Sandbrytning rör upp känslor

I vår bok ”En värld drogad av olja” diskuterar vi den vätska som trycks ner i en brunn då man hydrauliskt spränger söner berget runt brunnen:

Det går åt stora mängder med vatten för att fracka en brunn. Enligt en artikel från University of Texas at Austin förbrukar varje brunn som frackas i Eagle Ford i medel 950 gl/ft eller 11 800 liter per meter horisontell brunn och med längden 6000 fot blir vattenförbrukningen 5,7 miljoner gallon (21.6 miljoner liter) per brunn, eller 136 700 fat. Medelvärdet för brunnar i Eagle Ford från 2009 till 2013 var 4.8 miljoner gallon. Eftersom vattnet är 90 % av frackingvätskan så motsvarar 9.5 % sand 0.6 miljoner gallon (2.3 miljoner liter). Man använder så sfärisk kvartssand som möjligt och med lämpliga omräkningsfaktorer blir det 100 000 kubikfot sand. I vikt motsvarar det ungefär 9.6 miljoner Pound eller 4 800 short ton (4350 metriska ton) kvartssand. Minnesota har lämplig kvartssand och stora mängder fraktas på järnväg från Minnesota till Texas.

Den 30 oktober har Uppsala Nya Tidning har en artikel med titeln ”Sandbrytning rör upp känslor i USA”. Artikeln finns inte på nätet men samma artikel finns i Svenska dagbladet med rubriken ” Sandbrytning rör upp känslor i Mellanvästern”. Båda artiklarna börjar så här:

I Donald Trumps USA har fossila bränslen som olja och naturgas fått ett uppsving. Energibolagen jagar därför efter en viss typ av sand som behövs för utvinningen. Sandbrytningen skapar jobb i Mellanvästern men river upp enorma hål i landskapet och hotar såväl folkhälsan som grundvattnet.

Artikeln handlar om hur sandbrytning i Minnesota, Wisconsin och Iowa förstör miljön (till artikeln).

Har man inte läst avsnittet om sand och fracking här ovan kan det vara svårt att förstå hur sand och olja kan kopplas samman. Sandkornen förhindrar nämligen att sprickorna i berget sluter sig. Den instängda oljan kan pumpas upp. De sandkorn som klarar de största trycken är helt runda. Ur historiskt perspektiv skapas runda sandkorn om de slipades av flödande vatten från smältande polarisar. Dessa sandlager med sfäriska sandkorn finns i USA i Minnesota, Wisconsin och Iowa. Den olja som kan utvinnas med fracking är begränsad. Den sand som är sfärisk är begränsad. Notera att sanden i Sahara inte är lämplig för fracking. De sår i naturen som brytningen av sand medför är i tiden inte begränsade. Om man kommer att borra de 200 000 brunnar som förväntad produktion av olja från fracking blir verklighet fram till 2040 är det risk för att stora naturvärden gör förlorade i Minnesota, Wisconsin och Iowa.

Det var många som röstade på Trump i dessa stater. Minnesota förblev demokratiskt, men i Wisconsin och Iowa svängde det över till Trump och denna omsvängning var avgörande för att han skulle väljas till president. Frågan är om väljarna var medvetna om den miljöförstöring som deras valsedel prioriterade.
Lite mer från artikeln:

Hamnstaden Winona har blivit något av ett center för sandindustrin eftersom den ligger mitt i det område som kallas för “driftless region”. Dess böljande landskap sträcker sig in i Minnesota, Wisconsin och Iowa och har helt unika och för energibolagen attraktiva sanddepåer. Sandkornen är små, starka och perfekt runda vilket gör att de lämpar sig ovanligt bra för frackning som används för olje- och gasutvinning.

Men befolkningen här har drabbats hårt av den dammiga verksamheten när gruvbolagen transporterar, renar och lastar sand. I fjol lyckades engagerade gräsrotsrörelser med något unikt, de fick igenom ett lokalt förbud för nyetablering av sandtäkter.

Mike Kennedy berättar om hur det varit i Winona de senaste åren – om bullret, sandhögar som nådde upp till tornet på rådhuset och en reningsprocess full av kemikalier. Om läkare som varnade för att de boende kunde utveckla stendammlunga. Men det som verkligen engagerade befolkningen var inte folkhälsofrågan.
…………..

Advertisement

Posted in: Uncategorized