Interpellations debatt om Peak Oil i riksdagen (2)

Posted on June 1, 2012

6


Jag har tidigare berättat om den interpellationen om Peak Oil som Per Bolund, miljöpartiet, ställt till finansminister Anders Borg (läs interpellationen).

Det blev inte finansminister Borg som svarade på interpellationen utan energiminister Anna-Karin Hatt, och ni kan nu lyssna på riksdagens interpellationsdebatt på svenska.

(Lyssna till debatten)

Här är minister Hatts skriftliga svar med mina kommenterer. Anledningen till att jag vill kommentera svaret är att Per Bolund nämnde mitt namn och vår forskning i sin interpellation.

Fru talman!

Per Bolund har frågat finansministern om han avser att utreda hur Sveriges ekonomi skulle påverkas vid en kraftig fördyring av oljepriset eller vid periodvis uteblivna oljeleveranser. Per Bolund har också frågat vilka åtgärder finansministern avser att vidta för att minska effekterna på svensk ekonomi av Peak Oil.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

(Finansdepartementets Expertgrupp för miljöstudier beställde i slutet av 2010 en rapport om Peak Oil och den rapport som Øystein Noreng skrev fick titeln ”Peak Oil – En ekonomisk analys”. Det är därför ganska mottiverat att ställa en interpellation till finansministern om just de ekonomiska konsekvenserna av Peak Oil. Jag hoppas att någon journalist kommer att ställa frågan om Peak Oil till finansministern. Samtidigt är det inte fel att vår energiminister uttalar sig om Peak Oil. Här är en länk till bloggen om finansdepartementets rapport).

Världsmarknadspriset på olja har visserligen sjunkit de senaste månaderna men är fortfarande högt och ligger över 100 dollar per fat. Självklart påverkar det ekonomin i många länder, inte minst de som är mest oljeberoende. Samtidigt bidrar höga oljepriser också till att påskynda omställningen mot effektivare teknik och nya bränslen.

(För 10 år sedan då vi bildade ASPO, the Association for the Study of Peak Oil & Gas, var priset på olja ca 20 dollar per fat. Det hade varit på plats att diskutera denna prisökning på 400%. Kommentaren att det höga oljepriset bidrar till att påskynda omställningen borde snarare varit att att denna ökning av priset visar att det är en brist på olja och att regeringen skall vidta åtgärder som underlättar omställningen från vårt oljeberoende. )

Per Bolund refererar till den internationella energimyndigheten IEA och några av dess slutsatser. IEA är den viktigaste oberoende internationella expertorganisationen när det gäller att bedöma oljemarknaden.

(Påståendet att IEA är en oberoende internationell expertorganisation visar att energiministern, eller hennes talskrivare, har bristfälliga kunskaper om IEA. IEA, International Energy Agency, bildades som ett svar på att de oljeexporterande länderna bildade OPEC. De 28 medlemsländerna i OPEC kommer från olika delar av världen men att kalla organisationen internationell då Kina, Ryssland, länderna i Mellanöstern och totalt 85 % av världens ränder inte är medlemmar tycker jag är missvisande. Många tror att FN har något att göra med IEA, men så är det inte. Det betyder att IEA är en intresseorganisation för OECD och dess uttalande är inte oberoende. Sverige är medlem av IEA och har på så sätt ansvar för den information som IEA lämnar ut. Svergies representant är Urban Bergström på Energimyndigheten. Det betyder i verkligheten att den information som IEA lämnar ut är den som Sveriges regering ställer sig bakom genom Energimyndighetens representant. Frågan är om det inte borde vara energiministerns statssekreterare som skulle representera Sverige då flera av de uttalande som IEA gör är styrda av den politik som OECD vill driva. Min forskargrupp i Uppsala, Globala Energisystem, har i en vetenskaplig artikel som publicerades 2010 visat att de prognoser som IEA gör om framtidens oljeproduktion inte basserar sig på vetenskaplig fakta. Vår forskningsrapport uppmärksammades bl a av The Guardian 2009. Den rapport som IEA lämnade 2011 skiljer som inte nämnvärt från den rapport so IEA lämnade 2008.)

Men tyvärr var Per Bolund väldigt selektiv när han refererade IEA:s slutsatser. IEA tror nämligen inte alls att det kommer uppstå någon bristsituation inom överskådlig framtid. Den ökande globala efterfrågan tror man kommer att mötas med en kombination av vanlig råolja, utvinning ur oljesand och andra okonventionella fyndigheter och genom att man gör mer flytande drivmedel ur naturgas. IEA bedömer att denna produktionsökning kommer att ske till priser som är ungefär i nivå med dagens. Vår egen svenska expertmyndighet, Statens energimyndighet, gör samma bedömning.

(Det är självklart att regeringens myndighet som varit med och godkänt den rapport som IEA lämnat ut tycker samma sak som IEA. Det är just denna bedömning som vi har studerat som en oberoende forskargrupp och just visat att den är felaktig. Artikeln kallade vi Peak of the Oil Age.

Det är mycket förvånande att energiministern just lyfter fram oljesanden i Kanada. Få fossila utvinningar har större miljöpåverkan. I min bok ”Peeking at Peak Oil” lyfter jag fram följande rapport som behandlar utsläpp från produktionen:

The oil sands industry and its experts assert that they are not poisoning the area. However, in August 2010 a research report was published showing that 13 different forms of contamination resulting from bitumen production could be identified in the environment. The report was produced by researchers from Alberta University and is titled, Oil sands development contributes elements toxic at low concentrations to the Athabasca River and its tributaries.11 Below is a quote from the paper:

We show that the oil sands industry releases the 13 elements considered priority pollutants (PPE) under the US Environmental Protection Agency’s Clean Water Act, via air and water, to the Athabasca River and its watershed. In the 2008 snowpack, all PPE except selenium were greater near oil sands developments than at more remote sites. Bitumen upgraders and local oil sands development were sources of airborne emissions. Concentrations of mercury, nickel, and thallium in winter and all 13 PPE in summer were greater in tributaries with watersheds more disturbed by development than in less disturbed watersheds. In the Athabasca River during summer, concentrations of all PPE were greater near developed areas than upstream of development. At sites downstream of development and within the Athabasca Delta, concentrations of all PPE except beryllium and selenium remained greater than upstream of development. Concentrations of some PPE at one location in Lake Athabasca near Fort Chipewyan were also greater than concentration in the Athabasca River upstream of development. Canada’s or Alberta’s guidelines for the protection of aquatic life were exceeded for seven PPE—cadmium, copper, lead, mercury, nickel, silver, and zinc—in melted snow and/or water collected near or downstream of development.)

Det innebär dock inte att det inte finns andra skäl, nog så goda, att minska beroendet av olja. Sverige har alltsedan 1970-talets oljekris blivit allt mindre beroende av olja. Idag används olja framför allt som transportbränsle och det är i den sektorn som de största utmaningarna finns. Det är också här regeringen har en av sina huvudsakliga långsiktiga prioriteringar, att bryta beroendet av fossila bränslen. För mig och regeringen ligger fokus på att bryta detta sista oljeberoende och därigenom minska vår energianvändnings miljöpåverkan. Därför vill vi fokusera arbetet och våra resurser på åtgärderna.

(Det är OK att energiminister lyfter fram planerade satsningar. Själv skulle jag säga att just Peak Oil medför att regeringen måste göra dessa satsningar på omställning. Det skulle inte förvåna mig om det är denna satsning som man i framtiden lyfter fram som anledningen till det minskade oljeberoendet. Peak Oil är politikers bästa vän då den tvingar fram den förändring som man politiskt vill se.)

Oavsett var i Sverige vi bor så är vi beroende av effektiva transporter. Det viktiga för mig och regeringen är att agera konkret och fortsätta att steg för steg genomföra Alliansens energi- och miljöpolitik så att vi redan 2030 kan ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det kommer att gynna både svensk ekonomi och svenska jobb.

(Ambitionerna är höga men att vi 2030 skall har en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen kan nog betraktas som orealistiskt.)

(Slut på svaret)

Självfallet gick även Per Bolund upp i talarstolen och ni kan lyssna på hans reaktion. Det förvånar säker någon att folkpartiets Anita Brodén också gick upp i debatten. Anledningen till att hon kände sig påläst i frågan var att Gröna Liberale, där Anita Brodén är aktiv, hade bjudit in mig att hålla föredrag om Peak Oil just dagen efter det att interpellationen hade ställts till finansministern. Jag gick igenom några punkter som jag skulle tagit upp i mitt svar om jag hade svarat på interpellationen och det var några av dessa synpunkter som Anita Brodén nämnde i sitt inlägg.

Jag har just fått en inbjudan från IPU, Inter-Parlianmentary Union i Geneve, att vara med på deras nästa möte i Quebec och då vara med i en paneldiskussion med titeln ”Peak Oil. what prospects for Energy Securety?” IPU är en internationell organisation av självständiga stater som IPU bildades 1889. Sverige och ytterligare 156 länder är medlemmar i IPU. Det känns fantastisk att organisationen för världens parlament vill ta upp Peak Oil till diskussion. Det är nu 10 år sedan jag i Uppsala organiserade världens första konferens om Peak Oil, och då vi samtidigt bildade ASPO (The Association for the Study of Peak Oil). Jag har just blivit återvald som president för ASPO under ytterligare två år. ASPO:s mål är att världens regeringa skall bli medvetna om Peak Oil. Kanpen fortsätter.

Posted in: Uncategorized