Nobeldialogen i Göteborg den 9 december

Posted on December 17, 2013

0


Nobel Week Dialogue logo

(English to come in separate blog)

För andra gången anordnades en dialog under Nobelveckan och denna gång arrangerades dialogen i Göteborg. Tanken är att man skall ta vara på det unika tillfället att ett antal Nobelpristagare, andra ledande forskare, industriledare och politiker också är samlade i Sverige för att vara med på Nobelfestligheterna. Årets tema för dialogen var framtidens energi och det kändes hedrande att bli inbjuden. För mig var det extra roligt att få vara med i Göteborg då jag är född i Göteborg och studerat i Göteborg, men det var min forskning om globala energisystem som var den verkliga anledningen till att jag blev inbjuden.

02a Nobel dialog David MacKay

Vi inbjudna började degen med gemensam frukost och till frukosten hade man bjudit in David MacKay som talare. Han är energirådgivare till den brittiska regeringen och han har också skrivit en mycket pedagogisk bok om energi ”Without Hot Air”. För två år sedan var jag inbjuden till London och till bland andra David MacKay för att diskutera Peak Oil. Min bok ”Peeking at Peak Oil” fanns då i pdf-format men inte tryckt. Han var en av de förste som fick ett utskrivet exemplar.

Han började med att diskutera biobränsle för våra bilar. Det var ett föredrag fullpackat med siffror och jag är säker på att det var svårt för många att hänga med. Som tur är spelade jag in hans föredrag på video och kan nu se och lyssna till det igen. Slutsatsen vad det gällde bilar och förnybart bränsle var att ett vanligt flöde med bilar längs en väg behöver en landremsa längs vägen som är 8 kilometer bred för att odla det bränsle som man använder för bilarna. Han gick sedan över och diskuterade hur mycket energi per kvadratmeter och per person som olika länder konsumerar. För några länder räcker landets totala yta inte till för att täcka landets behov för bioenergi. Vi fick sedan en genomgång för andra förnybara lösningar. Han jämförde också elproduktion med svensk kärnkraft per kvadratkilometer med elproduktion med vindkraft och konstaterade att vindkraften behöver 400 gånger så stor yta. Han avslutade med att visa att vi kan minska vår personliga energikonsumtion genom ändrat levnadsmönster. Jag fick möjlighet att lämna över en tryckt version av min bok som tack för den kopia av hans bok som jag fick då vi träffades i London.

03 Nobel dialog

Nu kan de som vill se hela dialogen (till dialogens hemsida)
Efter dialogens välkomsttal var det dags för energiminister Anna-Karin Hatt att inleda och hon konstaterade inledningsvis att denna dialog mellan politiker, industrimän och forskare var enormt viktig men att det var svårt att greppa dess betydelse för framtiden. Hon nämnde också helt riktigt att kolanvändning genererar de största utsläppen, men hennes påstående att kol fortfarande är världens största energikälla stämmer inte. Sedan mer än 60 år tillbaka är det olja som är störst och det är viktigt att förstå att det är transportsektorn som kräver denna olja. Största delen kol används för elproduktion. Det tydligaste politiska budskapet som hon levererade var att det behövs en global överenskommelse om handel med utsläppsrättigheter men hon poängterade även att vårt privata agerande och val var viktigt. Jag frågade om hon läst min bok som hon fick för ett år sedan och svaret blev tyvärr nej.

04 Nobel dialog Fatih Birol

Näste talare var Fatih Birol, chefsekonom för International Energy Agency, IEA (IEA är OECD-ländernas energiorgan och representerar inte FN eller det övriga världssamfundet). Han ville beskriva dagens energisystem och de förändringar som vi sett de senaste åren. Först menade han att länder som varit energiimportörer nu förändrats till att bli signifikanta energiexportörer i framtiden. Som exempel nämner han att USA har varit en gas importör men nu förvandlats till en signifikant gasexportör och denna förändring beror på den så kallade skiffergasrevolutionen. Det andra nya framtida exportlandet var Brasilien som IEA anser skall bli en viktig oljexportör runt 2015. Vad det gäller USA så är man en energiexportör vad det gäller kol. Idag importerar man naturgas från Kanada och frågan är om man i framtiden kan klara sig utan denna import. I figuren här nedan ser ni att USA idag har en platåproduktion och en framtida export kräver att skiffergasproduktionen ökar väsentligt. Fyra av de fem största skiffergasfälten har sammantaget nu nått en topp och produktionen börjar att minska. Just nu är det utvinningen från Marcelles som ökar och denna ökning kompenserar minskningen i de andra. Om man även i framtiden kan kompensera för minskning i andra fält återstår att se. Men har också markerat framtida leverans av naturgas från Alaska, men om det skall bli verklighet krävs det att priset på naturgas skall öka. Huruvida en tveksam exportvolym som är mindre än 10% av den amerikanska produktionen (se figur) är signifikant kan ni själva bedöma.

US-gas

Convetional Wisdom_Sida_07

Det är ofattbart att Dr Birol kan komma med påståendet att USA skall bli ett oljeexporterande land. De amerikanska myndigheterna har också gjort en analys av landets petroleumbehov och där finns det minst ett importbehov som är större än 30 %. Vi ser att den inhemska produktionen når en platå 2016 och börjar att minska runt 2020. Då finns det ett importbehov som är ungefär en tredjedel av behovet. Ofattbart att ingen får möjlighet att kritisera IEA. Dr Birol var en av de första som jag skickade min bok till.

04b  Nobel dialog Svanberg

Sist ut bland huvudtalarna var Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande för BP och AB Volvo men framträdandet på dialogen gjorde han som BP-man. Den intresserade kan läsa hela hans tal på BP:s hemsida (http://www.bp.com/en/global/corporate/press/speeches/energy-scenarios-and-timescales.html),

Jag börjar med hans slutsats: ”So, in conclusion, time is not on our side. The world’s need for energy will increase over the coming decades before it might eventually peak.” Liksom Dr Birol har Carl-Henric Svanberg med “peak” i sitt anförande, men tidpunkten skjuts på framtiden. Tidsperspektivet var det genomgående temat i hans anförande. Vad det gäller framtidens energibehov delade han övrigas åsikt att det är i utvecklingsländerna som energibehovet ökar mest. En intressant del av hans föredrag var diskussionen om mängden oljeekvivalenter som behövs för ekonomisk tillväxt: ”Today, in the OECD, it takes roughly one barrel of oil equivalent – be it oil, gas, wind or solar – to generate $1,000 of GDP. Oil would cost around $100; less for coal; and more for most renewables. In the developing world, it takes 2 barrels of oil equivalent. This is because in the developing world, energy fuels not just economic growth but also the transformation from agricultural to industrial societies, with the urbanisation that follows. As these economies mature, they will also become less energy intensive, but their peak energy demand is still many decades away.”

På nytt kommer “peak” med i diskussionen, men det är själva behovet som skall peaka och inte utvinning av reserver, det vill säga flödet av energi. Det är ”flödet” av energi som vi studerar och det är i detta flöde av olja som vi ser en maximal produktion. Självfallet lämnade jag över ett exemplar av min bok och han lovade att läsa den under julferierna. Vi får se hur det blir med det.

Klimatet var en viktig del av Carl-Henric Svanbergs anförande och många var säkert förvånade över detta uttalande: ”The most important step, in my view, to take is to put a price on carbon. Personally, I can’t understand why those burning carbon can do so for free.” Om man hade diskuterat skatt för de som utvinner produkter som kan brännas till koldioxid kanske det hade varit en annan ton.

05 Nobel dialog Fatih Birol
Moderator Chris Liewellyn Smith, Christof Rühl, Rajendra K. Pachauri, Fahti Birol, Nebojsa Nakicenovic och Anna-Karin Hatt.

I den efterföljande paneldebatten fanns energiminister Hatt och Dr Birol också med, men BP:s färger försvarades nu av deras chefsekonom Christof Rühl. Övriga deltagare var Rajendra K. Pachauri, ordförande för IPCC, och Nebojsa Nakicenovic, direktör för IIASA. Jag har aldrig tidigare sett en mer stjärnspäckad energipanel. De nya på scenen fick inledningsvis möjlighet att göra ett inlägg.

Först ut var Christof Rühl från BP och han kompletterade sin ordförandes anförande med att markera att BP Energy Outlook fram till 2030 inte vare beräknad efterfrågan utan vad BP verkligen tror att den verkliga produktionen kommer att bli. Han menade att den byggde på deras erfarenhet och statistik. Jag har snabbt gått igenom deras skrift och måste konstatera att det saknas detaljerade referenser och det finns ingen möjlighet att följa hur man kommit fram till sitt slutresultat eller de delresultat som man också presenterar som grafer. På sidan 34 i BP Outlook visar man den oljeproduktion som man förväntar sig. Det enda som jag vill kommentera nu är att ”Tight oil” produktion med 6.5 miljoner fat om dagen från USA år 2030 inte finns inom renligheternas gräns. Jag återkommer till det.

OPCC:s ordförande Rajendra K. Pachauri var kort i sin inledning och han oroade sig mest över hur världens fattigas skulle kunna få del av den energi som man behöver för att komma bort från sin fattigdom samtidigt som vi måste minska våra utsläpp. De analyser som finns är inte tillräckliga och det krävs stora insatser inom detta område. Han uppmanade oss också att studera drömscenarier även om teknologin inte finns där idag.

Den viktigaste anmärkningen som Nebojsa Nakicenovic (IIASA) gjorde var att vi måste titta bortom 20-20 år och vilka förändringar vi då ser. Om de scenarier som diskuterats bara förlängs till 2050 så kommer även de mest optimistiska att visa vad begränsade resurser och reserver kommer att ha för konsekvenser. Går man bakåt i tiden kan man enkelt se vilka teknikförändringar vi haft och det är framtidens teknikförändringar som vi måste satsa på nu.

Jag vill inte diskutera debatten, och den som är intresserad kan se den på angiven länk. Energiminister Hatt fick avsluta morgonens paneldebatt och konstaterade då att ”Den bästa hjälp som vi politiker kan få är fakta som är sann och solid och att man berättar sanningen, för vi måste verkligen vara säkra på att de beslut som vi gör är baserade på den bästa kunskap som vi har.” Vi som forskare försöker så gott vi kan, men politiker måste också i verkligheten lyssna till oss.

Det blir inte tid att i detalj diskutera resten, här är några reflektioner. Det är just som forskare jag vill diskutera den sanning som andra forskare, politiker och industrins representanter presenterade. Först kan vi konstatera att många av världens ledande på området var närvarande, men att det också saknades betydelsefulla spelare på energins arena. Helt riktigt konstaterades att vi till ungefär 80 procent är beroende av fossila bränslen. Osäkerheten ligger i hur olika aktörer behandlar den icke kommersiella bioenergin. Det fanns ingen närvarande forskare som hävdade att det inte finns ett samband mellan ökat utsläpp av koldioxid från fossila bränslen och den temperaturökning som konstaterats under de senaste 50 åren. De som representerade industrin, i detta fall BP, konstaterade i sina beräkningar att vi fram till 2030 kommer att använda mer olja, gas och kol och politikens representant International Energy Agency (IEA)* konstaterade samma sak i sitt huvudscenario. Budskapet från forskarna var att denna ökning kommer att påverka vårt framtida klimat och att ökningen med stor sannolikheten medför att vi inte har någon havsis vid Nordpolen 2035.

Någon forskare menade att ekonomi inte var någon forskning och det är riktigt att det inte finns något Nobelpris i ekonom i, men faktum är att Nobelkommittén beslutat att utdela ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne markerar att ekonomi är viktigt. Vad det gäller kopplingen energi och ekonomi nämndes det i förbifarten att den ekonomiska tillväxt vi haft under 1900-talet inte hade varit möjlig utan ökad energianvändning. Det är denna koppling som är politikernas största dilemma. Vi kan konstatera att Sveriges fantastiska tillväxt från 1945 fram till energikrisen 1973 kan kopplas till en enorm ökning av oljekonsumtionen. Samma ökning finns idag mellan Kinas ökande fossilanvändning och deras ekonomiska tillväxt. Det är idag omöjligt för politiker att fatta beslut som fördärvar ett lands tillväxt, det är därför enklare att inte fatta några beslut alls och klimatmötet i Köpenhamn är ett tydligt bevis för detta. Ekonomi är mat för dagen och tak över huvudet, det som är viktigast för oss alla.

Vi vet storleksordningen på de fossila reserver som vi har och vilka länder som kan utvinna dessa fossila reserver och på så sätt släppa ut framtidens koldioxid. Jag kallar dem lite skämtsamt för ”Drug Lords”. I verkligheten är det 15 länder som har fossila reserver som motsvarar 85 procent av framtidens möjliga koldioxid. Då användning av kol är det som genererar mest koldioxid är det världens fem största kolnationer, USA, Ryssland, Kina, Australien och Indien, som kommer att avgöra framtidens koldioxidutsläpp. Minskat utsläpp kräver att dessa länder minskar sin kolbrytning. Vi ser att USA nu ersätter en del av sin kolanvändning med billig naturgas, men brytningen av kol fortsätter. Billig energi är det ”drug” som vi behöver och EU köper nu billigt kol från USA och ersätter bland annat naturgas som är dyr inom EU.

Fig 18-11 drug lords 1000
Huvudpersonerna vid dialogen i Göteborg var naturligtvis de 6 Nobelpristagarna. Det faktum att fyra av sex är verksamma i USA, med Steven Chu, tidigare energiminister i USA, som den tongivande medförde indirekt att energins framtid diskuterades utifrån ett amerikanskt perspektiv, men det betyder inte att sanningen gömdes undan. Nobelpristagare Chu redovisade mycket tydligt de klimatförändringar som man kan konstatera och olika förslag som skulle kunna vara grunden för en förändring i framtiden, han har kunskapen. Det faktum att han nyss var USA:s energiminister och hade den kunskap som energiminister Hatt efterlyste, men inte lyckades genomdriva förändringar i USA som politiker visar med all tydlighet vilka problem som vi har för framtiden. Faktum är att det är den ekonomiska verkligheten som styr.

Det faktum att mat och tak över huvudet och en möjlighet att betala för detta basala är det viktigaste för oss alla visar att en framtida dialog på allvar måste ha med villkoren för framtidens ekonomi och hur framtidens ekonomi kan kopplas till nya energisystem. Vi bör också komma ihåg att denna framtid skall ske i fredens tecken. Det är också viktigt att diskutera framtiden med fler än de som som utgör den rika världen.

Posted in: Uncategorized