During the ongoing climate negotiations in Copenhagen one of the world’s most remarkable sales has taken place – the auctioning of the rights to produce oil from the world’s last remaining giant onshore oil fields. In total 15 giant oil fields in Iraq have been involved.
The reserves in Iraq are stated to be 115 billion barrels of oil. The two-day auction concerned approximately one third of these reserves, equivalent to all the oil that originally existed in Norway’s fields. Compared with global consumption this is equivalent to a little over one year’s oil use of 30 billion barrels.
The crown jewels of the auction were “West Quma Phase 2” and Majnoon that are recorded as containing 12.9 and 12.5 billion barrels respectively. To understand the set up of the auction one must also know that a maximum profit per barrel is set for the companies. According to newspaper reports this is $5 per barrel and the production rights are valid for only 20 years. The large American oil companies ExxonMobil and Chevron did not make bids this time. When production actually begins they know that the other companies will need their technology. In the end we will certainly see a different arrangement in terms of production rights.
Russia’s gigantic oil company Lukoil together with Norway’s Statoil was the ones that won the right to produce oil from West Quma 2. The rights to develop Majnoon went to Shell and Malaysia’s Petronas. Other fields went to CNPC from China, Gazprom from Russia and Sonagol from Angola. An agreement to produce oil from Rumaila already exists with BP. One loser was Total from France that had hoped to lay claim to Majnoon, but Toral has a fraction of another field.
Iraq’s oil minister celebrated after the auction and hoped that Iraq would soon be producing 12 million barrels per day, thus becoming the world’s largest oil producer. We have made preliminary attempts to determine a likely production profile and this only shows production at half this level – but even that is more than double current production.
During the climate change negotiations the International Energy Agency communicated that world economic growth is on the way up and that oil consumption is estimated to increase in 2010 – something that the climate change negotiators do not want to hear. The auction in Iraq will result in increased emissions of carbon dioxide. One alternative in Copenhagen would have been to pay Iraq to leave its oil in the ground. The auction in Iraq is a clear indication that economic reality does not care about political emissions targets.
It remains to be seen how large the volume of oil production from Iraq will be. The downslope from Peak Oil may now be less steep up to 2030. Note that the reserves in Iraq were included in our analysis in “The Peak of the Oil Age”.
If the various factors that will limit future emissions of carbon dioxide are ranked according to significance then it is now completely clear that Peak Oil, Peak Gas and Peak Coal are at the top of the list.
(Swedish)
Mitt under pågående klimatförhandlingar i Köpenhamn har det pågått en av världens märkligaste auktioner, rättigheten att få producera olja från världens sista gigantiska oljefält på land. Totalt rörde det sig om 15 gigantiska oljefält i Irak.
Reserverna i Irak anges vara 115 miljarder fat olja och de två dagarnas auktion gällde ungefär en tredjedel av dessa reserver, vilket motsvarar all olja som från början fanns i Norge. Jämfört med den globala konsumtionen är det lite mer än ett års förbrukning på 30 miljarder fat.
Kronjuvelerna i auktionen var ”West Quma Phase 2” och Majnoon, som är registrerad att innehålla 12,9 respektive 12.5 miljarder fat olja . För att förstå utgången av auktionen måste man också veta att det för bolagen finns en maximal vinst per fat, enligt tidningsuppgifter är det 5$ per fat, och att tillståndet gäller för en begränsad tid på 20 år. De stora amerikanska oljebolagen Exxon Mobil och Chevron lämnade denna gång inga bud. Då väl produktionen skall komma igång vet man att de andra bolagen behöver deras teknik och i slutändan får vi säkert se en annan bild vad det gäller produktionsrättigheterna.
Nu blev det Rysslands gigantiska oljebolag Lukoil tillsammans med Norges Statoil som får rätten at utvinna olja i West Quma 2. Rättigheterna att utveckla Majnoon gick till Shell och Petronas från Malaysia. Andra fält gick till CNPCfrån Kina, Gazprom från Ryssland och Sonagol från Angola. Sedan tidigare finns det ett avtal för Rumaila där BP skall ansvara för produktionen. En förlorare var Total från Frankrike som hade hoppats få lägga beslag på Majnoon.
Iraks oljeminister jublade efter auktionen och hoppades att Irak snart skulle producera 12 miljoner fat om dagen och bli världens största oljeproducent. Vi har försökt att göra en preliminär produktionsprofil som maximalt ger hälften, men även det är mer än dubbelt så mycket som dagens produktion. Samtidigt som auktionen pågick exploderade bomber i Bagdad och nu återstår det att se hur säkerheten i Irak kommer att utvecklas. Att sälja utvinningsrättigheter till internationella oljebolag är förmodligen den bästa garanti som Irak kan få för fortsatt stöd från USA och andra länder med oljebolag.
Under klimatförhandlingarna meddelade International Energy Agency (IEA) att konjekturen är på väg upp och att oljekonsumtionen beräknades öka 2010, något som klimatförhandlarna inte vill höra. Auktionen i Irak kommer också att leda till ökade utsläpp av koldioxid. Ett alternativ i Köpenhamn hade varit att betala Irak för att behålla oljan i marken. Auktionen i Irak är en klar markering att den ekonomiska verkligheten inte bryr sig om politiska utsläppsmål.
Det återstår att se hur stor produktionen från Irak blir. Nedförsbacken från Peak Oil kan bli mindre brant fram till 2030. Notera att reserverna i Irak finns med då vi diskuterar ”The Peak of the Oil Age”.
Om olika faktorer för framtida begränsningar av koldioxidutsläpp skall rangordnas så är det nu helt klart att Peak Oil, Peak Gas och Peak Coal kommer högst upp på listan.
Aleklett's Energy Mix 
Posted on December 18, 2009
0