Rut och Rot är en klok miljösatsning – Vi måste ta vara på våra gemensamma humanresurser

Posted on September 13, 2014

1


humankapital

(Only Swedish)

Nu finns min debattartikel på nätet med rubriken “Rut och Rot är en klok miljösatsning”!
I måndags skickade jag in denna debattartikel till Brännpunkt och senast igår sa Carina Stensson: “Jag försöker gärna få med din artikel idag eller senast imorgon på SvD.se”. Nu är klockan 14 och artikeln har ännu inte dykt upp och om den gör det borde det bli snart. Om inte så vill jag ändå att den skall finnas här på min blogg.

Rut och Rot är en klok miljösatsning

I varje valrörelse är tillväxt ett honnörsord och i detta avseende skiljer sig årets svenska valrörelse sig inte nämnvärt från valrörelsen 1982 då enligt Olof Palme, ordförande för socialdemokraterna, tillväxten skulle komma från satsning på bostadsbyggande som i slutändan skulle ge ökad produktion hos Ludvig Svenssons gardinfabrik i Kinna. Nya bostäder genererade efterfrågan på olika produkter och produktionen genererade arbetstillfällen som skulle göra det möjligt för fler att köpa mer och om volymen pengar som dansade runt ökade så skulle tillväxten också öka. Vad som skiljer årets valrörelse från valrörelsen 1982 är att man förutom tillväxt nu också diskuterar resurser, men tillväxt är fortfarande att vi i praktiken skall köpa nya gardiner.

Från början av 1980-talet fram till 2005 kan tillväxt i den globala ekonomin kopplas till en ökad användning av de globala energiresurserna och då framför allt till olja. Alla de varor som producerades skall fraktas runt i Sverige och i världen. Vad det gäller Sverige minskade den totala volymen olja under den här tiden, men om vi specifikt studerar transportsektorn så ser vi att oljeanvändningen ökar. Fler varor fraktades runt och vi åkte allt oftare till affären för att handla. Ökad tillväxt i Sverige kan därför kopplas till ökad användning av olja inom transportsektorn.

Vad som hänt med den globala oljekonsumtionen sedan 2005 fram till 2014 är att tillväxttakten mer än halverats eftersom det blivit allt svårare att öka produktion av olja från de resurser som finns. Det faktum att oljepriset passerade 50 dollar per fat 2004 och fram till 2008 ökade med 100 dollar per fat visar att efterfrågan var större än tillgången. Från ett klimatperspektiv är det naturligtvis bra att det blir svårare att producera olja, men vad det gäller tillväxt så krävs det nu nya vägar än ökad globala användningen av olja. Trots ökad produktion av skifferolja i USA så kommer den totala globala oljeproduktionen de närmaste tio åren att minska.

Vi har en befolkning som ökar och en allt viktigare resurs för ekonomisk tillväxt är våra humanresurs. Det är självklart att vi skall anställa fler inom vården och skolan, men det betyder i praktiken att strömmen av kapital till kommuner och staten måste öka. Enligt den modell som gällde från 1980-talet fram till 2005 så var denna ökning möjlig genom att vi ökade användningen av våra naturresurser. Förutom att naturresurserna är begränsade så vet vi nu också att ökad användning påverkar vårt klimat negativt. Det gäller att stimulera möjligheter till arbete inom företagsamhet där humankapital behövs och där automatisering inte tar bort möjligheter att använda vårt humankapital. Vi måste därför stimulera verksamheter där vi hjälper varandra utanför den kommunala och statliga sektorn.

Idag är det accepterat att vi hjälper varandra att laga mat. Skalan kan variera från hamburgerkedjan MAX till Operakällan, men det viktiga är att någon får betalt för att göra iordning och servera maten. Vad som är viktigt för den nya tidens ekonomi är att dessa personer i sin tur köper tjänster av något annat företag som erbjuder en tjänst. Den satsning som regeringen gjort för att sänka restaurangmomsen, och genom Rut och Rot öka möjligheten för fler att köpa humantjänster är steg i rätt riktning för en förändrad ekonomi där vi tar till vara på vårt humankapital. I framtiden krävs det säkert många andra åtgärder. I förlängningen är detta en miljösatsning då det minskar behovet att använda våra begränsade naturresurser för ekonomisk tillväxt.

Ett begränsat men ändå intressant exempel på ökad användning av humankapital är att stimulera kulturen och då framförallt kulturverksamhet utanför de kommunala och statliga institutionerna. Det vore fantastiskt om en blomstrande fri kulturverksamhet kunde generera ökade skatteinkomster så att vi i framtiden kan anställa fler inom skolan och vården. Visst kan vi behöva nya gardiner men det är ändå viktigare att vi skapar en gemenskap där vi på olika sätt hjälper varandra och att vi med vita pengar är villiga att betala.

Posted in: Uncategorized