls när EROEI förändras på det viset? Det handlar ju faktiskt om att man leder in en del av resultatet från processen tillbaka in i processen, och är processen i sig gratis att skala upp (som ett tanke-experiment) så innebär det konstanta oljepriser, men att reserverna sugs upp i 17% högre takt. Om processen i sig kostar lika mycket per utvunnen brutto-enhet i de både EROEI-fallen, så ökar oljepriset med bara 17%.
Det är därför jag menar att EROEI är kraftigt överdramatiserat och väsentligen ekonomiskt ointressant i sig.
Pellegringo
January 6, 2013
Tack för uträkningen! Den tar dock inte hänsyn till oljepriset, som enligt artikeln jag länkade till måste öka mer vid sänkning av ett lågt EROEI-tal än vid ett högt (för bibehållen vinst). Så frågan är om det stämmer att oljepriset skulle öka i samma takt som utvinningsinsatsen. Här skulle jag behöva studera Kings och Halls beräkningar ordentligt för att kunna dra någon slutsats, och det får bli nästa gång jag har några dagar över.
När det gäller vårt räkneexempel så får man tänka på att EROEI har sjunkit stadigt och högst sannolikt kommer att fortsätta göra det. Det vore konstigt annars: att plocka de lägst hängande frukterna först är rätt naturligt. Ju lägre avkastning på investerad energi, desto trögare blir det att driva tillväxten, och de där 17 procenten kan mycket väl vara den avgörande stenen på bördan.
Men vi väl får se år 2030 hur verkligheten ser ut då.
jeppen
January 6, 2013
@Pellegringo: “Den tar dock inte hänsyn till oljepriset,”
Min poäng är just det att EROEI är överflödigt. Priset fångar det man behöver veta. Om du inte förstod den poängen på djupet, så hoppas jag att du tar dig en funderare till.
En annan kommentar är att det tycks finnas betydligt större oljereserver för varje steg lägre EROEI (högre pris) man accepterar. Det är också därför jag förutspår en platt pris-efterfråge-kurva på några decenniers sikt. Priset kommer kunna stå still medan produktionen ökar, eftersom vi just börjat nyttja reserver som är helt extremt stora. (Man kan förresten anta att det finns en del lär-effekter kvar när det gäller utvinning av tight olja och även oljesand. Man kommer alltså effektivisera och EROEI kan tillochmed väntas öka.)
Och dessutom påpekar jag att 17% hit eller dit inte kan vara avgörande i det läge vi är i idag. Olja är dels inte så farligt dyrt, och dels är det inte så svårt att effektivisera 17%, särskilt inte på persontransport-sidan.
Pellegringo
January 6, 2013
jeppen, jo jag förstod poängen, och jag länkade till artikeln om EROEI och oljepris för att framhålla MIN poäng, som är att det höga oljepriset dels är ohållbart för världsekonomin, dels kan kopplas till det allt lägre EROEI-talet i dagens oljefyndigheter. Sedan håller jag med dig om att vi skulle kunna effektivisera mycket på persontransportsidan, tillräckligt för att skjuta upp Peak Oil-problematiken många år. Tyvärr ser vi dock inga tecken på det i nuläget, samhällsplaneringen går snarare i motsatt riktning.
jeppen
January 6, 2013
@Pellegringo:
1. Jodå, världsekonomin klarar nuvarande oljepris alldeles utmärkt.
2. Nu kommer inte EROEI falla lägre för marginal-oljan, eftersom vi börjat jobba med tight olja och oljesand.
3. Det behövs ingen särskild samhällsplanering för att effektivisera på transportsidan. Folk kan, som en reaktion på högre bränslepriser, lätt:
a) när som helst bilpoola med någon och därmed halvera bensinåtgången.
b) flytta närmre jobbet
c) göra färre resor
d) köpa snålare bilar
e) åka mer kollektivt
aleklett
January 4, 2013
För att markera att man runt om i världen börjar ta Peak Oil på allvar vill jag nämna denna inbjudan som jag fått från CCA, The Cooperation Council for the Arab States (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudi Arabia, and United Arab Emirates). Man har beslutat att ha ett Symposium om Peak Oil. Från inbjudan: It is our great pleasure to invite you to give a lecture and participate in a panel discussion on “Peak Oil: Challenges and Opportunities for GCC Countries”. The Symposium will be held in Doha, Qatar, between the 2nd – 4th April 2013. It will discuss the challenges and opportunities for GCC countries in “the inevitable post peak oil” era. The main topics to be addressed are:
Youth Education & Unemployment
Scarcity of Resource
Conflict and Peace in the Region
Economic Security (not Growth)
Rentier state and its implications
Klimatförhandlingarna får nu Peak Oil som efterföljare och notera uttrycket: “the inevitable post peak oil”.
Rolle
January 5, 2013
Om det i grafen för världens fossila energislag även uranet var medtagit så skulle man inse att kärnkraften är en del av problemet inte lösningen som många vill påstå. Detta beroende på att uranreserverna är ytterst ringa betraktad ur energisynpunkt.
http://www.euronuclear.org/info/encyclopedia/e/energyreserves.htm
aleklett
January 5, 2013
Om man räknar med energiinnehållet i uranisotopen 235, som är 0.7% av naturligt uran, så stämmer det, men om man räknar in isotopen 238, som skall vara bränsle i 4:de generationens reaktorer, så är energireserverna enorma. Den generationens reaktorer kan också använda torium, som är vanligare än uran. Norge har enorma torium resurser.
Mentat57
January 5, 2013
Heder åt Aleklett som på ett seriöst sätt bemöter folks kommentarer och för en debatt, något som numera tyvärr är omöjligt på SvD med de begränsningar som införts där.
Konspirationsteorier ger inte mycket att ens försöka bemöta men en utläggning om kärnkraft vore intressant. Själv tycker jag att LFTR-tekniken verkar intressant med torium som bränsle men det finns kanske andra, bättre modeller?
Kenneth Hagesten
January 8, 2013
Pek Oil enligt Kjell Alekletts förklaringar anser jag vara oantastliga. Det finns också andra organ som beskrivit problemet, bl a Amerikanska och Tyska militären m fl.
Något som vore intressant för de flesta är när ungefär vi kan räkna med direkta brister på flytande drivmedel som påverkar (det svenska) samhället med ransoneringar mm. Exempelvis har jag hört Kjell säga att man inte skall ha en dieselbil ifall man vill köra bil om tio år.
Finns det några beräkningar/antaganden om när vi kan räkna med direkta drivmedels brister?
aleklett
January 8, 2013
De beräkningarna har vi inte gjort än. Ett första steg är att studera volymen av de produkter som lämnar raffen och vad vi ser är att fastän produktionen är konstant ökar denna volym fortfarande lite. Slutsatsen blir att man försöker ersätta anvämdning av olja i alla andra användningsområden än transporter. Vi har att några av de stora oljeproducenterna använder råoljan direkt för elproduktion, ca 5% av den globala oljan. Denna olja skulle i praktiken användas för fordonsbränsle. Jag hoppas att vi skall hitta en examensarbetare som vill studera detta.