NOG-seminarium: World Energy Outlook 2013 – energimarknader i förändring

Posted on February 7, 2014

1


Bo Diczfalusy

Bild: Bo Diczfalusy

Idag den 6 februari ordnade NOG, Nätverk för Olja och Gas, ett seminarium där World Energy Outlook 2013 skulle diskuteras och då framförallt med inriktning mot en förändrad energimarknad.

Personligen var jag intresserad av vad Bo Diczfalusy, Departementsråd i Näringsdepartementet, skulle säga om WEO 2013. Från december 2009 fram till december 2012 var han Director of the Directorate of Sustainable Energy Policy and Technology at the International Energy Agency (IEA). Det betyder att han är väl förtrogen med arbetet med WEO. Hans presentation skiljde sig inte från den som IEA:s chefsekonom höll då WEO 2013 presenterades i höstas. Möjligen poängterade han ännu tydligare att WEO är en scenario beräkning som styrs av vissa villkor.

Elin Akinci från Energimyndigheten gjorde en mer detaljerad beskrivning av det naturgasscenario som finns i WEO 2013, och vi som har möjlighet att läsa WEO hade förväntat oss viss analys, men det som IEA sa blev också energimyndighetens slutord.

Ulf Svahn, VD Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet (SPBI), är med som svensk representant i World Energy Council (WEC), och vid deras möte i Sydkorea (5000 delegater) diskuterade man det man kallade för 7 myter angående energins framtid (läs deras uttalande om de fem myterna här nedan). NOG-seminariets moderator Staffan Riben hade bjudit in Ulf Svan att jämföra de åsikter som World Energy Council har och de som framförs i WEO 2013. Ulf använde de sju myterna som utgångspunkt för sin jämförelse och vad det gäller det framtida energibehovet så ser WEC ingen minskning i framtiden. Man använde något som blivet ett ekonomiskt axiom, det kommer alltid att finnas ekonomisk tillväxt i världen. (Axiom är konkret de satser, vilka man kommit överens om att använda som grund.) Frågan är om det inte är detta axiom som är den verkliga myten. En drivande faktor för världens ökade energibehov har varit världens växande befolkning. Denna växande befolkning har per individ ett energibehov (demand). Om befolkningstillväxten planar ut runt 2050 och vi tar vara på de möjligheter som finns att effektivisera vår energianvändning kan vårt behöv plana ut, men det medför i verkligheten att en stor del av väldens befolkning lever under gränsen för energifattigdom. Vad det gäller myterna 3 till 7 så har jag inga större invändningar.

Då Colin Campbell och jag myntade uttrycket Peak Oil i december 2000 och sedan ordnade världens första Peak Oil konferens i Uppsala 2002 kunde vi inte ana att det tio år senare skulle diskuteras av WEC och betraktas som en myt. Det är bara att konstatera att vi varit mycket framgångsrika att sprida det som numera kallas för ”Peak Oil Theory”. Ulf använde USA:s oljeproduktion och en anpassad Hubbertkurva som symbol för Peak Oil men nämnde också ASPO:s definition där ”depletion” är det avgörande ordet. Det är viktigt att poängtera att en Hubbertkurva inte är en definition av Peak Oil utan bara ett exempel på hur en produktion kan se ut.

WEC avfärdar peak oil genom att säga ”The Reality: There is no shortage in sight. The continued discovery of new resources and the emergence of new technologies that both enable the release of unconventional oil and gas and improve the recovery rates from existing fields have already multiplied the available fossil fuel reserves by a factor of four, and this trend will continue.” Jag utgår från att man menar oljereserven och inte den globala fossila reserven. Vidare finns det en stor skillnad mellan resurs och reserv och även om man har en stor reserv betyder det inte att man snabbt kan snabbt kan få ett flöde från denna reserv. Just nu utvinner man till exempel bara 0.4 % av den oljesand som man betraktar som reserv för framtiden. Vad det gäller resurser för skiffergas är det mycket stora men den reserv som USA:s energimyndighet anser att men kan utvinna är nu runt 60 miljarder fat olja, det vill säga ungefär lika mycket som världen använder under två år. Den maximala produktionen kan teoretiskt bli 4 Mb/d eller 1.5 miljarder fat om året vilket motsvara 2.5% av den möjliga reserven. Att nämna stora resurser och reserver använder man för att dölja den verkliga sanningen att vi har begränsade möjligheter att producera det behov som finns.

Moderator Staffan Riben började med att säga att Kjell Aleklett bör hålla tyst med sina kommentarer under seminariet, men samtidigt lovade han att jag skulle få göra en kommentar då de olika inläggen skulle debatteras. En del av kommentarerna här var också en del av de kommentarer som jag fick framföra vid det tillfället.

Efter Bo Diczfalusys föredrag kom en intressant fråga om varför IEA inte publicerar de randvillkor som man har för sina scenarier och det uppriktiga svar som kom var ungefär det jag alltid sagt om IEA, men att höra en före detta hög chef inom IEA göra detta uttalande var häpnadsväckande. Bo Diczfalusy har varit ansvarig för den rapport som beskriver teknikutvecklingens möjlighet att leverera användbar energi i framtiden. Han hävdade att hans grupp hade medvetet angivit alla randvillkor så att de som ville kunde kontrollera beräkningarna. Samtidigt medgav han att man blivit kritiserade för det. Vad det gälle WEO så sa han att Fatih Birol medvetet beslutat att inte publicera randvillkoren för scenarierna för att andra inte skall kunna kritisera de beräkningar som man gör. Det medför i förlängningen att WEO blir ett tyngre auktoritärt politiskt dokument. I WEO 2008 publicerade man ett antal detaljerade figurer som gav oss möjligheter att härleda några av deras randvillkor och på så sätt ifrågasätta deras scenarier. Sedan dess har man varit mycket noggranna med att inte göra om samma misstag. Enligt det uttalande som statssekreterare Bo Diczfalusy gjorde vet vi nu att det var ett medvetet beslut. Jag hoppas att Bo Diczfalusy är villig att upprepa sitt uttalande i ett mer officiellt sammanhang, men vi var många som hörde vad han sa.

From World Energy Council: CHALLENGING THE MYTHS

Myth 1: Global energy demand will flatten out

The Reality: Energy demand will continue to increase and double by 2050, primarily driven by economic growth in non-OECD countries.

Myth 2: Peak Oil – there is an imminent shortage of fossil fuel resources

The Reality: There is no shortage in sight. The continued discovery of new resources and the emergence of new technologies that both enable the release of unconventional oil and gas and improve the recovery rates from existing fields have already multiplied the available fossil fuel reserves by a factor of four, and this trend will continue.

Myth 3: Demand growth will be fully met by the new clean energy sources

The Reality: WEC analysis in the World Energy Scenarios shows that despite significant growth in the relative contribution of renewables from 15% today to a figure between 20% and 30% in 2050, in absolute terms the volume of fossil fuels used to meet global energy demand will be 16,000 MTOE in the Jazz (the more consumer-driven scenario) and 10,000 MTOE in Symphony (the more voter-driven scenario), compared to 10,400 MTOE in 2010. This represents a 5% decrease in the absolute amount of fossil fuels in Symphony but a 55% increase in Jazz.

Myth 4: We can reduce global GHG emissions by 50% by 2050

The Reality: According to the WEC’s World Energy Scenarios, even in the best case we will see a near doubling of global greenhouse gas (GHG) emissions by 2050, compared to where we should be in 2050 to meet the 450 parts per million CO2 reference adopted by many. At worst GHG emissions could increase by over four-fold.

Myth 5: Current business models and markets are delivering

The Reality: WEC analysis shows that energy markets are become increasingly complex, driven by accelerated change in energy policy, technological innovation, and consumer expectations. Current market designs and business models are unable to cope with the increasing renewable shares, decentralised systems, or growing information architecture.

Myth 6: Current programmes will deliver universal access to energy within the next 10 to 15 years

The Reality: Universal access is far from becoming a reality. While acknowledging recent progress and current programmes to reduce energy poverty, the WEC’s analysis shows that on current paths, between 730 million and 880 million people for Jazz and Symphony respectively will still be without access to electricity in 2030 and between 320 million and 530 million people in 2050 globally.

Myth 7: On a global scale capital is cheap and abundant

The Reality: Capital is extremely sensitive to perceived political and regulatory risks. Moreover, due to the growing pressures on public finances in most countries, public funds will not be available to substitute or augment the private financing of energy initiatives.

Posted in: Uncategorized