
(English in separate blog)
Det faktum att man nu börjar producera olja från Kashagan och att vi nu vet att projektkostnaderna är 48 miljarder dollar finns det anledning att titta på en rapport som Goldman Sachs presenterade i mars 2012, ”360 projects to change the world”. Man har studerat hur mycket olja och gas som de olika projekten planeras leverera och den mycket intressanta uppgiften om vilket pris som behövs för att projekten skall vara lönsamma. Det faktum att alla nya projekt behöver finansiärer medför att nya projekt är väl dokumenterade. Det medför också att det är möjligt att göra denna analys, som kan betraktas som den optimala nya oljeproduktionen för framtiden. En viktig slutsats som man gör är att OPEC inte kommer att generera ny reservkapacitet inför en framtida ekonomisk återhämtning.
Här nedan har Goldman Sachs specificerat de villkor som man använt för analysen av framtida produktion av olja och gas för de 360 projekten. Ett viktigt påpekande är ”this report is based on the current cost environment and does not assume potential future cost inflation”.
Om vi studerar figuren ser vi att det är ett begränsat antal projekt som är lönsamma om priset är under US$50 per fat. Ett av dessa är Johan Sverdrup i Norge. Den produktion som Goldman Sachs anger är respektive fälts Peak Oil produktion och sedan adderar man de olika fältens produktion till ”cumultative peak oil production”. (Intressant att man just använder Peak Oil på det sätt som ASPO har definierat det.) I området under $50 per fat är det oljefältet Lula i Brasilien som skall ge det största bidraget. Lula är ett gigantfält som Petrobras hittade 2006. I januari 2013 producerade det 100 kb/d och 2020 anger man att produktionen planeras bli 500 kb/d och i framtiden finns det möjlighet att producera 1000 kb/d. Om man studerar detaljerade tabell i Goldman Sachs’ rapport så räknar man att Lula skall nå Peak Oil 2024 med produktionen 1.750 kb/d, dvs betydligt mer än vad man räknar med i Brasilien. För Johan Sverdrup anger man en Peak Oil produktion 2021 med 500 kb. Frågan är om Lundin med partners väljer denna produktionsnivå.
De flesta av framtidens projekt kräver mellan $50 och $90 per fat för att vara lönsamma. Straks över $70 per fat hittar vi Bakken med sin skifferolja och P.O.-produktion beräkans 2017 bli cirka 1000 kb/d. Oljefönstret för Eagle Ford i Texas kräver lite under $70 dollar per fat för att vara lönsamt och beräknas också nå P.O. 2017, men man tror att produktionen bara skall bli 450 kb/d.
Låt oss slutligen titta på Kashagan där Goldman Sachs anser att det behövs ett oljepris över $125 per fat för att projektet skall bli lönsamt. Man tror att Kashagan når P.O.-produktionen 2030 med en produktion runt 1400 kb/d. Den första etappen som man nu öppnat för produktion beräknas ge 450 kb/d och frågan är om denna del kan bli lönsam utan att man fortsätter men de nästa etapperna. Vad kostnaderna för dessa kommer att bli är osäkert men med tanke på att den första etappen blev dubbelt så dyr jämfört med vad man först beräknade finns det risk för att de framtida etapperna också kommer att bli dyra.
Goldman Sachs har sammanställt den totala produktionen för några av de länder som vi diskuterat. Vi ser att Brasilien beräknas producera 3 miljoner fat olja om dagen 2015 och om vi summerar olja och NGL beräknas den Nordamerikanska okonventionella produktionen bli 3 Mb/d, men notera att 1 Mb/d är NGL. Det är inte omöjligt att dessa produktionsnivåer kommer att nås.
Slutligen vill jag visa den totala Peak Oil and Peak Gas produktionen för de 360 projekten som Goldman Sachs analyserat. Det skall bli mycket intressant att se om detta blir verklighet. Vi vet redan att Lula är överskattad och frågan är hur mycket andra fält är överskattade.
Posted on September 13, 2013
0