The brain has not retired / Hjärnan har inte tagit ut pension

Posted on September 7, 2016

1


kjell-aleklett

A short while ago Sigrid Asker from the local newspaper Uppsala Nya Tidning rang and wanted to interview me because she had heard I was working hard despite having passed the age of retirement, 67. Here is her report:

As Professor Emeritus, Kjell Aleklett no longer receives a salary from the university. Instead, he has started a company and will soon publish a book.

On the noticeboard in the workroom at Geocentrum are pinned newspaper cuttings describing highlights from nuclear physicist Kjell Aleklett’s research career. The pile of papers on his writing desk is a draft of his coming book, “A World Addicted to Oil” about the risks of society’s oil dependence. At the age of 71 Kjell Aleklett feels that has still has much to contribute in research on sustainable energy – “My brain didn’t stop working when I turned 67. I have the same capacity as always and the ideas keep coming.”

When he reached retirement age a letter arrived from the university which said that he could either resign or be made redundant. Kjell Aleklett knows of many who have refused to retire willingly but he nevertheless took out his pension. As a retired professor he can use the title “Professor Emeritus” and can continue to be active at his former institution, although without receiving payment.

“I have this office and so I am an acting supervisor for doctoral students. I will publish the book through my own company and can make a little money from it, but the money is not what motivates me.”

Kjell Aleklett thinks that one can continue to develop greatly after 67. An important milestone for him was to publish his own book.

“I am dyslexic which almost led me to abandon my education. Then I got a teacher who knew about dyslexia and helped me. I have promised to send a copy of the book to her.”

Kjell Aleklett’s family are not surprised that he is continuing to work as before. He himself thinks it is wonderful to be able to work as much as he wants.

(Swedish)

En dag ringde Sigrid Asker från Uppsala Nya Tidning, och hon ville intervjua mig för att hon hade hört att jag jobbade för fullt fastän jag passerat de 67 åren. Här är hennes reportage:

Som professor emeritus får Kjell Aleklett inte längre lön från universitetet. I stället har han startat bolag och ska ge ut en bok.

På anslagstavlan i arbetsrummet på Geocentrum sitter tidningsurklipp från hållpunkter i kärnfysikern Kjell Alekletts forskarkarriär. Pappersbunten på skrivbordet är utkastet till hans kommande bok ”En värld drogad av olja”, om riskerna med samhällets oljeberoende. Vid 71 år känner Kjell Aleklett att han har mycket att tillföra i forskningen om hållbar energi. – Hjärnan slutar inte fungera för att man fyller 67. Jag har samma kapacitet som alltid och idéerna sprutar.

När han hade uppnått pensionsålder kom ett brev från universitetet där det stod att han antingen kunde säga upp sig själv eller bli uppsagd. Kjell Aleklett känner till flera som har vägrat gå frivilligt, men själv tog han ändå ut pension. Som pensionerad professor kallas man professor emeritus och kan fortsätta vara verksam vid institutionen, dock utan lön.

– Jag har det här kontoret och så är jag biträdande handledare åt doktorander. Boken ger jag ut på eget förlag och kan möjligen tjäna lite pengar på den, men det är inte ekonomin som är drivkraften.

Kjell Aleklett tycker att man kan utvecklas mycket efter 67. En viktig milstolpe för honom var att ge ut en egen bok.

– Jag är dyslektiker, och det var nära att jag inte fortsatte studera. Sedan fick jag en lärare som kände dyslexi och hjälpte mig. Jag har lovat att skicka boken till henne.

Kjell Alekletts familj är inte förvånade över att han jobbar som vanligt. Han själv tycker det är en stor fördel att få jobba hur mycket eller lite han vill.

(Artikel i UNT)

Posted in: Uncategorized